Bästa kompisen - som jobbar heltid - gjorde så att hon var ledig och hemma i två veckor med valpen, sedan fick han börja hos dagmatte, det vill säga han spenderade dagarna hos mig. Sedan hade matte semester lite senare och lade all tid på valpen.
Det funkade faktiskt väldigt bra men då vill det ju till att man hittar någon som dels är beredd på att ta hand om en valp med allt vad det innebär och dels att man har någon som man verkligen litar på.
Jag skulle verkligen inte sätta en valp i händerna på vem som helst!
Nu har min kompis och jag känt varandra hela våra hundliv på +20 år och vet att vi resonerar likadant gällande allt väsentligt men det är ju inte alla som har det så lyxigt.