Jag och maken har lite konspiratoriskt konstaterat att bebis förmodligen väcker oss om nätterna för att få mat för att hon helt enkelt inte vill ödsla den roliga vakentiden på dagen på något så tråkigt som nappflaskan
Hon äter nog mer än halva dagsbehovet om natten, behöver jag säga att vi ändå försöker styra om mattiderna något? (Men försöken har varit fruktlösa än så länge, bebis är mycket nöjd med sina mattider )
Man får inte vara dum!
Ja herregud med första barnet längtade man efter milstolparna men nu är jag mer luttrad och ser med viss motvillig fasa fram emot den hemska perioden med rörlig, klättrande, plockade bebis vi står dessutom i startgroparna att börja bygga ut huset och renovera under den perioden...
Å, vad det låter som det kan komma att bli en härlig och harmonisk tid. Jag känner igen mig i det där nu, jag har tidigare väntat och väntat på att han ska börja krypa, men nu känner jag att nej, det är ju faktiskt rätt trevligt ändå. Kanske till och med trevligare!