Val av hundras

[Raderad medlem 132722]

Labbar finns otroligt många fräsiga. De behöver absolut inte vara tjocka och sega, utan tycker snarare man ofta ser dem görs bra ifrån sig på tävlingsbanorna!

Håller med! Labbar kan bli sega och tråkiga om man låter dem bli feta och osmidiga, men inte annars.

 

[machafuko]

Jag har en tollare och träffar andra tollare mest hela tiden. Min uppfattning är att det är stor skillnad i rasen. Min hund är ”hetare” på många sätt än de flesta aussies, eller i princip alla, jag träffat. Sen finns det tollare som är mer som glada traktorer.

Tyvärr börjar de få en del hälsoproblem, vet inte hur pass sjuka de är jämfört med de andra raserna som nämnts men jag skulle inte längre säga att det är en jättefrisk ras. Förut har man ju sagt att det varit en ganska frisk ras men det tycker jag inte riktigt stämmer längre. Däremot har de blivit väldigt bra mentalt efter många års hårt arbete med mentaliteten på rasen, så skulle säga att det är rätt enkelt att hitta lovande kullar som föds sett till de mentala bitarna.

 

[Wenniz]

KH Collie och speciellt Storpudel slår jag slag för.

 

[inverterad]

Jag skulle stryka både aussie och chodsky direkt, de kräver mer än vad ni kan erbjuda. Skulle också sätta lite varningsflagg för tollare - det finns skärpa i rasen samt en hel del självständighet. Korthårig collie låter som det skulle passa bra för er, om ni tar er tid att plugga på om MH-resultat och MI och är beredda att verkligen lägga tid på att hitta vilka linjer som är stabila, orädda och trevliga.

 

[Roheryn]

Jag var i liknande funderingar under ett par års tid, nu har vi en isländsk fårhund på 13 veckor hemma Han är ju valp med allt vad det innebär, men ändå den enklaste valp jag haft (tidigare erfarenhet av pudel, cairnterrier och riesenschnauzer). Glad, vänlig, vill vara med på allt, "lagom" tuff och "lagom" vek (dvs hyfsat självständig, inte rädd av sig, tar egna initiativ, men lyssnar på (små) tillsägelser), lättlärd och vill vara till lags. Inte särskilt mycket jaktinstinkt (vilket jag ser som positivt), men gillar leken "springa efter saker som rör sig". Ganska lätt till skall, men fullt möjlig att avleda och därmed få att tystna (och det ska man nog göra för att inte befästa skällandet, tror jag). Vi bor på gård så han går lös med oss ute på gården, är med och gör stallsysslor osv varje dag och verkar gilla det livet. Skogspromenader då en av oss rider och den andra går är också en favorit (målet är att han ska kunna springa med när vi båda rider, men så långt har vi inte kommit än).

 

[machafuko]

Jag var i liknande funderingar under ett par års tid, nu har vi en isländsk fårhund på 13 veckor hemma Han är ju valp med allt vad det innebär, men ändå den enklaste valp jag haft (tidigare erfarenhet av pudel, cairnterrier och riesenschnauzer). Glad, vänlig, vill vara med på allt, "lagom" tuff och "lagom" vek (dvs hyfsat självständig, inte rädd av sig, tar egna initiativ, men lyssnar på (små) tillsägelser), lättlärd och vill vara till lags. Inte särskilt mycket jaktinstinkt (vilket jag ser som positivt), men gillar leken "springa efter saker som rör sig". Ganska lätt till skall, men fullt möjlig att avleda och därmed få att tystna (och det ska man nog göra för att inte befästa skällandet, tror jag). Vi bor på gård så han går lös med oss ute på gården, är med och gör stallsysslor osv varje dag och verkar gilla det livet. Skogspromenader då en av oss rider och den andra går är också en favorit (målet är att han ska kunna springa med när vi båda rider, men så långt har vi inte kommit än).

Inte för att vara någon partydödare, men är valpen bara 13 veckor är det långt kvar innan den börjar visa sina rätta egenskaper. Jaktinstinkten kan komma rejält sen, men drt har ni säkert redan koll på

 

[Roheryn]

Inte för att vara någon partydödare, men är valpen bara 13 veckor är det långt kvar innan den börjar visa sina rätta egenskaper. Jaktinstinkten kan komma rejält sen, men drt har ni säkert redan koll på

Jadå, och jag skrev kanske inte "allt" i mitt svar heller. Min dotter har det senaste året bott på samma gård som valpen är född på, där båda föräldrarna också bor, så hon (vi) har väl rätt bra koll på hur de är även som vuxna. Jämförelsen jag gör med andra raser jag haft är jämförelse med hur de är/var som valpar. Upplevde t.ex. terriern som extremt självständig och kaxig från start, och "tuffare" än den vi har nu, som är mycket mer lyhörd för oss människor och vad vi vill. Och vallinstinkten är tydlig på den här redan nu (han vallar skottkärran! )