Vakthundar

[Dean]

Ja du, jag vet faktiskt inte. Vi ska Mentaltesta vår hund om en vecka, ska bli himla spännande. Men jag kan inte hålla med om att de har låg leklust. De flesta jag träffat är lekglada, unga som gamla. Kamplust har han ingen överhuvudtaget, han kan inte ens kampa med en trasa... Nyfikenheten är iaf större än jaktlusten, men nu på senaste så har han börjat vädra väldigt mkt, det känns inte roligt alls...

 

[Mysgrisen]

Du ska ha en briard!

Briarden är

* lättlärd
*vaken
*har starkt revirtänkande (lämnar inte gården hur som helst)
*vaktig
*intelligent
*barnslig
*hänger med på allt du begär med hjärtans lust
*lyhörd
*påhittig
*smart
*helt enkelt underbar!
Min mamma har en och hon är helt ljuvlig! Hon skulle nog gå i döden för en familjemedlem.

För mig har valet ändå fallit på wheaten terrier eftersom jag tycker att briarden är lite för stor för oss just nu (barnvagn och doningar som ska få plats i bilen tex)
Men "vår" briard är underbar. Hänger med på uteritter, fisketurer, fjällvandringar, slappa i soffan, you name it.
Lycka till med erat val!

 

[Tippan]

Ska ni göra mentaltest eller mentalbeskrivning?

 

[J3O]

Jag pratade i allmänhet om denna blandning efter som vi haft 2 hundar från den och jag har oxå træffat en hel del hundar från denna blandning och jag VET att det ær en av dem finaste hundar (alla kanske inte blir kanon men det ær i allafall 1 på 100 som inte blir kanon). Fråga mænnisker som haft denna blandningen innan man uttalar sig vore en bra ide.

 

[J3O]

Jo, eftersom du skrev så antar jag att du kænner till schæferns høftledsfel och att dem ær sønderavlade att se ut som dom inte gjort från børjab.. Om du tittar på den tyskaschæfern så ser du på ett ungefær hur schæfern egentligen ska se ut..
Labradoren ær inte den størsta vakthund man kan hitta men det ær en kanon familje hund.
Blandninger gør som sagt till en familjekær vakt hund.
Vi har haft 2 st schabradorer i våra år. (vid 2 olika tillfællen) och eftersom jag ofta ær ute på hund stællen med min dalmatiner så snackar jag ofta med folk som har denna ras. Det ær i stora drag en kanon ras som inte har felen som uppstår vid sønderavel. Det ær sjælvklart att det finns hundar som blivigt sjuka vid en tidig ålder men det ær en vældigt liten procent. Vi hade inga problem med Snuttan innan hon gick bort och Skrollan som fortfarande lever idag har det aldrig varit problem med heller.. Och det ær från dessa hundar samt dem jag træffat ute som jag baserar denna fakta på.

 

[KaZa]

Om du tittar på den tyskaschæfern så ser du på ett ungefær hur schæfern egentligen ska se ut..
Labradoren ær inte den størsta vakthund man kan hitta men det ær en kanon familje hund.
Blandninger gør som sagt till en familjekær vakt hund.

Det låter ju jättebra att bara de positiva egenskaperna slår igenom i en blandras. Att ingen har tänkt på det tidigare. :smirk:

Nä, där håller jag med Jadzia fullt ut.

 

[Dentaku]

Så schäfer med hd + labrador med hd = frisk schabrador?

 

[J3O]

Har jag inte sagt. men blandningen gør att schæferns typiska fyrkantiga bak blir rundad istællet.. Hoppas ni førstår vad jag menar. Har aldrig hørt en schabrador som har haft dessa høftledsfel.. Men jag ska ringa till djursjukhuset i malmø har det med dessa hundar och fel med høfterna..

 

[Dentaku]

Problemet är väl att blandrashundar väldigt sällan röntgas och det därför inte går att få någon rättvisande avelsutvärdering. Eftersom höftledsfel inte alls behöver synas utan röntgen finns det säkert mängder av "friska" blandrashundar som är behäftade med hd-fel.

 

[J3O]

Menar du att det inte visas på hunden då den blir gammal och inte kan springa før att den har ont?
Det ær det jag menar att jag har aldrig hørt eller sett det under min tid iallafall

 

[Jadzia]

Jag har träffat ett helt gäng av den bllandningen som inte alls är som du beskriver. Det är kruxet med en blandras. Man vet aldrig hur de blir.

Om de dessutom är de finaste och bästa hundarna går att diskutera. Det beror helt på vad man är ute efter för sorts hund.

 

[Aliide]

En hund behöver inte ha ont för att den har HD. Vi har haft 2 hundar med HD, av 7 st inom den rasen. Den ena avlivades strax efter röntgen, då han hade väldigt grav HD. Den andra hade lindrig HD och fick fortsätta som vanligt. Även som 10 år gammal, fortfarande tränandes, så visade han inga tecken på det alls.
Han såg kärnfrisk ut, och var väldigt duktig inom det han gjorde. Men han VAR inte frisk, så han fick aldrig gå i aveln.

Alla BRA Schäfrar står endast till förfogande för renrasiga BRA tikar. Likaså Labbarna. Dom som är riktigt bra, och värda att avlas på.
Hundar ur dessa raser som är mediokra står till avel för blandraser.

Superbra, verkligen.

Och jag har träffat på ganska många av den "rasen" genom åren, då min pappa var instruktör. EN av dom var en riktigt sund och stabil hund. Resten var antingen nervösa, hade tendenser att bita i många sorters situationer och flera av dom hade riktigt förskräcklig kropp.

 

[J3O]

som sagt så håller jag vid att det oftast beror på hundægarna. Våra hundar har fått springa minst 2 timmar om dagen så dem har hållt aktiva och då blir man inte stressad.. Att hundar blir stressade beror oftast på ægarna(Inte alltid). Det finns ju hundar med tendens att lættre bli stressade æn andra men det går att få ur som (næstan så gott som).

 

[Milosari]

är felet inte så stort (ledkulan bara lite platt eller ledskålen bara något för grund) är det inte alls säkert att det någonsin märks om inte hunden utsätts för några väldigt hårda påfrestningar.

 

[BlondisStajna]

Vill bara rekomendera Leonberger, superbra vakthund, den släpper dock in tjuvarna men inte ut dom.... Annars har vi Bernersennern, stor vovve med vakt i, och den dreglar inte. Annars har vi Pyrenéer hunden, den vaktar huset bestämmer vem som får komma in och den vaktar dessutom så ni slipper besök från varg och björn!!! Men för släkt och vänner är dessa vovvar världens snällaste och goaste, tro mig!

 

[Dentaku]

Tack Aliide och Cillamuffins för att ni skrev det jag skulle skrivit. Det viktigaste är ju att tänka på att man aldrig kan vara säker på att en oröntgad hund är frisk, även om den inte haltar.

 

[Milosari]

jag kallar det sunt förnuft .

 

[J3O]

Om man ær en bra hund mænniska så mærker man om sin hund har ont æven om hon/han inte haltar. Jag o min har levt ihop i 9 år och jag vet alltid vad hon vill nær hon vill något om det så ær hoppa upp i soffan eller gå ut eller ha vatten. Jag mærker nær hon fått något i tassen æven om hon inte haltar. Hon mærker nær jag e sjuk eller iriterad och hon mærker nær jag vill mysa eller vara ifred. Det ær ett sånt førhållande vi har och sånt man ska ha med sin hund och då mærker man om hunden mår dåligt.
Men ska man jæmføra det som en riktig hundmænniska så kan man ju sæga som så att alla de mænniskor som lætt blir sjuka eller har reatism eller likanande inte får skaffa barn før det går i arv ju.. Man vet aldrig..
Eller dom som lætt har anlag till att bli tjocka eller inte ær så smarta.. :smirk:
Det ær ju en mænniska som vill ha valpar med sin fina hund som hon ælskar men får en massa dumma kommentarer att hon inte ska... Det ær væl klart om hon kænner att det ær rætt før henne.. Finns det lagar på att man inte får? Ni beter er som det.. Ush før mænniskor som skaffar orena ækliga hundar.. Ær ni lika passionerade nær det gæller dem stackars hundarna i thailand som blir plågade till døds eller lite mer allvarliga frågor.. Om man tænker så så gør det nog inte så mycket att en tjej som ælskar sin hund (æven om den ær en blandning) kænner att dom vill skaffa valpar.

 

[Skogstrollet]

Angående HD, har inte hundar som gått med smärtframkallande defekter en förmåga att höja sin smärtgräns varteftersom också? Så att en trasig hund blir avtrubbad för smärtimpulserna och på så vis gå vidare utan att man direkt ser att något är fel och alltså kan en hund med HD springa runt och ha ont utan att man med blotta ögat ser det.

Hade en hund med ryggproblem och fick detta förklarat för mig av en veterinär när jag trodde att hunden blivit bättre när han i själva verket bara blev allt sämre. Han fick somna in strax efter.

 

[Jadzia]

Att Schäfern till viss del är sönderavlad kan jag hålla med om, men blandningar mer denna ras i blir inte mindre sönderavlade bara för att de blandas. Scäfer och labrador har i stort samma rasbundna defekter och överför dessa till sina avkommor oavsett om de blandas eller inte. Det finns något som kallas för utspädningseffekten och som man kunnat påvisa hos första generationens blandras. Det innebär att sjuka anlag späds ut och minksar om man blandar två raser som inte har samma rasbundna defekter. Dessa första generationens blandraser kan anses vara friskare än de rasrena hundar de kom ifrån. Dock har studier visat att denna positiva utspädningseffekt helt försvinner i den andra generationens blandraser. Korsar man två blandraser finns det inget som säger att de blir friskare än renraserna. Snarare brukar de bli sjukare.
Detta med positiv utspädningseffekt gäller inte om man korsar Schäfer och Labrador eftersom de båda är belastade med HD och AD. Risken för HD och AD minskar därför inte bara för att man korsar. Dock skulle risken för HD och AD minska om man valde att korsa exempelvis Schäfer med en ras som inte är belastad med dessa defekter, såsom Tibetansk Mastiff.

Labrador är för övrigt inte en familjehund utan en apportör, en jakthund alltså. Schäfer är en brukshund. Därför kan denna blandning ge allt från apporteringsgalningar till en hund som helst vill sova. Man kan också få en hund med både skärpa och hårdhet, men som saknar dådkraft. Allt beror på vad föräldrarna själva har för mentala egenskaper och vilka de nedärver.
Det finns mycket lärorika mentalkunskapskurser man kan läsa inom SBK om man är intresserad av att lära sig mer om hunden mentalitet. Då ser man också att det inte är så enkelt med avel och att man aldrig kan säga att en blandning självklart blir en familjekär vakthund. Det kan lika gärna bli en självständig jaktidiot.