Varför det? Det är inte alltid dom som beställt tjänsten?
Jag tänker att om det skulle vara för djurets bästa (undvika/minska/förkorta lidande) så vore det rimligt att ny ägare skulle få ta del av innehållet.
Enkelt löst genom att stå som beställare till besöket.
Köp ingen där säljer inte ger dig tillgång till historiken. Att vet skall kunna ha tillgång till alla tidigare besök går ju bara om det är samma kedja/klinik.
Det jag har fått till mig från klinik är att den som beställt och betalat äger journalen.
En bekant klinikveterinär sa att det mer än en gång hänt att han vid en besiktning av en häst han kände till mumlat nåt typ den där hasen ser lite misstänkt ut, jag tycker vi ska slå en plåt på den.
Återigen: nej. Journalen är veterinärens/klinikens arbetsredskap, inget annat. Sen kan man som ägare absolut fatta misstanke om någon vägrar lämna ut en journal, så de flesta delar ju den med djurägaren/uppdragsgivaren utan problem. Är det en annan person som vill se journalen brukar man lösa det som så att uppdragsgivaren får ut den och sen kan dela den vidare (tex vid försäljningar och dyl).
Precis. Jag hade ertt rejält trassel för en massa år sedan med en köpare osm skulle köpa en unghäst.
Jag håller med, risken finns ju att man får uppfinna hjulet än en gång om man upplever problem med sin häst och inte har tillgång till hela historiken. Den som kommer mest i kläm är hästen, tätt följt av nya ägarens plånbok. Rätt vård kommer dröja onödigt länge om man behöver utreda på nytt jämfört med när man har känd historik.
Tyvärr är väl inte alltid det så lätt.
Det håller jag inte med om. Den som köpt tjänsten är den som äger informationen.
Jo det är ju så lagen är utformad idag.
Man kan som köpare alltid be att få ta del av hästens historia. Har man fullmakt så går det bra.
Det håller jag med om, men hur skulle det se ut om man inte fick äga sin information själv?
Är det just människans information då?
Njae, jag förstår vad du menar. Men man har idag rätt att bestämma över den information man har.
