Åh sömn, orkar knappt prata med andra föräldrar om det just nu. Jag vet att man inte ska jämföra, men ibland vill jag bara grina när någon klagar på att deras barn vaknat två gånger inatt, eller vaknar varannan-var tredje timme (det blir ju typ max tre uppvak på en natt). Samtidigt känns det skönt att höra att det blir bättre, att andra får sova trots bebis och jag fattar ju att andra har det jobbigt på andra sätt (vår bebis är tex väldigt lätt att söva om när hon vaknar och är ofta rätt okej med att vi ligger en 10-11 timmar i sängen på natten. Så även om det känns som att så mycket tid går åt och jag är skittrött av att aldrig få sammanhängande sömn får vi ju ändå sova!).
Nu har vi i alla fall haft några nätter senaste veckan där bebis sovit lite bättre, så livet känns lite lättare och jag kan sluta vara så bitter
Det här med att jämföra bebisar är skitjobbigt, man försöker verkligen inte göra det men..... man gör ju det hela tiden.
Hur dom sover, hur ofta dom bajsar, om dom börjat krypa, sitta, resa sig.. Herregud jag blir alldeles trött!
Ibland vill jag bara vara hemma och vara med Loke för jag orkar liksom inte höra det där tjatet samt vilka märkeskläder ungarna har, det är ett ständigt återkommande ämne på vår öppna förskola..
men men, det blir bra när det blir klart!
