Vårföräldrar 2013!

[lewellyn]

Sv: Vårföräldrar 2013!

kl

Vad skönt att ni skriver om precis det jag skulle gå in i tråden och fråga om... sammandragningar har jag inte tänkt på det som, men jag har liksom en mensvärks-känsla från och till hela dagarna. Jag hade en liiiten liiiten gammal blödning (rödbrunt) på pappret i tisdags så jag har nog känt efter extra mycket sedan dess... Det lättar när jag vilar men drar igång lite extra när jag bär vattenhinkar, knuffar undan bråkig fölunge osv... ilande i ljumskarna har jag också från och till. Särskilt mycket vila blir det ju heller inte när man är helt ensam hemma och har höns, fyra hästar och tre hundar som ska ha mat, vatten osv.

Ringde BM om det i morse men kom inte fram...

 

[Apollo 13]

Sv: Vårföräldrar 2013!

Haha, alla dessa underbara råd, måste vara härligt när de skiljer sig så otroligt. Jag kan ju inte övertala dig om att det är mig du ska lyssna på och inte kollegan jag är ju bara en okänd person från nätet. -Är du osäker, ring och rådfråga din BM.

Ang magen efteråt så är träna kommer jag absolut kunna göra. Planen är att gå 8km om dagen med vagnen och i längden springa den vändan. Jag tränade ju en hel del innan grav och var i väldigt god form och har alltid haft en rätt bra grundfysik så jag hoppas ju att det ska hjälpa mig tillbaka. Men slapp hud osv är ju inte mycket man kan göra åt. Små bristningar på brösten har jag sedan de exploderade i tonåren, men de syns inte direkt. När det kommer till bristningar så oroar jag mig mest för magen.. och sen sörjer jag redan mina bröst. Jag har alltid haft svinfina bröst som inte varit det minsta hängiga och det tillsammans med att jag alltid varit aktiv och då fått en rätt fin kropp har helt klart hjälpt mitt självförtroende på traven. Jag är livrädd över att jag ska hamna i någon form av tonårsdepp över min kropp. Typ gå igenom det alla andra gjorde i puberteten lixom. Låter kanske helt patetiskt för andra, men för mig är det verkligen en stor grej. Men det är också därför jag sagt att jag kommer operera mig om jag känner att det behövs och om jag vill då. Jag kommer inte lägga till något utan bara lyfta såfall. Eg tror jag inte risken är så stor att jag kommer känna att jag vill göra det, men jag har bestämt det bara för att då vet jag att det löser sig och då slipper jag fundera på det så mycket

 

[MayDay]

Sv: Vårföräldrar 2013!

KL

Har inte varit så flitig skrivare det sista, eller snarare aldrig men idag behöver jag häva ur mig lite gnäll. Orkar ni lyssna?

Har varit konstant förkyld hela hösten, eller till och från med bara några dagar som har känts bättre. För två veckor sedan fick jag sådan hosta att jag knappt fick luft. Fick vara hemma hela veckan och fick astmamediciner utskrivet. Kändes som om jag började vara tillbaka på banan förra måndagen och slet som ett djur för att komma i kapp på jobbet hela förra veckan men kände mig faktiskt friskare än på länge. Också i måndags kom förkylningen tillbaka tillsammans med hostan. Har fått sova sittande i natt för att få något så när med luft. Känner mig helt j-la slut. Kan jag inte bara få ett break från allt vad förkylningar heter?!

Sen har jag fått lägga ner ridningen. Sista två gångerna kunde jag knappt gå dagen efter för att fogarna gjorde så ont så sista turen i stallet var förra veckan. Saknar det så

Som grädde på moset så startade inte min bil i måndags när jag skulle till jobbet. Kul . Det är ju bara det man vill precis innan jul, laga bil för ett antal tusen. Nu löste det sig ändå på ett ganska bra sätt men det tjuvade av den lilla energi som jag har kvar.

Men loppan i magen mår fint i alla fall, även om mamman är sliten... Mindre än 90 dagar kvar vilket är så skönt. Skulle gärna snusa på en liten underbaring redan nu!

 

[Apollo 13]

Sv: Vårföräldrar 2013!

En sådan liten blödning är normalt. Det finns dom som har blödningar genom hela graviditeten.
Jag tycker du ska rådfråga BM, så peppra med samtal
Sedan låter det som en klok ide att kanske börja ta det lite lungt? Försök hitta massa lösningar med mat osv till djuren som underlättar för dig. Alltså att din karl gör det tyngsta arbetet, ex väger upp och bär fram höpåsar till hagen i förväg så du bara kan tippa det över staktetet eller liknande. Det går ofta att underlätta sysslorna jätte mycket

 

[MayDay]

Sv: Vårföräldrar 2013!

Kroppen är rätt otrolig vad gäller att återhämta sig. I alla fall hade jag tur att ha en kropp som var samarbetsvillig. Innan förlossningen stod vågen på + 16kg och när sonen var 4 dagar hade jag på mina vanliga byxor. Aningens tajtar i passformen men det gick! Magen tog lite längre tid att få bort "sladdret" på men efter ca 9månader och lite träning så var den back in buisness den med.

 

[Apollo 13]

Sv: Vårföräldrar 2013!

Åh vad jobbigt med förkylningen! Jag är jätte sällan sjuk, så när jag väl blir det, så blir jag som ett VRAK, så jag är verkligen inte avundsjuk. Hoppas din karl tar bra hand om dig!

Va nöjd över att du inte kan rida, då får du lite mer tid till att vila.. vilket vi hästmänniskor faktiskt kan behöva då och då Om det rycker för mycket i ridtarmen kanske det går att skritta ut i skogen eller något? Tror du det skulle funka utan att du får för ont? Det är min plan att försöka med om jag skulle få problem. Jag har visserligen ridit super lite senaste tiden, men inte för att jag har ont utan för att jag först var lat, sen behövdes hästen skos om med broddar. Nu skoddes han i måndags, sen hade vi sysslor i tisdags som behövde göras och igår var det snökaos så jag inte kom hem utan fick sova hos mamma! Jag hade gärna haft en bättre anledning till lathet och dålig planering till att jag inte ridit

Helsike! mindre än 90 dagar! Jag ligger på 101 idag!!

 

[MayDay]

Sv: Vårföräldrar 2013!

Jag brukar vara förskonade från allt vad heter sjukdom jag med. Vet inte om det är lilla loppan i magen som använder upp reserv kraften som jag hade behövt för att slippa.

Tyvärr funkar inte en skritt tur i heller. Sistan rundan var just lite skrittarbete i ridhuset. Tog mig nästan inte ur sängen dagen efter. Tror jag sörjer lite extra eftersom jag inte vet om jag kommer kunna rida där igen när bebis är ute.

lewllyn: Jag har haft små, små blödningar då och då under båda mina graviditeter. Speciellt om jag har burit/släpat tungt eller stressat mycket. Har inte varit någon fara men jag har lyssnat på kroppen och tagit det lite lugnare. Kanske någon av Apollos tips kan underlätta för dig?

 

[klockmalva]

Sv: Vårföräldrar 2013!

nä jag ångra mig

 

[Micks]

Sv: Vårföräldrar 2013!

Haha, alla dessa underbara råd, måste vara härligt när de skiljer sig så otroligt. Jag kan ju inte övertala dig om att det är mig du ska lyssna på och inte kollegan jag är ju bara en okänd person från nätet. -Är du osäker, ring och rådfråga din BM.

Ang magen efteråt så är träna kommer jag absolut kunna göra. Planen är att gå 8km om dagen med vagnen och i längden springa den vändan. Jag tränade ju en hel del innan grav och var i väldigt god form och har alltid haft en rätt bra grundfysik så jag hoppas ju att det ska hjälpa mig tillbaka. Men slapp hud osv är ju inte mycket man kan göra åt. Små bristningar på brösten har jag sedan de exploderade i tonåren, men de syns inte direkt. När det kommer till bristningar så oroar jag mig mest för magen.. och sen sörjer jag redan mina bröst. Jag har alltid haft svinfina bröst som inte varit det minsta hängiga och det tillsammans med att jag alltid varit aktiv och då fått en rätt fin kropp har helt klart hjälpt mitt självförtroende på traven. Jag är livrädd över att jag ska hamna i någon form av tonårsdepp över min kropp. Typ gå igenom det alla andra gjorde i puberteten lixom. Låter kanske helt patetiskt för andra, men för mig är det verkligen en stor grej. Men det är också därför jag sagt att jag kommer operera mig om jag känner att det behövs och om jag vill då. Jag kommer inte lägga till något utan bara lyfta såfall. Eg tror jag inte risken är så stor att jag kommer känna att jag vill göra det, men jag har bestämt det bara för att då vet jag att det löser sig och då slipper jag fundera på det så mycket

Ja, eller hur! Jag har mamma, svärmor och barnmorskan som rådgivare jag lyssnar nästan helt och fullt på. I övrigt försöker jag göra vad som känns bäst för mig. Behöver jag vila, då vilar jag. Har jag massa energi och ork - då rör jag mig!

Precis, det är den där tonårsdeppen som jag inte vill uppleva igen. Men nu har jag kommit så långt i min självkänsla att jag inte är speciellt orolig.

*knapp*
Glöm att jag kan dölja den här kulan längre! Nu går det inte längre att dra in magen och på jobbet blev jag såklart avslöjad direkt.
Förutom (!!) av kollegan som för flera månader sen tyckte jag lagt på mig MASSOR och bara MÅSTE vara gravid (var så ogravid man kunde vara och hade gått NER i vikt då). Hon varken såg eller sa något innan andra kollegan sa det högt.

 

[klockmalva]

Sv: Vårföräldrar 2013!

Tyvärr funkar inte en skritt tur i heller. Sistan rundan var just lite skrittarbete i ridhuset. Tog mig nästan inte ur sängen dagen efter. Tror jag sörjer lite extra eftersom jag inte vet om jag kommer kunna rida där igen när bebis är ute.

Jag är ju ingen rolig person att lyssna på när det gäller foglossning men...
Jag provade rida 6 månader efter förlossningen förra gången, satt på hästen i en kvart och kände plötsligt hur bäckenet bara gled isär....
Jag ångrar att jag ens provade. Den här gången tänker jag vänta tills jag är helt symptomfri. Om jag blir det.
Knäna tätt ihop är parollen. Det gäller allt i mitt liv nu så Maken och jag ligger och längtar efter varann i sängen på kvällarna, skum känsla ...

Jag ska inte predika men..!
Appropå att få tillbaka kroppen och att aktivt träna magen.
När jag äntligen kom till en sjukgymnast som visste något om foglossning förklarade hon att när magmusklerna drar ihop sig, så dras bäckenet uppåt. Alltså ska man vara jätte-jätteförsiktig med att träna magen tills bäckenet säkert läkt. I NORMALA fall tar det 6 månader.

Det är lite lustigt nu för det värsta jag vet (förutom att gå på toa) är att nysa. För då jäklar, och det är för att magen rör sig.

 

[Micks]

Sv: Vårföräldrar 2013!

Tack för varningen/tipset!! Det får bli promenader i början då.

 

[Apollo 13]

Sv: Vårföräldrar 2013!

nä jag ångra mig

HAHA Jag förstår dig! Jag vill bara poängtera att jag själv förstår hur absurda mina tankar kring det där med kroppen är. Det är verkligen störtlöjligt och egentligen är det nog inte en så stor grej som jag fick det att låta som. Jag hittade ganska snabbt min nödlösning och sedan stuvade jag undan det rel direkt. Så jag är inte riktigt så galen som jag låter eller.. det kanske jag är visst..
Sjukt nog, så är jag inte en ytlig person och jag skulle ALDRIG göra något sånt pga någon annan, utan det hänger endast och BARA på vad jag själv känner och att jag såfall skulle göra det för mig själv.

Jag ska inte predika men..!
Appropå att få tillbaka kroppen och att aktivt träna magen.
När jag äntligen kom till en sjukgymnast som visste något om foglossning förklarade hon att när magmusklerna drar ihop sig, så dras bäckenet uppåt. Alltså ska man vara jätte-jätteförsiktig med att träna magen tills bäckenet säkert läkt. I NORMALA fall tar det 6 månader.

Det är lite lustigt nu för det värsta jag vet (förutom att gå på toa) är att nysa. För då jäklar, och det är för att magen rör sig.

Jag har koll på att man bör passa sig för att träna hur mycket som helst efter grav och speciellt magen. Jag brukar vara rätt duktig på att låta kroppen känna efter hur mycket jag kan och inte kan träna och det har hållt mig rel skadefri både när jag tränade 9 gånger i veckan och nu innan grav när jag körde ung 7 gånger i veckan (utöver ridningen och stallet). Passa sig ska man alltid göra, men promenader kan man nog inte få för mycket av (nåja, man kan ju spåra ur med allt ^^) förutsatt att man inte har problem med kroppen som hindrar en. Har man problem med kroppen, så kan ju faktiskt vila vara den bästa träningen

//nörden som gått 6 år i idrottsklass/gymnasium och blivit terroriserad med massa vidrig idrott och hälsolära *kräks*

 

[klockmalva]

Sv: Vårföräldrar 2013!

Kruxet med fölet är att när det kommer till ridning så föredrar jag hästar med lite mer nerv. Han må vara en ponny men jag har medvetet valt en som är av den lite mer känsliga typen. De gör sig inte alltid framför vagn, även om han säkert kan köras in.

Men jag ska ju bli bra. Så det så.

Tänkte kösta på och fota magen idag förresten, hur ser ni ut nu?!

 

[Apollo 13]

Sv: Vårföräldrar 2013!

Åh jag förstår. Jag har också en apa som aldrig skulle funka framför vagn. Nerv gillar vi, det är då dom kan bli riktigt bra!
Annars får du göra som jag.. har den opålitliganervputten som sällskapshäst och en trygg häst, med lite krut i ändå, som ridhäst. Går jätte bra att ha flera

Min mage har du ju sett precis men jag ser gärna din

 

[klockmalva]

Sv: Vårföräldrar 2013!


och jag skrattar fast det är värsta allvarligt jag...

Nej, nej, jag skrev inget din kropp och tonårsdepp och känslor. Jösses människa, och du är INTE löjlig. Du är dessutom i gott sällskap, jag tror att det absolut vanligaste att man faktiskt känner som Du.

Jag började ju gå upp i vikt när jag var 18 och vågen stannade på 123 kg. Någonstans där "gav jag upp" så jag har lite svårt att relatera till den typen av känslor och tankar .. så jag har liksom inget att tillägga. förutom att jag inte tycker att du är löjlig ,,,

Jag skrattar nu för att det var så att jag började predika om foglossningen men sen tänkte jag att jag måste behärska mig. Jag har ju faktiskt ovanligt svåra problem och det finns ju inget som säger att någon här i tråden ska drabbas som jag ...

Så länge kroppen inte protesterar och man är lyhörd ska man såklart gå ut. Det är sjukt mysigt att vara ute och gå med sin guldklimp förresten.
Inget är så rogivande som snusande barn i vagn.

 

[klockmalva]

Sv: Vårföräldrar 2013!


Ja, fast jag har tänkt mig inackordering och EN häst den här gången. Har ju precis sålt gård med hela konkarrongen och ser MYCKET fram emot att bara ha en kuse som är mitt ansvar, och någon som mockar och släpar fram foder och annat jollikox.

Jag har sålt hästar förut så det är väl ingen big deal "egentligen" om det inte skulle funka men jag hade som tänkt att den här skulle få vara kvar länge... vi får väl se. jag ska ju bli bra som sagt...

... undrar vem jag försöker lura ... jag var på ICA och hämtade ut en julklapp här tidigare, gick in utan kryckor så jag kunde bära det lilla paketet - och när jag ser reflektionena av mig själv i snön inser jag att jag går som en rumpnisse. Små, tassiga steg och behagfullt (???) vaggandes.

 

[klockmalva]

Sv: Vårföräldrar 2013!

förresten kan man ju sitta på Bukefalos och koka potatis sönder och samman i köket också en helt vanlig dag. Det kan man. Helt ok.
potatismos-pytt-ipanna någon?

 

[Micks]

Sv: Vårföräldrar 2013!

Ska försöka komma ihåg att be sambo ta ett kort sen ikväll. Slutar 21:30 så kommer vara rätt trött när jag kommer hem...

Nu är det typ dags att klä på sig och gå mot bussen! Broddar PÅ!
(backen ner är typ lodrät så det här ska bli intressant... NER kommer jag i alla fall.)

 

[Micks]

Sv: Vårföräldrar 2013!

... undrar vem jag försöker lura ... jag var på ICA och hämtade ut en julklapp här tidigare, gick in utan kryckor så jag kunde bära det lilla paketet - och när jag ser reflektionena av mig själv i snön inser jag att jag går som en rumpnisse. Små, tassiga steg och behagfullt (???) vaggandes.

Sexigt! Jag ser det framför mig!

förresten kan man ju sitta på Bukefalos och koka potatis sönder och samman i köket också en helt vanlig dag. Det kan man. Helt ok.
potatismos-pytt-ipanna någon?

Tack... Men nej tack...

 

[Apollo 13]

Sv: Vårföräldrar 2013!

haha, för det första, JO, det är faktiskt rätt löjligt, det BORDE iaf vara det. För faktiskt. Vad är egentligen lite slapp hud på magen eller ett par taxöron till pattar? Antagligen ingenting.. förutom att det antagligen blir svettigt och klibbigt om huden när den veckar sig, men det är fan ett lyxproblem.

Men det är ju lite så, vi har ju två extreeeemt olika utgångspunkter, än så länge är jag otroligt bortskämt med en väldigt problemfri graviditet och du tyvärr precis tvärt om. Nu ska inte jag ropa hej än, det är ju trotts allt en hel del kvar, men det get oss ändå två helt olika utgångspunkter när ungarna väl är kläckta sen. Våra erfarenheter speglar självklart vad vi oroar oss för, vad vi funderar och reflekterar över. Jag tycker det är bra att man inte tar allt förgivet och jag försöker att inte göra det, samtidigt är det ju oklokt för mig som mår oförskämt bra, att oroa mig i onödan eller vila i "onödan". Men det gör ju varken dig eller mig till bättre eller sämre människor för att våra erfarenheter skiljer sig även fast det varit betydligt göttigare om du kunnat må bättre och vi hade kunnat knata tillsammans

Barnvagnspromenader.. kan även du ägna dig åt...

När jag googlade lite hittade jag även vårt självklara val av barnvagn.. kan man snacka terränghjul!