vargar i byn vågar knappt att gå ut.

[AraSlei]

Det är få som har så stor egen jaktmark.

Vi har 70 hektar, så jag vet var varenda sten och stubbe finns...Älgjakten bedrivs gemensamt med flera fastigheter.

Ja, tyvärr är det ju så. Men det ger fina möjligheter att välja precis vilka jägare och hundar vi vill ha på markerna, i realiteten innebär det att vi bara jagar med wachtel

Hade möjligheterna varit större att söka bidrag för rovdjursstängsel i våra trakter hade det varit fantastiskt roligt att utnyttja även betesmarkernas fulla potential, men i dagsläget finns tyvärr inte möjlighet att göra det.

 

[Jeffery]

Historiskt finns det ganska många dokumenterade vargangrepp mot människa så man bör nog inte vara för säker, det är också ett problem att ökningen har gått så fort och den naturliga selektionen mot skygga individer inte fått verka. Det stora problemet är dock angrepp mot tamdjur och konsekvenserna för djurhållningen vargpopulationen för med sig. Jag personligen gillar rovdjuren, och tycker de har en given plats i Sveriges fauna men tamboskap måste komma först.

Jag letade upp den artikel jag främst hade i åtanke när jag skrev mitt inlägg. Här kommer den:
http://www.endangeredworkingcattlem.../Linnell-AZL-Wolf-attacks-in-Fennoscandia.pdf

Enligt länkat dokument är det senaste fallet i Sverige/Norge Gysingevargen 1821.
I Finland verkar det vara lite sämre med dokumentationen - gränsen mellan rykten och bekräftad sanning är mer oklar. Men inget dokumenterat fall finns där efter 1882.
Bara i enstaka fall har de angripna varit över 12 år - redan över nioårsåldern ser angreppen ut att tunna ur redigt.

Eftersom vi torde ha färre småbarn som springer ensamma ute i skogarna idag jämfört med på 1700-1800-talen, tror jag inte att dessa dokumenterade fall på något sätt påvisar att vi har vargangrepp mot de människor som idag vistas i skog och mark att vänta i en framtid.
Så tolkar i varje fall jag länkat dokument.

 

[labb]

Enligt länkat dokument är det senaste fallet i Sverige/Norge Gysingevargen 1821.
I Finland verkar det vara lite sämre med dokumentationen - gränsen mellan rykten och bekräftad sanning är mer oklar. Men inget dokumenterat fall finns där efter 1882.
Bara i enstaka fall har de angripna varit över 12 år - redan över nioårsåldern ser angreppen ut att tunna ur redigt.

Eftersom vi torde ha färre småbarn som springer ensamma ute i skogarna idag jämfört med på 1700-1800-talen, tror jag inte att dessa dokumenterade fall på något sätt påvisar att vi har vargangrepp mot de människor som idag vistas i skog och mark att vänta i en framtid.
Så tolkar i varje fall jag länkat dokument.

Man får inte glömma att vargen i princip var utrotad i Skandinavien under större delen av förra seklet, sen om jag kommer ihåg rätt skedde många av angreppen relativt nära hus och gårdar. Jag tycker sammanställningen visar att vargar som ser människan som ett hot ytterst sällan utgör någon fara men om den respekten bryts kan de å andra sidan bli riktigt farliga.

 

[skogaliten]

Man får inte glömma att vargen i princip var utrotad i Skandinavien under större delen av förra seklet, sen om jag kommer ihåg rätt skedde många av angreppen relativt nära hus och gårdar. Jag tycker sammanställningen visar att vargar som ser människan som ett hot ytterst sällan utgör någon fara men om den respekten bryts kan de å andra sidan bli riktigt farliga.

Aha, det här är det som brukar kallas "den norska rapporten". Den föreligger också i en längre version, som detaljerar de olika relaterade händelserna mer utförligt.
Jag har läst den längre rapporten för något år sedan. Och det är tydligt att det i stort sett helt saknas ögonvittnen till de händelser som relateras, utan materialet kommer från dödsorsaker i kyrkböcker, samtida brev eller tidningsartiklar. Gysingevargens härjningar är ett undantag från detta. De finländska incidenterna är väldigt ryktesbaserade, och kan vara resultatet av halvtama vargar, som fångats för att ge belöningar, men som rymt.

Barn som går vilse eller överraskas av dåligt väder, oftast fattiga och ensamma ute, och sedan hittas döda, och som är ätna på. Om de dödats av varg eller ej kan egentligen inte avgöras. Det kan heller inte avgöras om ätits av varg eller andra vilda djur. Det vanligaste är att händelserna inträffar under vintern. Några fall är kopplade till samtidiga snöstormar.
Det är alltid tragiskt när unga personer dör. Om någon, och så fall vilka, som verkligen fallit offer för vargattacker, är svårt att veta så här några hundra år senare.
Det är viktigt att komma ihåg att Vargen (Ulven, Gråben och allt vad den kallas) har en viktig plats i den folkliga mytologin som en ond dräpare. Och det är ju inte så konstigt, eftersom en varg i ett fårhägn dödar så många, utan att äta dem alla...

 

[skogaliten]

Ja, tyvärr är det ju så. Men det ger fina möjligheter att välja precis vilka jägare och hundar vi vill ha på markerna, i realiteten innebär det att vi bara jagar med wachtel

Hade möjligheterna varit större att söka bidrag för rovdjursstängsel i våra trakter hade det varit fantastiskt roligt att utnyttja även betesmarkernas fulla potential, men i dagsläget finns tyvärr inte möjlighet att göra det.

Man kan söka bidrag för rovdjursstängsel i de flesta län i södra Sverige. Det räcker med att det finns lodjur med föryngringar i den del av länet där man bor. Och så måste man hålla får eller getter också.
Bidrag ges väldigt sällan till nöt, bara om det verkligen varit attacker av varg.

 

[labb]

Aha, det här är det som brukar kallas "den norska rapporten". Den föreligger också i en längre version, som detaljerar de olika relaterade händelserna mer utförligt.
Jag har läst den längre rapporten för något år sedan. Och det är tydligt att det i stort sett helt saknas ögonvittnen till de händelser som relateras, utan materialet kommer från dödsorsaker i kyrkböcker, samtida brev eller tidningsartiklar. Gysingevargens härjningar är ett undantag från detta. De finländska incidenterna är väldigt ryktesbaserade, och kan vara resultatet av halvtama vargar, som fångats för att ge belöningar, men som rymt.

Barn som går vilse eller överraskas av dåligt väder, oftast fattiga och ensamma ute, och sedan hittas döda, och som är ätna på. Om de dödats av varg eller ej kan egentligen inte avgöras. Det kan heller inte avgöras om ätits av varg eller andra vilda djur. Det vanligaste är att händelserna inträffar under vintern. Några fall är kopplade till samtidiga snöstormar.
Det är alltid tragiskt när unga personer dör. Om någon, och så fall vilka, som verkligen fallit offer för vargattacker, är svårt att veta så här några hundra år senare.
Det är viktigt att komma ihåg att Vargen (Ulven, Gråben och allt vad den kallas) har en viktig plats i den folkliga mytologin som en ond dräpare. Och det är ju inte så konstigt, eftersom en varg i ett fårhägn dödar så många, utan att äta dem alla...

De finländska vargangreppen skulle, som du skrev, kunna vara från uppfödda vargar men som jag förstod det är det inte belagt utan bara en teori som framförts. Det som talar för angreppen är att de följer samma mönster som andra belagda vargangrepp från icke rabiesvargar, med barn och inte vuxna som attackerats och att samma varg(grupp) gjort ett antal angrepp inom en relativt kort tidsrymd. Vad jag kommer ihåg har liknande sammanställningar från andra länder i Europa (Frankrike?) och Indien gett samma resultat. Och oavsett anledning tycker jag det visar att en varg som förlorat sin naturliga skygghet är potentiellt farlig.

Jag tycker dock inte det finns anledning att vara rädd för varg, uppsatsen visar att risken att bli angripen är mycket liten, men om ett angrepp skulle ske och särskilt mot ett barn kommer det få väldigt stort genomslag i media och hos befolkningen och skapa ännu mera motsättningar.

 

[avslutat medlemskap]

Vargen och speciellt varghybriderna får man se upp med för annars tar dom över och flyttar in.

 

[skogaliten]

De finländska vargangreppen skulle, som du skrev, kunna vara från uppfödda vargar men som jag förstod det är det inte belagt utan bara en teori som framförts. Det som talar för angreppen är att de följer samma mönster som andra belagda vargangrepp från icke rabiesvargar, med barn och inte vuxna som attackerats och att samma varg(grupp) gjort ett antal angrepp inom en relativt kort tidsrymd. Vad jag kommer ihåg har liknande sammanställningar från andra länder i Europa (Frankrike?) och Indien gett samma resultat. Och oavsett anledning tycker jag det visar att en varg som förlorat sin naturliga skygghet är potentiellt farlig.

Jag tycker dock inte det finns anledning att vara rädd för varg, uppsatsen visar att risken att bli angripen är mycket liten, men om ett angrepp skulle ske och särskilt mot ett barn kommer det få väldigt stort genomslag i media och hos befolkningen och skapa ännu mera motsättningar.

Håller i huvudsak med.

Det finns antagligen en, om än liten, risk för mindre barn (under 10 år) som befinner sig ensamma ute i markerna.
Om det under flera hundra år, med en en befolkning som under dåtid huvudsakligen bodde på landet, och där barn bl.a. fungerade som boskapsvaktare, så är det ändå väldigt få fall. Gysingevargen ensam dubblerar antalet fall som vaskats fram.

Därför måste vargar som visar onormalt beteende som att uppehålla sig byar/samhällen och inte är skygga, tas bort, så att inget händer.

 

[Jeffery]

Håller i huvudsak med.

Det finns antagligen en, om än liten, risk för mindre barn (under 10 år) som befinner sig ensamma ute i markerna.
Om det under flera hundra år, med en en befolkning som under dåtid huvudsakligen bodde på landet, och där barn bl.a. fungerade som boskapsvaktare, så är det ändå väldigt få fall. Gysingevargen ensam dubblerar antalet fall som vaskats fram.

Därför måste vargar som visar onormalt beteende som att uppehålla sig byar/samhällen och inte är skygga, tas bort, så att inget händer.

Jag tror det är betydligt större risk för barn under tio år att skadas av hundar än vargar.

 

[landsbygdsbo]

Jag tror det är betydligt större risk för barn under tio år att skadas av hundar än vargar.

Ja och om man ser till bitskador så brukar man ju kunna säga, att ju mindre hund, ju snarare att hugga.
Det är fler ungar som blir bitna av taxar än av rottisar exempelvis

 

[landsbygdsbo]

Det är få som har så stor egen jaktmark.

Vi har 70 hektar, så jag vet var varenda sten och stubbe finns...Älgjakten bedrivs gemensamt med flera fastigheter.

För att kunna bedriva en jakt med drivande hund så bör man väl disponera minst ca 100 Ha väl arronderad mark
Därför går de flesta samman och arrenderar marker runt 2oo till 400 Ha. Sedan jagar man tillsammans efter älg i betydligt större områden. Naturligtvis är förhållandet avhängigt var i Sverige man kollar. Ju längre söderut = mindre marker och tvärtom, norrut.