Vårföräldrar 2015 #4

För mig räckte med en kort tölttur på en helt överladdad häst som jobbade uppåt när han inte fick gå framåt...kändes som jag ridit barbacka på en ardenner och jag hade god lust att skicka upp honom i en grantopp :sneaky:. Han har aldrig vilat förut och det verkar som han har lagrat energin på hög i fyra veckor :meh:.

Haha ja det har han säkert då! Energin måste ju åt nåt håll ;)

Min häst blir inte så påverkad av att vila som tur är! Har inte möjlighet (utan att välja bort tid med familjen) att rida varje dag när jag har två barn, heltidsjobb, gård och en man som också har behov av egentid :) Till vintern ska unghästen ridas in också :D
 
Uppdatering från gravidträsket, v. 39:
Igår spenderade jag hela dagen ute i skogen på exkursion med ena kursen i regn och snålblåst, det var dumt, gjorde ont och efter några timmar ångrade jag bittert att jag följt med. Småspringa fram över stock och sten var ingen hit och när vi tvingades upp för vad var tänkt att ha blivit en alpin skidanläggning kände jag mig ungefär såhär: :eek::crazy::nailbiting:
Sambon tyckte jag tog i i överkant när jag tvunget skulle ut och spåra med hundarna i förrgår, men att klättra upp för en slalombacke hade jag då inte kommit på att göra frivilligt ;)
Är glad över att jag hoppade över de resterande två exkursionsdagarna för att istället ligga på soffan och ta igen mig.

Var uppe tidigt imorse för att först skjutsa sambon till tåget och sedan åka vidare till BM. Halvslumrade under tiden i bilen när jag fick en värk och en stund senare en till. Blev litet stressad eftersom det a) skulle ta sambon 3-4 timmar hem och b) jag hade varit en mycket olämplig bilförare om det kommit en värk under bilkörning. Lyckligtvis klingade det av och jag kunde ta mig hem utan problem.
Vet inte hur mycket sanning det ligger i högre blodtryck innan förlossning, men det hade hoppat upp till 140/90 efter att ha legat stadigt på 125/85 hela graviditeten. Ingen äggvita i urinen, men bm bad mig komma tillbaka för att ta trycket igen på torsdag.
Återstår att se om det är någonting på gång eller om det kommer att dröja ytterligare en stund innan det är dags. Personligen tycker jag att bebisen kan komma nu :D
 
Hur länge väntar ni innan ni tar med era småttingar till affären osv?

När har var en vecka så var han med när vi gick till apoteket och liknande små ärenden. När han var 3 veckor var han med i mataffären. Men han har ju legat nere i vagnen så övertäckt som möjligt utan att det blir för varmt.

Vårt BVC ligger i ett shoppingcentrum så det måste vi ju ta oss igenom för att komma dit..
 
Jag och lillan stack till Ikea efter vi lämnat storasyster på dagis. Var en sak som fattades till hallen som inte funnits de andra två gångerna! Hon sov i bilen (45 min resväg), sa inte ett pip när jag flyttade henne till selen, hängde där nöjd hela tiden vi var inne, ammade och bytte blöja i bilen, sov sen hela vägen hem :) Nu sitter vi hemma i soffan och hon har nyss ätit och sover i mitt knä. Ska äta lite jag också sen ska storasyster hämtas :love:
 
Lille plutten ligger nu i babyskyddet i hallen och sover. Där får han ligga till han vaknar. Varit ute på några ärenden... Himla bra med adapter till vagnen. Hadde inte klarat mig utan den. Iallafall nu som han blir tyngre. 11 v. är han nu. Fine lille killen. Har sovit dåligt på dagen sistone men nu har jag börjat forstå att han behöver lite hjälp att lugna sig. Samma på kvällen. Och nätterna är mycket bettre nu. Liggammar så han inte vaknar för mycket och flyttar han tilbaks till nästet när han är klar. Somnar han inte brukar det bli bra när jag lägger en hand på honnom och blir han ledsen får han nappen. Har tagit bort en sida på spjälsängen och satt den brevid våran säng. Underlättar mycket. Men vi har fortfarande lite problem med samkörning av amning och bajsing/pruttande. Han kan bli rett ledsen och då är det inte lett att äta också. Och när han är klar med nr2 så vill han inte alltid äte mer men istället bli snabbt hungrig igen... Vi har haft endel bra dagar också och men jag kan inte fatta hva som gjör att han får magknip och ont.

I morgon skall vi till mitt jobb igen. Förste gången vi åker bort lite längre nu som han är mer vaken. Spennande.
 
Att vara gravid, deppig, ha ont och behöva avstå från typ allt jag tycker är kul blir inte roligare när man ovanpå det lyckas dra på sig huvudlöss. Jag vet inte hur eller vem jag har fått det av men nu har jag det i alla fall och det kliar och jag hoppas dom försvinner fort av behandling.

I en gravidgrupp var det en som tipsade om att ha en målbild att tänka på när det är jobbigt, främst under förlossningen. Kände bara: :banghead::arghh::cry: för jag har absolut ingen målbild som gör att något känns bättre. Varken som har med bebis eller något annat att göra. Allt efter förlossningen känns bara som en massa kanske. Det kanske går bra, jag kanske kommer må bra, jag kanske kommer hinna bada i sommar om avslaget slutar i tid, jag kanske kommer kunna rida inom två månader om jag ens hittar en häst att rida på. Jag kanske även kommer bli djupt deprimerad och inte alls trivas med livet, vilket känns som en överhängande risk för min del med tanke på min historia med psykisk ohälsa. Känns bara jäkligt tungt nu och jag ser inte fram emot något alls. Kanske något jag borde ta upp med min barnmorska istället för att säga att allt är bra som jag brukar men det känns lite sent påtänkt nu när det bara är 24 dagar kvar till BF.
 
Hej, hej! Får väl de om jag får flytta in i den här tråden istället.... Mina tvillingar är beräknade till 3/7, men ligger inlagd på sjukhus eftersom det finns risk att de kommer för tidigt. Är i v 32.
 
Att vara gravid, deppig, ha ont och behöva avstå från typ allt jag tycker är kul blir inte roligare när man ovanpå det lyckas dra på sig huvudlöss. Jag vet inte hur eller vem jag har fått det av men nu har jag det i alla fall och det kliar och jag hoppas dom försvinner fort av behandling.

I en gravidgrupp var det en som tipsade om att ha en målbild att tänka på när det är jobbigt, främst under förlossningen. Kände bara: :banghead::arghh::cry: för jag har absolut ingen målbild som gör att något känns bättre. Varken som har med bebis eller något annat att göra. Allt efter förlossningen känns bara som en massa kanske. Det kanske går bra, jag kanske kommer må bra, jag kanske kommer hinna bada i sommar om avslaget slutar i tid, jag kanske kommer kunna rida inom två månader om jag ens hittar en häst att rida på. Jag kanske även kommer bli djupt deprimerad och inte alls trivas med livet, vilket känns som en överhängande risk för min del med tanke på min historia med psykisk ohälsa. Känns bara jäkligt tungt nu och jag ser inte fram emot något alls. Kanske något jag borde ta upp med min barnmorska istället för att säga att allt är bra som jag brukar men det känns lite sent påtänkt nu när det bara är 24 dagar kvar till BF.

Prata med din BM eller någon annan du har förtroende för. Gå INTE och bär på det där! Det är inte alls sent påtänkt, det är aldrig för sent att ta upp sådana där saker.
 
Att vara gravid, deppig, ha ont och behöva avstå från typ allt jag tycker är kul blir inte roligare när man ovanpå det lyckas dra på sig huvudlöss. Jag vet inte hur eller vem jag har fått det av men nu har jag det i alla fall och det kliar och jag hoppas dom försvinner fort av behandling.

I en gravidgrupp var det en som tipsade om att ha en målbild att tänka på när det är jobbigt, främst under förlossningen. Kände bara: :banghead::arghh::cry: för jag har absolut ingen målbild som gör att något känns bättre. Varken som har med bebis eller något annat att göra. Allt efter förlossningen känns bara som en massa kanske. Det kanske går bra, jag kanske kommer må bra, jag kanske kommer hinna bada i sommar om avslaget slutar i tid, jag kanske kommer kunna rida inom två månader om jag ens hittar en häst att rida på. Jag kanske även kommer bli djupt deprimerad och inte alls trivas med livet, vilket känns som en överhängande risk för min del med tanke på min historia med psykisk ohälsa. Känns bara jäkligt tungt nu och jag ser inte fram emot något alls. Kanske något jag borde ta upp med min barnmorska istället för att säga att allt är bra som jag brukar men det känns lite sent påtänkt nu när det bara är 24 dagar kvar till BF.

Inte alls för sent! Prata med din BM eller annan du har förtroende för.

Min BM har knappt frågat om förlossningen ännu, jag har en del som jag tänker ta upp när jag träffar henne på torsdag kan jag tala om!

Jag känner lite som du för målbild ska jag också erkänna men jag försöker tänka att det kan vara något väldigt litet, det närmaste målbild jag har kommit är att jag ska sitta på altanen med min sambo och bredvid oss i skuggan ligger en bebis i en barnvagn. Jag vet inte hur bebisen ser ut, jag vet inte om den gråter, den kanske ligger i min sambos knä i stället för i vagnen? Men vi ska vara på altanen, jag ska dricka flädersaft och det ska vara en bebis där! Det är min "målbild".
 
Hur länge väntar ni innan ni tar med era småttingar till affären osv?
Vi var ute dagen efter vi kommit från bb. Vi är ute flera timmar varenda dag, både i stallet, i stora köpcentrum, på bilträffar, i garaget o mekar bil etc etc. :p Längsta resan vi varit på var på en bilträff 10 mil härifrån, då var hon exakt en vecka gammal.
 
Uppdatering från gravidträsket, v. 39:
Igår spenderade jag hela dagen ute i skogen på exkursion med ena kursen i regn och snålblåst, det var dumt, gjorde ont och efter några timmar ångrade jag bittert att jag följt med. Småspringa fram över stock och sten var ingen hit och när vi tvingades upp för vad var tänkt att ha blivit en alpin skidanläggning kände jag mig ungefär såhär: :eek::crazy::nailbiting:
Sambon tyckte jag tog i i överkant när jag tvunget skulle ut och spåra med hundarna i förrgår, men att klättra upp för en slalombacke hade jag då inte kommit på att göra frivilligt ;)
Är glad över att jag hoppade över de resterande två exkursionsdagarna för att istället ligga på soffan och ta igen mig.

Var uppe tidigt imorse för att först skjutsa sambon till tåget och sedan åka vidare till BM. Halvslumrade under tiden i bilen när jag fick en värk och en stund senare en till. Blev litet stressad eftersom det a) skulle ta sambon 3-4 timmar hem och b) jag hade varit en mycket olämplig bilförare om det kommit en värk under bilkörning. Lyckligtvis klingade det av och jag kunde ta mig hem utan problem.
Vet inte hur mycket sanning det ligger i högre blodtryck innan förlossning, men det hade hoppat upp till 140/90 efter att ha legat stadigt på 125/85 hela graviditeten. Ingen äggvita i urinen, men bm bad mig komma tillbaka för att ta trycket igen på torsdag.
Återstår att se om det är någonting på gång eller om det kommer att dröja ytterligare en stund innan det är dags. Personligen tycker jag att bebisen kan komma nu :D
Jag körde själv till förlossningen :D, det gick rätt bra, var mitt i natten och ingen trafik. Fick stanna en gång på vägen bara.
 
Att vara gravid, deppig, ha ont och behöva avstå från typ allt jag tycker är kul blir inte roligare när man ovanpå det lyckas dra på sig huvudlöss. Jag vet inte hur eller vem jag har fått det av men nu har jag det i alla fall och det kliar och jag hoppas dom försvinner fort av behandling.

I en gravidgrupp var det en som tipsade om att ha en målbild att tänka på när det är jobbigt, främst under förlossningen. Kände bara: :banghead::arghh::cry: för jag har absolut ingen målbild som gör att något känns bättre. Varken som har med bebis eller något annat att göra. Allt efter förlossningen känns bara som en massa kanske. Det kanske går bra, jag kanske kommer må bra, jag kanske kommer hinna bada i sommar om avslaget slutar i tid, jag kanske kommer kunna rida inom två månader om jag ens hittar en häst att rida på. Jag kanske även kommer bli djupt deprimerad och inte alls trivas med livet, vilket känns som en överhängande risk för min del med tanke på min historia med psykisk ohälsa. Känns bara jäkligt tungt nu och jag ser inte fram emot något alls. Kanske något jag borde ta upp med min barnmorska istället för att säga att allt är bra som jag brukar men det känns lite sent påtänkt nu när det bara är 24 dagar kvar till BF.
Jag hade oerhört svårt med målbilden eftersom jag inte visste alls vad som väntade. Min målbild blev att få min kropp tillbaka och kunna rida ordentligt igen. Under förlossningen tänkte jag inte ett dugg på målbilden, mer på att andas och så;).

Prata med din BM om hur du mår, det är inte för sent!
 
Hej, hej! Får väl de om jag får flytta in i den här tråden istället.... Mina tvillingar är beräknade till 3/7, men ligger inlagd på sjukhus eftersom det finns risk att de kommer för tidigt. Är i v 32.

Hej och välkommen om det skulle bli så :)

Vi får hoppas att de håller sig inne ett tag till i alla fall :)
 

Liknande trådar

Fritid På onsdag 28/8 börjar Paralympics och det sänds på SVT/svtplay. Ska ni kolla? :banana: Här finns sändningstider och deltagare: 28...
Svar
12
· Visningar
469
Senast: Rosett
·
Foder & Strö Jag har haft min två åring på lösdrift med fri tillgång (med nät kring balen). Vilket hon blir lite rund av. Vi har ingen analys på...
2 3
Svar
52
· Visningar
5 066
Senast: Twirro
·
Tjatter Nej men nu är det väl hög tid, tycker ni inte? 2024 års upplaga av Secret Santa är här! 🤓 Ni som har varit med tidigare har koll på...
49 50 51
Svar
1 018
· Visningar
33 029
Senast: netia
·
Kultur I morgon smäller det! Här är startordningen i finalen. 1. 🇦🇹 Austria | Teya & Salena - Who The Hell Is Edgar? 2. 🇵🇹 Portugal | Mimicat...
18 19 20
Svar
388
· Visningar
20 986
Senast: Mineur
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp