Valpvedermödor

[Acto]

En annan lösning är att så småningom när hans kondis blir bättre och han växer till sig så gör vi våra promenader längre bort från huset, upp i skogen. Om han "tappar kontakten" med bostaden så törs jag nog släppa honom.

Det går en 70-väg med tidvis tung trafik vid huset så jag kommer inte att låta honom gå lös och riskera att han drar. Det kommer senare när/om han blir säkrare med inkallning och att hålla sig intill mig.

Ascot, (som var mkt framåt redan som valp, på nivån att han gärna hade gått egna utflykter redan som 9 veckors valp,) kissade och bajsade länge bara i trädgården. Promenader var alltid jättekul även som valp men det var så mkt dofter och saker att titta på så det lång tid innan han började framförallt bajsa men även kissa utanför trädgården. Han glömde typ bort att "gå på toa" när det fanns annat spännande omkring. På samma sätt var det delvis i trädgården den allra första veckan hemma, trädgården var spännande och behövdes utforskas.

Blev lite långt men jag skulle rekommendera toabesök i trädgården endast och sen se promenader som aktivitet/upptäcksturer där man inte ska förvänta sig toabesök.

 

[tanten]

Ascot, (som var mkt framåt redan som valp, på nivån att han gärna hade gått egna utflykter redan som 9 veckors valp,) kissade och bajsade länge bara i trädgården. Promenader var alltid jättekul även som valp men det var så mkt dofter och saker att titta på så det lång tid innan han började framförallt bajsa men även kissa utanför trädgården. Han glömde typ bort att "gå på toa" när det fanns annat spännande omkring. På samma sätt var det delvis i trädgården den allra första veckan hemma, trädgården var spännande och behövdes utforskas.

Blev lite långt men jag skulle rekommendera toabesök i trädgården endast och sen se promenader som aktivitet/upptäcksturer där man inte ska förvänta sig toabesök.

Om du rastar honom i trädgården i koppel? Dvs alltså inte går någon promenad alls i syfte att han ska bajsa. Tycker det kan vara rätt vanligt att valpar (även äldre valpar) helst bara vill bajsa på ett enda känt ställe. Någonstans där de är trygga och som är hemma. Man går då till samma ställe i trädgården varje gång. När sedan valpen blir tryggare och äldre så blir promenaderna mer i rastningsyfte.

Vi har ett toalettställe. Strax utanför tomten mot skogen. Dit går vi varje gång vi går ut och varje gång jag misstänker att han behöver göra något.

Försöker göra det stället så tråkigt och ospännande som möjligt. Ingen lek och inget stoj.

 

[Kenya]

Vi har ett toalettställe. Strax utanför tomten mot skogen. Dit går vi varje gång vi går ut och varje gång jag misstänker att han behöver göra något.

Försöker göra det stället så tråkigt och ospännande som möjligt. Ingen lek och inget stoj.

Också smidigt med ett bra invant bajsställe nära så att man kan snabbrasta vid behov..

Jag har ett ställe vi brukar gå till när det ändå inte ska bli promenad. Det är just det här valp-bajs-stället

 

[Tora]

Vi har ett toalettställe. Strax utanför tomten mot skogen. Dit går vi varje gång vi går ut och varje gång jag misstänker att han behöver göra något.

Försöker göra det stället så tråkigt och ospännande som möjligt. Ingen lek och inget stoj.

Det kan vara så att det är för långt hemifrån. Om det inte blir bättre inom överskådlig tid så hade jag provat med en plätt precis bredvid huset. Gärna precis utanför dörren. Alternativ det som @dobbis föreslog, dvs en liten inhängnad i trädgården där du kan släppa honom lös. Med vissa individer kan det ta lite längre tid och kräva lite trixande för att de ska bli helt rumsrena

 

[tanten]

Morgonens framsteg behöver väl rapporteras.

Jag bär honom från sovrummet och ut. Dvs jag klär mig och sätter sedan på ytterkläder och skor med honom i famnen. För att han inte ska hinna och kunna kissa.

Jag släppte ned honom på gräset utanför och han kissade direkt. Sedan gick vi till rastningsplätten och där bajsade han.

Klang och jubel.

Igår var avkomman på besök och hen lyckades få honom att busleka. Han for runt i gräset i tokryck som en helt vanlig valp.

Dock blev han livrädd när henkom och vi fick lov att hälsa med honom i famnen. Han skrikskällde och gömde sig bakom mig när han såg en person komma gående i trädgården. Samma reaktion när grannen kom förbi med ett plommonträd.
Det ger sig, men hans första reaktion är kraftig.

 

[Lingon]

Hur har han haft det hos uppfödaren och innan han kom till dig? Har det varit en väldigt skyddad miljö? Fick de vara ute mycket som små valpar eller var de ute mycket men att flocken var med och då kändes det tryggt? Eller var det ett ställe där de var inne mest på begränsad plats?

Känner du någon med en trygg och snäll vuxen hund som kanske kan ge honom lite trygghet och självförtroende på promenad? Någon som kan underlätta för honom att inse att utomhuset kan vara trevligt.

 

[tanten]

Hur har han haft det hos uppfödaren och innan han kom till dig? Har det varit en väldigt skyddad miljö? Fick de vara ute mycket som små valpar eller var de ute mycket men att flocken var med och då kändes det tryggt? Eller var det ett ställe där de var inne mest på begränsad plats?

Känner du någon med en trygg och snäll vuxen hund som kanske kan ge honom lite trygghet och självförtroende på promenad? Någon som kan underlätta för honom att inse att utomhuset kan vara trevligt.

Alltså, jag vet inte riktigt. De bodde i en liten villa med pyttetomt med alla 20 hundarna. Tror att hundarna promenerades i storflock? Sett bilder på bus och spring längs skogsväg. Annars var de bara i trädgården tror jag. Det fanns knappt ett grässtrå där.

Jag försöker göra det roligt att vara på promenad. Samtidigt som jag väl tänker att han får vänja sig. Det är en daglig aktivitet som han kommer att få leva med resten av livet. Så att inte gilla utomhuset är ingen hållbar strategi. Han inser det nog snart.

andra hundar har jag inte i bekantskapskretsen. Inte några att promenera med.

 

[dobbis]

Alltså, jag vet inte riktigt. De bodde i en liten villa med pyttetomt med alla 20 hundarna. Tror att hundarna promenerades i storflock? Sett bilder på bus och spring längs skogsväg. Annars var de bara i trädgården tror jag. Det fanns knappt ett grässtrå där.

Jag försöker göra det roligt att vara på promenad. Samtidigt som jag väl tänker att han får vänja sig. Det är en daglig aktivitet som han kommer att få leva med resten av livet. Så att inte gilla utomhuset är ingen hållbar strategi. Han inser det nog snart.

andra hundar har jag inte i bekantskapskretsen. Inte några att promenera med.

Synd att du bor så långt bort, jag har ju en hög bra o trygga hundar i liknande storlek.

 

[russinbulle]

Hur överlever man fram till rumsrenhet utan att bli galen och flintskallig?
Kissandet börjar arta sig men att bajsa ute är inte helt enkelt. Det kommer en stund efter att vi gått in. Trots att jag försökt vara så tråkig som möjligt efter promenad och lek.

Suck. Som sagt, valpvedermödor.

Jag gick från en ras som var typ rumsren vid 8 veckors ålder till en som sällan är rumsren före 6 månader (den senaste vid 8 månaders ålder) och man får grå hår, men bara att acceptera och svära i det tysta

 

[Lingon]

Jag gick från en ras som var typ rumsren vid 8 veckors ålder till en som sällan är rumsren före 6 månader (den senaste vid 8 månaders ålder) och man får grå hår, men bara att acceptera och svära i det tysta

Så märkligt att det är rasbundet!

 

[russinbulle]

Så märkligt att det är rasbundet!

Shar-pei som jag hade förut, är liksom chow chow oerhört renliga av sig Ja tror även mindre/små hundar tar längre tid på sig då ett hem helt enkelt är större för dom än för en större ras.
Till det så utvecklas olika raser olika snabbt. vet att workning kelpie tex springer omkring vid 3-4 veckors ålder, medan mina heelervalpar då fortfarande är små paddor som paddlar sig fram
Mina shar-pei valpar i min enda kull av den rasen satt redan vi 5-6 veckors ålder och höll sig innanför dörren då dom ville bajsa i trädgården men det regnade. Dom höll sig en hel timma då för att själva välja att gå ut (en sommardag och dörren öppen) när regnet slutade. Heelervalpar i den åldern är jag glad om dom slutat pinka där dom sover

 

[Lingon]

Shar-pei som jag hade förut, är liksom chow chow oerhört renliga av sig Ja tror även mindre/små hundar tar längre tid på sig då ett hem helt enkelt är större för dom än för en större ras.
Till det så utvecklas olika raser olika snabbt. vet att workning kelpie tex springer omkring vid 3-4 veckors ålder, medan mina heelervalpar då fortfarande är små paddor som paddlar sig fram
Mina shar-pei valpar i min enda kull av den rasen satt redan vi 5-6 veckors ålder och höll sig innanför dörren då dom ville bajsa i trädgården men det regnade. Dom höll sig en hel timma då för att själva välja att gå ut (en sommardag och dörren öppen) när regnet slutade. Heelervalpar i den åldern är jag glad om dom slutat pinka där dom sover

Ja, att det kan vara lite skillnad visst. Men att det kan skilja 4 månader! En liten hund blir ju rörlig och snabb långt innan den är 6 månader gammal.

 

[russinbulle]

Ja, att det kan vara lite skillnad visst. Men att det kan skilja 4 månader! En liten hund blir ju rörlig och snabb långt innan den är 6 månader gammal.

Ja det är spännande hur olika raser kan vara i vissa saker

 

[tanten]

Nu spökar det tydligen. Och jag är trött intill döden.

Större delen av natten har han skrikskälllt/ylat ungefär en gång i timmen. När vi vaknat på riktigt och varit ut (kissat och bajsat!!) så skäller han på radion. En trombon spelar och han får spel, han med.

Det är 80% vedervärdigt och 20% jättekul att ha valp just nu.
Hoppas procentsatsen jämnar ut sig.....

 

[iNHALE]

Nu spökar det tydligen. Och jag är trött intill döden.

Större delen av natten har han skrikskälllt/ylat ungefär en gång i timmen. När vi vaknat på riktigt och varit ut (kissat och bajsat!!) så skäller han på radion. En trombon spelar och han får spel, han med.

Det är 80% vedervärdigt och 20% jättekul att ha valp just nu.
Hoppas procentsatsen jämnar ut sig.....

Öronproppar

 

[cambodia]

Öronproppar

Tänkte jag med, men kanske på hunden

 

[Tora]

Nu spökar det tydligen. Och jag är trött intill döden.

Större delen av natten har han skrikskälllt/ylat ungefär en gång i timmen. När vi vaknat på riktigt och varit ut (kissat och bajsat!!) så skäller han på radion. En trombon spelar och han får spel, han med.

Det är 80% vedervärdigt och 20% jättekul att ha valp just nu.
Hoppas procentsatsen jämnar ut sig.....

Om han reagerar mycket på ljud, skulle det kunna vara något med öronen. Nu var vår hund äldre, runt 3-4-5 år, men han blev ljudkänslig en period och då visade det sig att han hade öroninflammation. Ljudkänslighet försvann när öroninflammationen läkt ut.

 

[tanten]

Om han reagerar mycket på ljud, skulle det kunna vara något med öronen. Nu var vår hund äldre, runt 3-4-5 år, men han blev ljudkänslig en period och då visade det sig att han hade öroninflammation. Ljudkänslighet försvann när öroninflammationen läkt ut.

Han har bara bott här en vecka och han är en ängslig typ.
Hade han haft något bekymmer med öronen skulle det märkts. Både vid vet.kollen innan han levererades och när jag hanterar honom.

Nej, det sitter inuti huvudet tyvärr.

 

[BornAgain]

Han har bara bott här en vecka och han är en ängslig typ.
Hade han haft något bekymmer med öronen skulle det märkts. Både vid vet.kollen innan han levererades och när jag hanterar honom.

Nej, det sitter inuti huvudet tyvärr.

Det är synd om dig som fått en ängslig typ (och det är OK att inte vilja ha en sådana) - men trivs ni ihop är det tur för en ängslig typ att ha fått en Tant

 

[Ferrari]

Det är synd om dig som fått en ängslig typ (och det är OK att inte vilja ha en sådana) - men trivs ni ihop är det tur för en ängslig typ att ha fått en Tant

Jag skriver under på det här.

Haft en ängslig typ i 4,5 år. Men insåg att det är inte kul längre, för någon av oss. Att leva med en osäker hund är att göra om ditt egna liv runt hunden. Vilket jag kände inte längre funkade. Förhoppningsvis blir din lilla mer självsäker med åldern, min blev ju tyvärr inte det.