Vår valp är en blyg tik, mot vuxna människor. Mannen råkade ju ”skrämma” henne när hon kissade inne, sprang mot henne i ren reflex. Min ena kompis har vart här, en granne och min mamma och hon går inte fram självmant. Om någon okänd sticker ner handen blir hon rädd och springer undan. Sätter jag mig bredvid den okända människan kommer hon fram och nosar. Hittills har de okända människorna fått ge henne godis. Men jag funderar på att byta strategi? Funderar på att be okända människor att inte hälsa. Att bara ”vara”. Med okända människor menar jag familjemedlemmar, grannar och vänner.
Tror inte att hon är så rädd egentligen, för hon älskar verkligen barn. Även ”okända” barn, dvs kompisens barn. De får kramas, pussas och leka.
Så, är inte så orolig för det egentligen. Vill bara hjälpa henne att komma över det.
Tror inte att hon är så rädd egentligen, för hon älskar verkligen barn. Även ”okända” barn, dvs kompisens barn. De får kramas, pussas och leka.
Så, är inte så orolig för det egentligen. Vill bara hjälpa henne att komma över det.