Vårföräldrar 2015 #7

[Imogen]

En grej som vi kör väldigt mycket det är medbestämmande i det lilla. I stället för att fråga om hon vill ha mat, frågar vi var på tallriken maten ska ligga (den får ligga kvar, tvingar henne inte att äta upp), hon får välja mellan två klädesplagg när hon klär på sig och hon får välja vilken tandkräm hon ska använda (vi har råkat köpa två när vi var bortresta). Ett ganska simpelt sätt att få med sig henne och förhoppningsvis bra övning för henne också.

Samma här, fast den unge herrn har en viss tendens att ändra sig efter typ 10 sekunder Men vi försöker verkligen se till att inte fråga om vi ska äta, gå ut, gå på pottan osv. Utan ge alternativ eller bara "kom så går vi". Frågor har en tendens att besvaras med nej oavsett vad den innehåller

 

[Rhinos]

Vi försöker vänja oss av att fråga saker där han egentligen inte har något val. Som när han ska borsta tänderna. Det är så lätt att fråga om han ska borsta tänderna, men det slutar ju alltid med att vi gör det ändå, trots att han sagt nej. Det är svårt, och man har börjat bli mer medveten om hur man själv uttrycker sig.

 

[Retro]

Vi försöker vänja oss av att fråga saker där han egentligen inte har något val. Som när han ska borsta tänderna. Det är så lätt att fråga om han ska borsta tänderna, men det slutar ju alltid med att vi gör det ändå, trots att han sagt nej. Det är svårt, och man har börjat bli mer medveten om hur man själv uttrycker sig.

Precis det där övar vi också på, och jag inser ju hur mycket jag pratar så med andra människor. Jag ger nog aldrig några raka besked annars

 

[Imogen]

Vi försöker vänja oss av att fråga saker där han egentligen inte har något val. Som när han ska borsta tänderna. Det är så lätt att fråga om han ska borsta tänderna, men det slutar ju alltid med att vi gör det ändå, trots att han sagt nej. Det är svårt, och man har börjat bli mer medveten om hur man själv uttrycker sig.

Exakt, det är ju så logiskt när man tänker på det, samtidigt kommer ju de där frågorna av slentrian ibland, eller att man inte riktigt tänker på vad man säger.

 

[Magnum]

Det där brukar jag också tänka på.
Vi hade en jäkla dust med att borsta tänderna ett tag, han ville borsta själv.. mamma fick i n t e! När det väl gick bra så fick jag vara noga med att 'nu ska mamma borsta dina tänder' sa jag däremot 'Ska vi borsta tänderna' så va det inte allls lik lätt för mamman

(Det sa dom på förlossningen också och på info inför den till min sambo, fråga inte om hon vill ha vatten. Säg bara att 'nu dricker du vatten'
Va så himla träffande för min första bm under förlossningen frågade mycket, vill du ha.. , blir det bättre om.., ska vi prova... och jag svarade alltid jag vet inte på allt.
Nästa bm sa att nu provar vi det här.. nu gör du såhär.. Du ska få detta nu., det blev mycket mycket lättare för mej och skönt att slippa ta ett beslut. Även om det är enkla beslut så orkade jag bara inte.)

 

[Tassetass]

Vi hade en jäkla dust med att borsta tänderna ett tag, han ville borsta själv.. mamma fick i n t e! När det väl gick bra så fick jag vara noga med att 'nu ska mamma borsta dina tänder' sa jag däremot 'Ska vi borsta tänderna' så va det inte allls lik lätt för mamman

När L inte vill att jag ska borsta hennes tänder hotar jag med att borsta henne i öronen istället. Det tycker hon är asroligt, börjar skratta och då är det bara att borsta. Ibland säger hon dock "Borsta i örat!" och då är det ju bara att fullfölja (och sen snabbt som fan borsta gaddarna när munnen är öppen). Alla sätt är bra, eller hur det nu var.

 

[Lo_]

Vi har en liten härmapa. Nyss lutade hos sig tillbaka vid lunchen och deklarerade att hon var "superjättetrött i ryggen", efter en stund la hon till att hon hade väldigt ont i huvudet och behövde gå och vila. Allt sagt med ett leende. Sedan åt hon vidare . Hennes pappa sprang en mil på blodomloppet i torsdags och jag gissar att han beklagade sig lite igår när jag jobbade .

 

[Rhinos]

Sonen är inte lika bekväm med att bli lämnad på dagis längre. Han klamrar sig fast vid mig och vill absolut inte leka med favoritleksakerna, läsa bok eller göra något annat kul. Oftast får han sätta sig i favoritpedagogens knä och då går det bra att gå, och han är aldrig ledsen när jag går. Men det hade såklart känts bättre om han började leka på eget initiativ. Tror att det kan bero på att det börjat många nya yngre barn på avdelningen och att han då får mindre uppmärksamhet från pedagogerna Denna vecka går han bara mån-ons och sedan åker vi till hans morföräldrar över helgen, så det blir nog skönt för honom med en liten paus.

 

[Imogen]

Sonen är inte lika bekväm med att bli lämnad på dagis längre. Han klamrar sig fast vid mig och vill absolut inte leka med favoritleksakerna, läsa bok eller göra något annat kul. Oftast får han sätta sig i favoritpedagogens knä och då går det bra att gå, och han är aldrig ledsen när jag går. Men det hade såklart känts bättre om han började leka på eget initiativ. Tror att det kan bero på att det börjat många nya yngre barn på avdelningen och att han då får mindre uppmärksamhet från pedagogerna Denna vecka går han bara mån-ons och sedan åker vi till hans morföräldrar över helgen, så det blir nog skönt för honom med en liten paus.

Hittills har inte vi märkt av något sådant men jag har haft lite farhågor eftersom han varit så himla mammig på sistone. Ju äldre de blir så blir de ju också mer medvetna om situationen och inte riktigt lika mycket i nuet.

Men det kan nog mycket väl bero på att det kommer yngre barn. Jag är lite nyfiken på hur S kommer att reagera på det i höst när det kommer nya barn. Han är ju fortfarande yngst på hela dagis tillsammas med två tjejer i samma ålder och det har inte börjat några nya barn sen han började i januari.

Har ni funderat på hur E ska gå på förskola när han blir storebror? Fick frågan idag och insåg att vi öht inte har reflekterat över det

 

[Rhinos]

Hittills har inte vi märkt av något sådant men jag har haft lite farhågor eftersom han varit så himla mammig på sistone. Ju äldre de blir så blir de ju också mer medvetna om situationen och inte riktigt lika mycket i nuet.

Men det kan nog mycket väl bero på att det kommer yngre barn. Jag är lite nyfiken på hur S kommer att reagera på det i höst när det kommer nya barn. Han är ju fortfarande yngst på hela dagis tillsammas med två tjejer i samma ålder och det har inte börjat några nya barn sen han började i januari.

Har ni funderat på hur E ska gå på förskola när han blir storebror? Fick frågan idag och insåg att vi öht inte har reflekterat över det

Ja, det är nog en kombination med var han är i utvecklingen och att det kommer nya barn. Det började när de yngre skolades in och de är så pass små att de kräver mycket passning av pedagogerna och då blir det tyvärr mindre tid över för E.

Ja, vi har funderat på det och kommer nog låta honom gå de 15 timmar som man ge rätt till. Mycket för att han inte ska komma bort allt för mycket från dagisrutinern men framförallt för min egen del, så att jag förhoppningsvis kan passa på och få lite vila.

Vi hade egentligen önskat att han skulle gå fem timmar per dag, tre dagar i veckan, men vi kan bara få tre timmar om dagen fem dagar i veckan. Vi börjar med det och ser sen om vi vill ändra på något.

 

[Imogen]

Ja, det är nog en kombination med var han är i utvecklingen och att det kommer nya barn. Det började när de yngre skolades in och de är så pass små att de kräver mycket passning av pedagogerna och då blir det tyvärr mindre tid över för E.

Ja, vi har funderat på det och kommer nog låta honom gå de 15 timmar som man ge rätt till. Mycket för att han inte ska komma bort allt för mycket från dagisrutinern men framförallt för min egen del, så att jag förhoppningsvis kan passa på och få lite vila.

Vi hade egentligen önskat att han skulle gå fem timmar per dag, tre dagar i veckan, men vi kan bara få tre timmar om dagen fem dagar i veckan. Vi börjar med det och ser sen om vi vill ändra på något.

Ja visst blir det så! Och det vet man ju själv när vi skolade in att ens egna barn behövde extra tid av pedagogerna. Hoppas att det snart lugnar ner sig igen

Vi pratade lite om det igår kväll. I vår kommun får man välja på 15 timmar i veckan året om eller 25 timmar i veckan på skoldagar. Dvs barnet är ledig jullov, påsklov, sommarlov osv. Så kanske att vi väljer det senare alternativet så länge vi är föräldralediga. Men inte utnyttjar det fullt ut men kanske 5 timmar 4 dagar i veckan, just för att slippa de där tretimmarsdagarna när man nästan bara hinner hem och vända. Sen får man väl se vad S vill också

 

[FengurLaugar]

Just nu hör man ofta "Va ä dä mamma?"

 

[glittra]

@Rhinos och @Imogen jag tyckte att jag märkte ganska tydligt att H märkte av graviditeten och att en del saker som tidigare fungerat klockrent, blev jättesvåra. Ett tag vägrade han att sätta sig i bilstolen när jag kom och hämtade på förskolan.

Här går alla barn med föräldralediga föräldrar 5 timmar 3 dagar i veckan och efter att ha varit hemma själv med båda i drygt två månader pga sjukdomar på förskolan så känns det jätteskönt att få den tiden. Framförallt för att lillasyster också ska få några timmar då hon får all uppmärksamhet. Jag tycker att det (oftast) är roligare och enklare att vara föräldraledig med två barn, men just det där att få tiden med lillasyskonet är bra för oss alla.

 

[Magnum]

Idag fick vi beslutet på förskoleplatserna. Skönt att det är klart, skrämmande att det snart är dags!

 

[Lo_]

Och vi lutar nog åt att skjuta upp förskolestarten ytterligare en termin. Jag tycker det är jätteroligt att vara med henne och känner inget egentligt behov av förskola men oroar mig lite för att hon ska hamna efter i samspel med andra barn etc.

 

[Imogen]

@Lo_ om ni märker att hon har ett större behov av att umgås med andra barn kan ni väl gå på öppna förskolan mer regelbundet (inte för att jag vet hur ofta ni går nu). Kanske börja på någon aktivitet.

Hade vi fått ihop det med tider som ni hade vi också skjutit på förskolestarten. Tror allmän förskola från 3 år är alldeles tillräckligt vad gäller behovet av förskola. Sen betyder ju inte det att det nödvändigtvis är dåligt att börja innan

 

[Tassetass]

Sonen är inte lika bekväm med att bli lämnad på dagis längre. Han klamrar sig fast vid mig och vill absolut inte leka med favoritleksakerna, läsa bok eller göra något annat kul. Oftast får han sätta sig i favoritpedagogens knä och då går det bra att gå, och han är aldrig ledsen när jag går. Men det hade såklart känts bättre om han började leka på eget initiativ. Tror att det kan bero på att det börjat många nya yngre barn på avdelningen och att han då får mindre uppmärksamhet från pedagogerna Denna vecka går han bara mån-ons och sedan åker vi till hans morföräldrar över helgen, så det blir nog skönt för honom med en liten paus.

Det märks även på L och en del andra ungar på förskolan att det är en lite jobbig period där det händer mycket i huvudet på dem. Vi har inte haft jobbiga lämningar med L, men hon vill bli buren in på avdelningen istället för att gå själv och behöver få överlämnas till famnen på en pedagog för att vara glad (men då är hon också just GLAD, det är inte bara så att hon accepterar läget). Har sett andra som haft det jobbigt, senast idag var det mycket tårar och sträcka sig efter föräldern när en av L:s kompisar blev lämnad.

 

[Imogen]

Vi har varit och hälsat på kusinerna över långhelgen och oj vad det har lekts och busats! Verkligen stor skillnad mot förra gången och de har mycket mer utbyte av varandra nu när S har vuxit på sig lite

Men det är utmanande också, när det är stor skillnad i energinivå hos barnen, och rätt stor skillnad i "uppfostringsfilosofi" hos föräldrarna... Men för det allra mesta väldigt trevligt

 

[glittra]

Vi har varit och hälsat på kusinerna över långhelgen och oj vad det har lekts och busats! Verkligen stor skillnad mot förra gången och de har mycket mer utbyte av varandra nu när S har vuxit på sig lite

Men det är utmanande också, när det är stor skillnad i energinivå hos barnen, och rätt stor skillnad i "uppfostringsfilosofi" hos föräldrarna... Men för det allra mesta väldigt trevligt

Här har det också varit umgänge med ena kusinen (snart fyra). Det fungerar mestadels bra, men ibland stojar de upp varandra. Leken "vem vrålar mest" är inte så kul för övriga... som tur är har jag och min syster ganska likartad syn på barnuppfostran.

 

[Rhinos]

Vi har varit och hälsat på kusinerna över långhelgen och oj vad det har lekts och busats! Verkligen stor skillnad mot förra gången och de har mycket mer utbyte av varandra nu när S har vuxit på sig lite

Men det är utmanande också, när det är stor skillnad i energinivå hos barnen, och rätt stor skillnad i "uppfostringsfilosofi" hos föräldrarna... Men för det allra mesta väldigt trevligt

E har också lekt med sina sysslingar i helgen. Eller, att kalla det lekt är att ta i en smula, de har bondat lite. E har aldrig varit nyfiken på andra barn, snarare tvärtom, men nu busade hans ena syssling (3,5 år) en del med honom och det tyckte han var himla kul. Sysslingen är av den lugnare typen och det passar E bra eftersom han är försiktig av sig.

Det märks att interaktionen med andra barn börjat komma mer och mer nu tycker jag. Att det faktiskt väckts ett intresse för att leka tillsammans och inte bara sköta sitt.