Val av hundras

[JennyV]

Jag och min sambo (som båda har växt upp med hund i familjen) har för ca ett år sedan flyttat till ett hus på landet och längtan efter en hund blir större och större (mest hos mig kanske . Jag är dock osäker på vilken hundras som skulle passa oss bäst. Hundar som vi har haft i våra familjer har varit blandraser (med mestadels Border Collie i).

Något vi önskar;
En hund i "lagom" storlek, ingen liten och ingen stor
En hund som gärna följer med på långa promenader men som heller inte mår dåligt av att ligga inne och mysa vid oväder och liknande

Det här önskar vi inte;
Hund med jaktinstinkt då vi bor på landet/skogen och vid vatten där det finns mycket änder och liknande. Vi vill kunna ha den lös utan att behöva oroa oss.
[COLOR=rgba(0, 0, 0, 0.701961)]En hund som kräver mycket pälsvård
Ställa ut/tävla

Något som också skulle vara positivt men som inte är ett måste är en ras som inte fäller så mycket päls (allergivänlig) då jag har en butik och hunden kommer isåfall att få vara med "bakom kulisserna", (inte bland varor).

Jag tycker verkligen om egenskaperna hos Border Collie men är rädd att jag inte ska kunna aktivera den tillräckligt och att den kräver flera timmars träning varje dag.

... Hoppas ni har några förslag och kloka råd [/COLOR]

 

[Jenka]

Vad är lagom storlek? 50 cm?

En ras som inte fäller kräver ju i gengäld att man gör något med pälsen. Antingen klippa eller trimma. Är det något ni kan tänka er?

Vad är ni intresserade av när det gäller mental stimulans?

 

[JennyV]

Vad är lagom storlek? 50 cm?

En ras som inte fäller kräver ju i gengäld att man gör något med pälsen. Antingen klippa eller trimma. Är det något ni kan tänka er?

Vad är ni intresserade av när det gäller mental stimulans?

Ja, där nån stans skulle vara "perfekt"

En ras som inte fäller är inget måste om vi hittar rätt men det skulle också funka att klippa och trimma.

Jag kommer inte att vilja träna agility eller så med den men en vän berättade att hon tränade spårning med sin hund så det skulle jag prova isåfall (av saker/människor) men jag har ingen möjlighet att ge den mental träning varje dag.

 

[Askur]

Jag och min sambo (som båda har växt upp med hund i familjen) har för ca ett år sedan flyttat till ett hus på landet och längtan efter en hund blir större och större (mest hos mig kanske . Jag är dock osäker på vilken hundras som skulle passa oss bäst. Hundar som vi har haft i våra familjer har varit blandraser (med mestadels Border Collie i).

Något vi önskar;
En hund i "lagom" storlek, ingen liten och ingen stor
En hund som gärna följer med på långa promenader men som heller inte mår dåligt av att ligga inne och mysa vid oväder och liknande

Det här önskar vi inte;
Hund med jaktinstinkt då vi bor på landet/skogen och vid vatten där det finns mycket änder och liknande. Vi vill kunna ha den lös utan att behöva oroa oss.
[COLOR=rgba(0, 0, 0, 0.701961)]En hund som kräver mycket pälsvård
Ställa ut/tävla

Något som också skulle vara positivt men som inte är ett måste är en ras som inte fäller så mycket päls (allergivänlig) då jag har en butik och hunden kommer isåfall att få vara med "bakom kulisserna", (inte bland varor).

Jag tycker verkligen om egenskaperna hos Border Collie men är rädd att jag inte ska kunna aktivera den tillräckligt och att den kräver flera timmars träning varje dag.

... Hoppas ni har några förslag och kloka råd [/COLOR]

Cocker Spaniel kanske?
Den behöver ju dock pälsvård.

 

[AW]

Låter som till stor del samma kriterier jag hade när vi valde hund. Det blev en Kromfohrländer och vi är fantastiskt glada för vår underbara Ludde

 

[shettisprinsen]

Kanske en pudel av någon större storlek? Fäller inte och klipper en ner dom krävs det heller inte mycket pälsvård. Hur det är med jaktinstinkt har jag inte koll på men jag har fått för mig att de avlas mest för sällskap och efter utseende och inte jakt av något slag?

 

[JennyV]

Cocker Spaniel kanske?
Den behöver ju dock pälsvård.

Ber om ursäkt för sent svar.. Tack snälla för tipset iallafall. Den ska jag absolut kolla mer på

 

[JennyV]

Låter som till stor del samma kriterier jag hade när vi valde hund. Det blev en Kromfohrländer och vi är fantastiskt glada för vår underbara Ludde

Så fantastiskt fin!
Jag ska absolut kolla mer på den rasen.
Tack snälla för tipset!

 

[JennyV]

Kanske en pudel av någon större storlek? Fäller inte och klipper en ner dom krävs det heller inte mycket pälsvård. Hur det är med jaktinstinkt har jag inte koll på men jag har fått för mig att de avlas mest för sällskap och efter utseende och inte jakt av något slag?

Det ska jag också kolla mer på.
Tack snälla för tipset!

 

[Kilauea]

Låter som till stor del samma kriterier jag hade när vi valde hund. Det blev en Kromfohrländer och vi är fantastiskt glada för vår underbara Ludde

Så underbart fin!
Hur är kromforländer i temperamentet? Har fått för mig att det finns en del rädslor i rasen, men det kanske inte stämmer.
Även om det är många år kvar så har sambon och jag redan börjat prata om nästa ras som ska vara en mindre (men inte för liten) hund som man kan träna med men som inte kräver massor.

 

[Lotheb]

En naken mexikansk nakenhund! =) Mitt bud.

Angående lös. Där gäller träning träning träning. från början. Träna träna träna =) och oavsätt ras kan ni alltid få en individ som inte är oproblematisk att ha lös. Just so you know.

 

[JennyV]

En naken mexikansk nakenhund! =) Mitt bud.

Angående lös. Där gäller träning träning träning. från början. Träna träna träna =) och oavsätt ras kan ni alltid få en individ som inte är oproblematisk att ha lös. Just so you know.

Ingen nakenhund vill vi ha..

Det vet jag också, att alla går att träna till det man "vill ha" men så nära våra önskemål från början är ett stort +

 

[Lotheb]

Ingen nakenhund vill vi ha..

Det vet jag också, att alla går att träna till det man "vill ha" men så nära våra önskemål från början är ett stort +

Men men men!!
hur kan man inte vilja ha en sådan hära sötnos?

 

[Kilauea]

Ser ut som en känguru-unge

 

[AW]

Så underbart fin!
Hur är kromforländer i temperamentet? Har fått för mig att det finns en del rädslor i rasen, men det kanske inte stämmer.
Även om det är många år kvar så har sambon och jag redan börjat prata om nästa ras som ska vara en mindre (men inte för liten) hund som man kan träna med men som inte kräver massor.

Inte uppenbart rädslor, de är mer reserverade och avvaktande. Man får tänka lite extra på miljöträningen när de är små men av alla kromisar som jag nu har träffat så är de alla väldigt glada och okomplicerade i sitt umgänge med andra hundar och människor. Jag har precis flyttat till ett nytt stall där de har någon variant av ovtjarka som Ludde har blivit dunderpolare med så speciellt rädd skulle jag inte säga att han är

 

[AW]

Kopierar ett av mina svar från en annan tråd där man får en bra bild av Kromfohrländerns temperament:

Klipper även in beskrivningen av rasen från Facebookgrupper Kromfohrländer Sverige. Det är en aktiv grupp och jag rekomenderar att gå med om man är intresserad av rasen!

Kromfohrländer är en aktiv och sportig sällskapshund. Rasen är glad och lättsam med mycket stuts och hopp, men även med en av-och-på-knapp. Kromfohrländer gillar använda huvudet och göra saker med sin(a) ägare, men den måste inte ha dagliga arbetsuppgifter för att må bra. Rasen är signalkänslig och lättlärd och kan träna nästan vad som helst, bortsätt från jakt och IPO och dyl. De används i agility, lydnad, rallylydnad, fly ball, viltspår, sök, K9 Nose Work etc från mysnivå till toppidrottsnivå (silvermedaljör i agility VM 2014 var en kromfohrländer). Inte alla tränar någon hundsport med sin Kromfohrländer och den har det bra ändå om man lever ett relativt aktivt liv och hunden får vara med. Om man gillar långpromenader har man en super tur-kompis i en kromfohrländer. Den har inget problem att följa med om man t.ex rider, cycklar, åker längdskidor eller är på fjällvandringar.
De flesta kromfohrländer är reserverade i olika grad mot främmande människor och djur. De springer sällan bort till främmande bara för att hälsa, även om det kan hända. I regel tar det lite tid (från sekunder till minuter) medan människan blir bedömd och personen som går igenom nålsögat får en trofast vän i en kromfohrländer. Hos enstaka individer kan den rastypiska reservationen slå över i stark osäkerhet och även rädsla för främmande. Det är viktigt att vara en trygg och tydlig ledare, och spendera tid och energi att socialisera sin unga kromfohrländer i olika miljön. Att man låter den uppleva olika situationer och träffa olika människor samt harmoniska, trygga hundar med tydligt hundspråk. Kromiserna är bundna till sina ägare. Vid kromisträffar där alla går lösa, är det gärna full fart och mycket bus. Men det är inte heller ovanligt att hundarna väljer att gå en halv meter från sina respektive ägare. Några individer kan vara svåra att bli lämnat hos andra än familjen, medan andra tolererar väl att lämnas hos hundvakt för kortare eller längre period. Kromisen kan vara vaktiga och varslar gärna. Hur mycket och hur intensivt varslingen är varierar och kan reduceras eller förstärkas med träning som gör att en kromfohrländer kan leva lika gott i lägenhet i stan som på en gård på landet.
Kromfohrländer har ingen tjock päls och har inget/ lite underull vilket gör att många behöver lite skydd om vädret är fuktigt och/eller mycket kallt. Rapporter från Norrlands-kromisarna visar dock att de klarar den nordsvenska vintern rätt så bra ändå, även utan kläder.
Kromfohrländer är i det stora och hela en frisk ras, men som i alla raser finns det sjukdomar.Digital hyperkeratos, DH (förhårdnader och sprickor i trampdynorna) har varit den ärftliga sjukdomen med störst utbredelse i den svenska populationen (8 individer vid en hälsoenkät i 2013). Sen maj 2014 finns ett gentest som Svenska Kromfohrländerklubben rekommenderar att göra på alla avelsdjur utan känd DH-status innan parning. På det sättet undviker man att para två bärare som kan ge sjuka avkommor. Om detta genomförs vid samtliga parningar ska det härefter inte födas hundar som utvecklar denna sjukdom. I den nämnda hälsoenkäten var det 5 hundar med respektive allergi (foder/kvalster) och epilepsi. Katarakt som är beskriven i rasen, finns i en liten grad i den svenska populationen. Det rekommenderas att alla avelsdjur och valpar ögonlysas. Svenska kromfohrländerklubben utmanar alla ägare att rapportera in alla sjukdomsfall till avelsrådet. På så sätt får klubben översikt över den reelle hälsosituationen i rasen och kan utarbeta riktade avelrekommendationer.