Shenzi
Trådstartare
Jag lider med dig..jag vet exakt hur jobbigt det är, men ändock ..måste man tillslut tyvärr göra ett val om man kan komma till den punkten där man ser att han/hon inte kommer att ändra uppfattning och ser inga lösningar riktigt eller har svårt för en kompromiss.
Jag har gjort mitt beslut och det är det svåraste för mig beslutet någonsin men det kommer nog bli bra och har man väl bestämt sig och följt hjärtat så vet man att valet är rätt. Det tuffaste är att inse att ibland kan man helt enkelt inte få allt..
Hoppas det löser sig!
Jag tror att det är så enkelt som att han helt enkelt inte vill leva med djur i hemmet. Det är ett liv jag inte har svårt att tänka mig ska sägas. Sålänge jag har hästar är jag nöjd. Och på den punkten tror jag absolut inte att T vill ändra på mig, han tycker det är viktigt att vi har intressen och egentid, han följer gärna med till stallet och stöttar mig i att köpa ny häst efter nordisen jag tog bort i somras (fast det vill inte jag än).
Oden har varit betydligt lugnare några dagar, men inatt har han varit hopplös. Jag orkar själv inte längre snart, så nu är ett beslut taget: Oden får flytta till husse och sin kompis Vidar. Fungerar inte det heller får vi kolla efter en annan lösning.
Men ja..du har rätt i att insikten om att det inte går att få allt är värst. Det svider. Massor.
