När man börjar spalta upp problemet är hundarna ännu mer fantastiska.
En vallrobot ska:
1) Vara tillräckligt lätt och hanterbar för att kunna transporteras till betesmarker. Den här typen av djurhållning handlar mycket om mobilitet
2) Kunna ta sig fram självständigt och snabbare än fårfart i den terräng där djuren befinner sig. Brant, stenigt, vegetation, lera, snö... Detta inkluderar att själv ta sig upp efter ett fall
3) Inte få slut på kraft (Migo har här beskrivit arbetspass på 14 timmar), kunna laddas utan tillgång till elnät. Kunna servas på plats och fraktas ut ur området för reparationer vid behov.
4) Kunna lokalisera djuren i terrängen (Trots tiotals år och många, många miljarder kronor är hundnosen fortfarande överlägsen detektorer för t.ex. sprängämnen. Och det är inte ens till spår vad stå på fötterna är till OS-gymnastik)
5) Kunna läsa djuren och situationen (ser hunden fårens kroppsspråk? känner den lukten av t.ex. stresshormoner?)
6) Kunna relatera djuren, situationen, miljön och arbetsuppgiften till varandra
7) Kunna samverka med en människa för att kunna få instruktioner om vad djuren ska förmås att göra
8) Kunna påverka djuren så att de utför önskat beteende inklusive stämma av beteendet med såväl ursprunglig instruktion som förändringar i situationen.
9) Kunna samverka med andra liknande enheter
10) Vara relativt billig i drift och inköp (En hund kostar normalt en bra bit under 50 000 och kostar ett par tusenlappar i månaden i drift)
När man sedan börjar dela upp varje moment i delmoment svindlar det.
(PS. En robot som sökte minor lika bra som en hund eller en råtta - det vore något! Och ett litet babysteg mot en vallrobot
)