Vårföräldrar 2017 del fyra

Nää den stör inte tycker jag. Då guppar magen bara med jämna mellanrum. Vad jag tycker är sjukt konstigt är att det kan vara världens gymnastik därinne men så fort jag säger till sambon att titta så slutar hon på störtO_o:D precis spm att hon skäms inför sin pappa :rofl:

Vår bäbis är inte så blyg men ibland kan det ta en stund innan hen vaknar till liv när sambon är nära :p
 
Nää den stör inte tycker jag. Då guppar magen bara med jämna mellanrum. Vad jag tycker är sjukt konstigt är att det kan vara världens gymnastik därinne men så fort jag säger till sambon att titta så slutar hon på störtO_o:D precis spm att hon skäms inför sin pappa :rofl:

Min bäbis är likadan. Idag har det varit långsamma alien-moves i magen hela dagen (som jag tycker är skitäckliga). Men så fort sambon ska kolla ligger bäbis blick stilla.
 
Bäbis var lite lugn här i mitten av veckan men sen igår är bäbis mer vild än tam tror jag, typ vaken dygnet runt, rör hela kroppen på dagarna och hickar hela nätterna! Eller hickan på nätterna har hen gjort 3-4 nätter men igår och idag på dagtid har det verkligen varit livat, både händer och fötter överallt :rofl:
 
Jag hoppas att den här nya värken är ett tecken på att krumeluren börjat förbereda för sin utgång. 33 dagar (max?) till såhär vore ingen höjdare.
 
Ni som har barn innan (ja nu platsar ju @lil-sis in här också :) ), hur kändes det för er när det startade? Jag vet att allt är individuellt men funderar mkt på hur det kommer starta för mig! Inte så att jag är orolig utan bara hmm hur kommer det kännas? Max 18 dagar kvar tills Cornelis/Isabella är ute ❤
 
Ni som har barn innan (ja nu platsar ju @lil-sis in här också :) ), hur kändes det för er när det startade? Jag vet att allt är individuellt men funderar mkt på hur det kommer starta för mig! Inte så att jag är orolig utan bara hmm hur kommer det kännas? Max 18 dagar kvar tills Cornelis/Isabella är ute ❤

Jag hade mycket onda sammandragningar förra graviditeten och räknade kallt med att värkarna skulle kännas så fast mer intensiva. På söndagen hade jag en del ont i nedre delen av magen, inget under natten dock men det fortsatte på måndagen. Kom regelbundet men kanske var 15:e minut i början på måndagen. En kompis var hemma och hälsade på och vid 14 nån gång sa hon till mig och sambon "kan ni inte bara fatta att det här är förlossningen som har startat", då hade jag typ 6-7 minuter mellan värkarna och kunde inte prata eller röra mig när dom kom. Insåg då att det nog var så men tyckte fortfarande det var konstigt att värkarna inte kändes som jag räknade med att dom skulle göra. Alice är född 08:20 morgonen därpå :)
 
Ni som har barn innan (ja nu platsar ju @lil-sis in här också :) ), hur kändes det för er när det startade? Jag vet att allt är individuellt men funderar mkt på hur det kommer starta för mig! Inte så att jag är orolig utan bara hmm hur kommer det kännas? Max 18 dagar kvar tills Cornelis/Isabella är ute ❤
Hos mig kändes det som att nån försökte dra isär bäckenet i framfogen. Förvärkarna jag hade kändes mer i magen men vid förlossningsvärkarna så verkligen kände jag hur jag öppnade mig.
 
Ni som har barn innan (ja nu platsar ju @lil-sis in här också :) ), hur kändes det för er när det startade? Jag vet att allt är individuellt men funderar mkt på hur det kommer starta för mig! Inte så att jag är orolig utan bara hmm hur kommer det kännas? Max 18 dagar kvar tills Cornelis/Isabella är ute ❤

Det där funderar jag med på :D o jag har fött två fullgångna barn. Hjärnan är fantastisk, föda barn? Gör det ont? Jo, det gör nog skitont.. Vad har jag gett mig in på? :yuck:

Med A (första) blev jag igångsatt i 38+4 och efter många långa timmar med pinvärkar är han född på kvällen dagen efter. Hade alltså inga förkänningar what so ever....

H (andra) är född 39+2 och slemproppen släppte nog två veckor innan, var sedan inne med förvärkar o småblödningar vid två tillfällen innan det drog igång på riktigt. Kommer ihåg att jag kände smått att det ilade på eftermiddagen och tog i mer på kvällen, under natten började jag klocka värkar o kopplade tensapparat. Ringde förlossningen med 3 värkar på 10 min vid fyra, fick besked att där var fullt så fick köra till hbg 12 mil bort. Det avstannade lite i bilen, öppen 4 cm framme i hbg, åt frukost och vid 11 försökte de ta hinnorna, gick sedan spontant och hon är född 13 efter 45 min krystvärkar enligt journalen.

Denna gång vet jag inte, har gräsliga förvärkar ett par gånger om dagen som jag får andas igenom. Hoppas kroppen förbereder sig fint :angel: :up: 37+1 idag så räknar med två veckor till ;)

I natt har jag varit lite orolig för jag tycker den känts lite slö.... Men den sparkar igång om man retar den. Får se hur det känns upp mot dagen :) Längtar till den lille är ute på så vis :crazy: :nailbiting: :love:
 
Jag tror överlag att jag analyserar för mkt (kanske inte är ensam :p ) men tror jag har fått förvärkar i alla fall, har ju haft sammandragningar länge, men nu har jag mensvärk. Dock inte några direkta uppehåll utan ganska regelbunden mensvärk. Men betyder ju inte att det är på gång nu heller för förvärkar kan man ju tydligen ha i flera veckor :p
 
Nu är vi i Småland och jag kan meddela att varken fogarna eller lederna uppskattade 3 timmar i bilen. Sade typ Hej till svärisarna igår och gick sedan och lade mig. :o

Vi får väl se hur det blir till Påsk om jag fixar att åka hit då (tradition) eller om vi firar hemma istället.
 
Min första förlossning startade med vattenavgång vid 14 på dagen inte Hollywoodsplash men det var ingen tvekan om att det var vattnet. Åkte in för kontroll framåt 18-19 har jag för mig, då med bara lite sammandragningar. Vi åkte hem igen då de konstaterat att det var vattnet men jag var bara öppen någon cm. Värkarna drog igång ordentligt vid 22-23 någon gång och blev snabbt så intensiva att jag inte kunde vara kvar hemma. Han är född 05.23 samma natt/morgon.

Med dottern vaknade jag på natten vid 04 av ganska onda värkar. Jag låg och klockade dem en stund i sängen men minns inte alls hur regelbundet de kom men det var med jämna mellanrum. Jag gick och satte mig i köket ett bra tag och kunde tvinga i mig lite frukost. Vid 06,30 fick jag för mig att jag skulle gå upp och ta ett bad, jag befann mig dock på första våning och badkaret ligger på tredje så jag landade lite i sängen emellan. När värkarna kom var de ganska starka och gjorde såklart lite ont men det var absolut inga problem att härda ut. Jag väckte min sambo och bad honom ringa förlossningen för att kolla så det fanns plats vilket det gjorde. De sa att jag fick känna efter själv när jag ville komma men det lät inte så brådskande än. Jag skippar iaf badet och går in i en kokhet dusch istället. Vid 07.10 får jag typ panik av värmen och känner att jag måste ut, i samma minut går vattnet och det känns som att jag går från noll öppen till fullt öppen. Så var det ju säkert inte men det var en sjukt häftig känsla. I samma veva känner jag bara att jag kommer aldrig palla att sätta mig i en bil och mormor kommer aldrig hinna hit och passa lilleman innan bebisen kommer. Jag gick och satte mig på toaletten för att vila och försöka ropa på min sambo men två krystvärkar senare är hon född. Min sambo fick en smärre chock när han kom in i badrummet och hon redan var ute :D

Jag har inte haft varken förverkar, slempropp, blod eller annat som har förvarnat utan när det väl dragit igång har det varit på riktigt så att säga.
 
Min första förlossning startade med vattenavgång vid 14 på dagen inte Hollywoodsplash men det var ingen tvekan om att det var vattnet. Åkte in för kontroll framåt 18-19 har jag för mig, då med bara lite sammandragningar. Vi åkte hem igen då de konstaterat att det var vattnet men jag var bara öppen någon cm. Värkarna drog igång ordentligt vid 22-23 någon gång och blev snabbt så intensiva att jag inte kunde vara kvar hemma. Han är född 05.23 samma natt/morgon.

Med dottern vaknade jag på natten vid 04 av ganska onda värkar. Jag låg och klockade dem en stund i sängen men minns inte alls hur regelbundet de kom men det var med jämna mellanrum. Jag gick och satte mig i köket ett bra tag och kunde tvinga i mig lite frukost. Vid 06,30 fick jag för mig att jag skulle gå upp och ta ett bad, jag befann mig dock på första våning och badkaret ligger på tredje så jag landade lite i sängen emellan. När värkarna kom var de ganska starka och gjorde såklart lite ont men det var absolut inga problem att härda ut. Jag väckte min sambo och bad honom ringa förlossningen för att kolla så det fanns plats vilket det gjorde. De sa att jag fick känna efter själv när jag ville komma men det lät inte så brådskande än. Jag skippar iaf badet och går in i en kokhet dusch istället. Vid 07.10 får jag typ panik av värmen och känner att jag måste ut, i samma minut går vattnet och det känns som att jag går från noll öppen till fullt öppen. Så var det ju säkert inte men det var en sjukt häftig känsla. I samma veva känner jag bara att jag kommer aldrig palla att sätta mig i en bil och mormor kommer aldrig hinna hit och passa lilleman innan bebisen kommer. Jag gick och satte mig på toaletten för att vila och försöka ropa på min sambo men två krystvärkar senare är hon född. Min sambo fick en smärre chock när han kom in i badrummet och hon redan var ute :D

Jag har inte haft varken förverkar, slempropp, blod eller annat som har förvarnat utan när det väl dragit igång har det varit på riktigt så att säga.
Wow vad fräckt, men sjukt läskigt ändå. Det är ju en sån utgång man inte räknar med alls när man tänker och funderar kring sin förlossning.
 
Ni som har barn innan (ja nu platsar ju @lil-sis in här också :) ), hur kändes det för er när det startade? Jag vet att allt är individuellt men funderar mkt på hur det kommer starta för mig! Inte så att jag är orolig utan bara hmm hur kommer det kännas? Max 18 dagar kvar tills Cornelis/Isabella är ute ❤

Ingenting.
Vattenavgången var verkligen helt utan förvarning. Och sen hade jag ju inte en spontan värk efter.

Men ju närmare desto mindre tvekan rent smärtmässigt.
 
Min första förlossning startade med vattenavgång vid 14 på dagen inte Hollywoodsplash men det var ingen tvekan om att det var vattnet. Åkte in för kontroll framåt 18-19 har jag för mig, då med bara lite sammandragningar. Vi åkte hem igen då de konstaterat att det var vattnet men jag var bara öppen någon cm. Värkarna drog igång ordentligt vid 22-23 någon gång och blev snabbt så intensiva att jag inte kunde vara kvar hemma. Han är född 05.23 samma natt/morgon.

Med dottern vaknade jag på natten vid 04 av ganska onda värkar. Jag låg och klockade dem en stund i sängen men minns inte alls hur regelbundet de kom men det var med jämna mellanrum. Jag gick och satte mig i köket ett bra tag och kunde tvinga i mig lite frukost. Vid 06,30 fick jag för mig att jag skulle gå upp och ta ett bad, jag befann mig dock på första våning och badkaret ligger på tredje så jag landade lite i sängen emellan. När värkarna kom var de ganska starka och gjorde såklart lite ont men det var absolut inga problem att härda ut. Jag väckte min sambo och bad honom ringa förlossningen för att kolla så det fanns plats vilket det gjorde. De sa att jag fick känna efter själv när jag ville komma men det lät inte så brådskande än. Jag skippar iaf badet och går in i en kokhet dusch istället. Vid 07.10 får jag typ panik av värmen och känner att jag måste ut, i samma minut går vattnet och det känns som att jag går från noll öppen till fullt öppen. Så var det ju säkert inte men det var en sjukt häftig känsla. I samma veva känner jag bara att jag kommer aldrig palla att sätta mig i en bil och mormor kommer aldrig hinna hit och passa lilleman innan bebisen kommer. Jag gick och satte mig på toaletten för att vila och försöka ropa på min sambo men två krystvärkar senare är hon född. Min sambo fick en smärre chock när han kom in i badrummet och hon redan var ute :D

Jag har inte haft varken förverkar, slempropp, blod eller annat som har förvarnat utan när det väl dragit igång har det varit på riktigt så att säga.

Krystvärkarna är verkligen galna :eek: Inte så mycket smärtan men kraften.
 
Jag tror överlag att jag analyserar för mkt (kanske inte är ensam :p ) men tror jag har fått förvärkar i alla fall, har ju haft sammandragningar länge, men nu har jag mensvärk. Dock inte några direkta uppehåll utan ganska regelbunden mensvärk. Men betyder ju inte att det är på gång nu heller för förvärkar kan man ju tydligen ha i flera veckor :p

Så började värkarna efter cytotec, mensvärk verkligen. Inga problem att hantera.
 
Min första förlossning startade med vattenavgång vid 14 på dagen inte Hollywoodsplash men det var ingen tvekan om att det var vattnet. Åkte in för kontroll framåt 18-19 har jag för mig, då med bara lite sammandragningar. Vi åkte hem igen då de konstaterat att det var vattnet men jag var bara öppen någon cm. Värkarna drog igång ordentligt vid 22-23 någon gång och blev snabbt så intensiva att jag inte kunde vara kvar hemma. Han är född 05.23 samma natt/morgon.

Med dottern vaknade jag på natten vid 04 av ganska onda värkar. Jag låg och klockade dem en stund i sängen men minns inte alls hur regelbundet de kom men det var med jämna mellanrum. Jag gick och satte mig i köket ett bra tag och kunde tvinga i mig lite frukost. Vid 06,30 fick jag för mig att jag skulle gå upp och ta ett bad, jag befann mig dock på första våning och badkaret ligger på tredje så jag landade lite i sängen emellan. När värkarna kom var de ganska starka och gjorde såklart lite ont men det var absolut inga problem att härda ut. Jag väckte min sambo och bad honom ringa förlossningen för att kolla så det fanns plats vilket det gjorde. De sa att jag fick känna efter själv när jag ville komma men det lät inte så brådskande än. Jag skippar iaf badet och går in i en kokhet dusch istället. Vid 07.10 får jag typ panik av värmen och känner att jag måste ut, i samma minut går vattnet och det känns som att jag går från noll öppen till fullt öppen. Så var det ju säkert inte men det var en sjukt häftig känsla. I samma veva känner jag bara att jag kommer aldrig palla att sätta mig i en bil och mormor kommer aldrig hinna hit och passa lilleman innan bebisen kommer. Jag gick och satte mig på toaletten för att vila och försöka ropa på min sambo men två krystvärkar senare är hon född. Min sambo fick en smärre chock när han kom in i badrummet och hon redan var ute :D

Jag har inte haft varken förverkar, slempropp, blod eller annat som har förvarnat utan när det väl dragit igång har det varit på riktigt så att säga.

Jisses, kör ni direkt eller campar utanför denna gång?!? :crazy::)
 
Hur värker det? Du har säkert skrivit det men har nog glömt :p

Bak är det som foglossning från platsen gud glömde. Jag får inte ta för långt eller för högt steg med framför allt vänster ben:down:

Fast fram är det mer som en brutal träningsvärk i ljumskarna så krumeluren har nog ändrat position.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Hej! Vill nog egentligen mest skriva av mig, det känns tungt och jobbigt och vet inte hur jag ska tänka. Jag har haft egen häst...
Svar
15
· Visningar
1 195
Senast: Bison
·
Fritid På onsdag 28/8 börjar Paralympics och det sänds på SVT/svtplay. Ska ni kolla? :banana: Här finns sändningstider och deltagare: 28...
Svar
12
· Visningar
469
Senast: Rosett
·
Gravid - 1år Det är dags för en ny tråd :heart Försökte hitta den senaste listan men vet att det hänt en hel del sen dess, så uppdatera gärna...
38 39 40
Svar
787
· Visningar
74 152
Kultur JUNI 24/6 Annie Lööf, före detta partiledare, jurist 25/6 Renée Nyberg, programledare 26/6 Axel Gordh Humlesjö, journalist 27/6...
13 14 15
Svar
294
· Visningar
22 192
Senast: Rie
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Annonsera mera VII
  • Unghästfasoner?
  • Hålvägg

Omröstningar

Tillbaka
Upp