Vad ska jag göra???

[Persikan]

Sv: Vad ska jag göra???

Lastar gör du oxå med NH:n s hjälp
Min häst var olastbar innan och nu knallar hon in, pga att jag säger åt henne att göra det.

 

[koftena]

Sv: Vad ska jag göra???

Jag bor i Enköping. Jag vill ju ha henne kvar o jag vet vad det ger när man lyckas, tog mig två år med min gamla häst att ens kunna hantera honom utan bett o sparkar men när jag lyckdes med det så hade vi ett obeskrivligt band han o jag. Tyvärr var jag tvungen att avliva honom ett halvår senare.
Men det är några år sedan o många hästar däremellan. Men jag tror hon är rätt häst egentligen. Min man får rida henne när han har tid o så får jag pyssla med hantering från backen så hon lär sig lita på mig o jag på henne framförallt. Sen tror jag på min idé om att träna henne att gå in i transporten o så åker vi iväg till grannstallet o tränar. Hon är envis att lasta men inte ett dugg rädd o med en massa massa träning bör jag kunna få in henne i transporten själv. *hoppas jag*

 

[koftena]

Sv: Vad ska jag göra???

Ska jag vara ärlig så vet jag inte vad NH är jag vet bara att det enda som verkligen fungerar vid exvis lastning är tålamod o åter tålamod o tills slut får man en häst som går in utan ledare. Så finns det nån duktig NHtränare/utövare i Enköpingstrakten så hör av dig för jag behöver all hjälp jag kan få!!

 

[Sar]

Sv: Vad ska jag göra???

Jag skulle vilja rekommendera dig att köra henne till ridhuset nu i början för att komma igång med ridningen och hon blir ordentligt avrastad.

När det känns bra kan du börja rida hem från ridhuset.

När det fungerar kan du börja leda henne till ridhuset, använd träns och longeringslina. Ha gärna sällskap av en annan häst första gångerna.

När det fungerar sätter du dig upp och rider dit. Stöter du på problem och du känner att du inte vågar "rida igenom dem" så hoppar du av och leder igen och sitter upp igen.

Lycka till!

 

[Persikan]

Sv: Vad ska jag göra???

Haha helt sjukt! Enköping! Uppfödaren till min häst bor där! Hon vill jobba med sånt här i sitt liv!
Hon är i 25-års åldern men har kunskap som en 50-åring=)
Det är en jättebra början!
Hennes två hästar är som två fromma lamm och lastar sig själva=)
Kan även ligga, sitta och buga på kommando=)
Pm:a mej om du är intresserad=) Ja lovar hon hjälper dej, har inte talat med henne sen i september men hon blir nog jätteglad. Hon brinner för att hjälpa folk med d dom kallar för problemhästar Det är hennes kall!

 

[koftena]

Sv: Vad ska jag göra???

Jag skulle väldigt gärna börja med att köra henne till ridhuset men tyvärr måste jag innan jag kan göra det börja med att lastträna henne då jag itne kan lasta henne själv. Men när fungera så är det ju rätt bra att börja med att rida hemåt.. osv.. den iden tror jag på.

 

[angelwings]

Sv: Vad ska jag göra???

Nu har jag bara skumläst tråden men har haft liknande problem.

Om det tar ca 10 min att gå till ridhuset kan du inte leda henne dit, ha kedjegrimskaft om det känns tryggare eller longerlina. Sjung när du går eller prata med henne, man brukar bli lite lugnare när man sjunger eller tänker på annat. Och även om det känns läskigt så bit ihop, sträck på dig, gå med säkra steg och tänk bara positivt. Oj, nu är vi ett steg närmare och inget hände. Oj, ett steg till. Nu är vi snart framme.

Sen när du ridit i ridhuset kanske du kan våga dig på att rida hem? De flesta hästar vill ju gärna hem till stallet och hittar inte på dumheter då. Så det kanske hjälper att du gör så några gånger. Då känner du att du klarar att rida henne själv den biten och det kan göra under för självförtoendet.

Sen i sadeln, sätt dig tillbaka och försök andas lugnt även om du är rädd. Och om du försöker att vifta med tårna inne i skorna så kan du inte sitta och spänna dina ben.
Lycka till i alla fall hur du än gör.

 

[Skogstrollet]

Sv: Vad ska jag göra???

Ja det är min rädsla som är problemet men är man inte rädd så förstår man inte riktigt vad jag menar tror jag. Ta tag i problemet är ju det jag vill MEN jag törs inte, jag är LIVRÄDD o tror att både hästen o jag ska dö när hon backar ner i diken osv. Är det rättvist mot henne??

Jag har varit, och är, rädd av mig. Jag vågade inte rida på min häst på månader och när jag väl satt upp igen skakade jag och knäna vek sig när jag gled ner igen efter två minuter. Trots att det stod en väldigt duktigt tränare och höll i hästen hela tiden.

Just för mig var det precis så att var jag rädd - blev hästen rädd. (Han var ett det vekare slaget och sprang om han såg en postlåda och sprang då väldigt fort...)

Att jag tog mig över det är något av det jag är mest stolt över mig själv för att jag klarade. Och till slut kunde jag rida ut själv igen på honom och passera hur många postlådor, grävmaskiner och fladdrande plastpåsar som helst. Men det var inte lätt att komma dit, det förnekar jag inte.

När jag började träna själv igen kunde målet vara att sadla, sitta upp, sitta av. Och sen var jag nöjd. Hela tiden var jag livrädd för att det skulle flaxa upp en fasan just när jag skjutit ifrån för att sitta upp... Men med tiden avtog det.

 

[koftena]

Sv: Vad ska jag göra???

Det är just den biten att ta sig till ridhuset, hem brukar funka helt okej. Hon är bråkig även att leda på andra platser än hemma. Hon är stor o stark o vet vad hon ska hitta på så jag blir rädd..Har EV fått tag i en NHtränare som ska hjälpa mig att börja lita på henne o så. Jag hoppas det fungerar men det tar nog tid. Men det är ju ingen dans på rosor att ha häst..

 

[angelwings]

Sv: Vad ska jag göra???

Nej det är ju inte det. Men det är lite charmen med det ändå när man övervinner sin rädsla. Jag håller mig dock till islandshästar numera, de är inte lika höga- jag känner mig genast tryggare.

Men jag kan fortfarande vara lite smårädd ibland (okej, skräckslagen då typ när en långtradare blåser förbi i 70 och jag varje gång väntar mig att hon ska hoppa rakt ut framför och jag ska dö. Men varenda gång fortsätter hon att gå hur lugnt som helst) , trots att min häst numera är en otrolig klippa och varje gång jag övervinner en rädsla så känns det bara så himla BRA.
Men det gäller att man hittar rätt häst. Hon har dock aldrig varit dum i hanteringen utan bara i ridningen så det där med problem att leda och så vidare tror jag är jättebra att du får hjälp med!
Stressa inte bara utan låt det ta den tid det tar tycker jag. Det blir bäst så så att ni båda får lära känna varandra och hon kan känna sig trygg med dig och du med henne.

 

[koftena]

Sv: Vad ska jag göra???

Jag avlivade mitt allt -04 o efter det har jag haft mängder av olika hästar. Fattar inte att jag haft så många men men. Han var en problemhäst utan dess like. Jag har till o med ärr kvar efter honom men jag lyckades med honom efter ca 2år. Men när jag ett halvår senare var tvungen att avliva honom då tror jag nånting i mig gick fel. Jag hade lagt ner min själ i honom, jag levde inte för att jag ville det utan jag levde för honom. Det låter säkert överdrivet men jag älskade den hästen mer än vad som är bra för en, o efter det har jag gett upp nästan direkt med alla hästar. Jag är nog inte bara rädd för ridningen utan för att fästa mig vid en häst igen. Det är många år sedan jag vet men han har satt djupa spår i mig...Jag tror att jag måste få upp ögonen o det klarar jag inte själv så jag tror det blir bra med en tränare...

 

[angelwings]

Sv: Vad ska jag göra???

Det förstår jag absolut. jag höll mig helt borta från hästar i ett par år när min älskade valack dog. Jag ville inte ha med hästar att göra för ingen var Han.
Mitt sorgearbete tog ett par år och nu så har jag hittat Henne med stort H som är lika härlig som han var.

Jag tror du kan bli mycket hjälpt av en tränare och kanske att du hittar nån att prata med allt det här om. Nån vän, eller någon ny vän för ofta kan man få andra perspektiv på saker när man pratar om dem. Men känner du att du vill satsa på att få ett bra förhållande med den här hästen så ta hjälp. Känner du att du inte är redo för en ny häst (det kan ju faktiskt vara lite det som spökar också) så ska du kanske avvakta lite. Skaffa nån som kan rida henne till dig och bara koncentrera dig på att lära känna henne.

 

[Famela]

Sv: Vad ska jag göra???

sälj henne, och hitta hästen som är rätt för dig.

 

[_Lena_]

Sv: Vad ska jag göra???

Jag känner igen mig. Tycker du har fått en del "hårda" svar här, men det är svårt att få nån ordning på sånna här saker då man blir rädd. Ett tips är att du lär hästen att DU har en "bubbla" dit hästen inte får komma klampande utan ditt tillstånd. Detta blir en säkerhetszon för dig som gör att om hästen blir fjantig o vänder för att sticka så ser den till så att du inte kommer ivägen. För man vill ju inte ha hästen över sig...Skaffa repgrimma o långrep, det är ovärderliga redskap och repet tillåter dig att hålla hästen på säkert avstånd. Kika på NH och toleransträna hästen, när du känner dig säker på att hästen respekterar din zon kan du göra i ordning hästen o leda den till ridhuset, träna ledarskap osv där, kör lite uppsuttet ledarskap och så rider du hem då du känner att ni kommit så långt att ni är tryggare båda två...

 

[skuggi]

Sv: Vad ska jag göra???

Har inte läst hela tråden, men här är min tanke:

Det finns väldigt få hästar som är så trygga i sig själva att de inte blir osäkra tillslut om de bara rids av en väldigt osäker ryttare.
Jag förstår inte varför man köper en häst när man är så rädd? Bättre att rida lektioner eller på annat sätt bearbeta sin osäkerhet. Man KAN inte tro att man ska kunna köpa en "lugn" häst som ska ta allt ansvaret.
Min häst är lugnet själv och går fram överallt, även med nybörjare. Men om han dagligen reds av en nybörjare, då skulle han också börja vägra gå från gården.

En häst vill ha en trygg ledare, har de inte det vill de inte ge sig ut på "farliga" äventyr.

Jag skulle gissa att du skapar hästens beteende, för om den inte blivit utbytt, så ÄR det den hästen du köpte.

 

[DaAnn]

Sv: Vad ska jag göra???

Nu har jag inte läst alla inlägg så jag kanske upprepar något som redan är skrivet.
Men... ta dig en redig funderare på om du ska behålla henne eller inte.
Bestämmer du dig för att behålla henne så stå fast vid att ni ska ta er över detta problem.
Jag förstår att du är livrädd, och att tröskeln känns hög.
Slopa ridningen ett tag, börja från backen. Och du skrev att du är rädd även då, MEN ta hjälp. Be din man om hjälp så mkt han kan. Ni måste inte göra något varje dag. Ta ett steg i taget.
Sen tycker jag personligen att du kanske ska ta ut en tränare som kan lära dig ledarskapsövningar.
Eftersom du är rädd på backen så är det ett måste tycker jag. På backen MÅSTE allt fungera innan du rider.
Jag skulle aldrig sätta mig på en häst som jag inte har koll på från backen.

Känns detta motigt så bör du nog överväga att sälja hästen. MEN du skall veta att alla hästar, även dom snällaste, testar sina nya ryttare. Sen kan det ju vara på olika sätt.
Och en annan sak... Om du bestämmer dig att kämpa på med henne så fatta hur jkla stolt du kommer att vara när ni kommer överens!!

Lycka till!!
Mvh ANN

 

[emmagustafsson]

Sv: Vad ska jag göra???

Håller med henne under, alla hästar testar sin ryttare i början!

Hade nyss en fyraåring som testade mig OTROLIGT mycket, jag kunde komma i full gallop på en äng och hon bara tvärstannade, det enda jag gjorde är att visa vem det är som bestämmer, la på skänkeln och hade en mjuk men bestämd hand, och i värsta fall fick jag hoppa av och leda henne för att visa att jag är en pålitlig ryttare och inte ville henne något illa.

Tycker att vissa som har svarat på detta inlägg är lite väl hårda mot dig, om du har haft en annan häst förut som har varit pålitlig kanske du inte var beredd på att hon skulle göra så här, dvs för att dom förra ägarna sa att hon var pålitlig.
Om du vill behålla henne tycker jag att du ska prata med dom förra ägarna om dom har haft samma problem, vad som isf gjorde och om det hjälpte?

Annars tkr jag att du ska ha någon som går bredvid dig, kanske i ett grimskaft fasst i bettet eller en longeringslina. Eller helt enkelt bara någon som är bredvid som kan ta tag i henne om hon börjar "dumma sig".

Hoppas att du har fått något råd!
Hoppas det löser sig och att du kan känna dig trygg med din häst.
/Emma

 

[Skogstrollet]

Sv: Vad ska jag göra???

*kl*

Jag tar åt mig lite och gissar att jag är en av de som skrivit "hårda svar". Vill förklara varför. Som jag ser det finns det tre alternativ:

1. Fortsätta som nu och till slut tröttna och tappa lusten helt eller råka ut för en olycka.

2. Ge upp, sälja hästen och känna sig misslyckad samt förmodligen väldigt tveksam till att testa en annan häst igen. (Den här kändes ju bra vid köpet, så vem kan säga att nästa "lugna" häst inte genomgår samma förändring?)

3. Acceptera läget, bestämma sig för att ta sig igenom det, växa genom upplevelsen och få en bra relation till hästen i slutändan.

Hade hästen låtit rent farlig hade jag yrkat på alternativ 2 utan tvekan, men med tanke på beskrivningen (att ryttaren framkallar beteendet och hästen funkar bra i övrigt) tror jag benhårt på att ge det en ordentlig chans innan man ger upp.
I tråden får jag känslan av att TS gärna vill ge hästen "skulden" (hon är inte vad jag trodde, vi passar inte ihop) trots att hon är medveten om orsaken och det är rädslan som pratar då, inte TS.

Naturligtvis får TS göra som hon själv vill och jag klandrar henne inte om hon väljer att sälja.

 

[koftena]

Sv: Vad ska jag göra???

Att tro att jag är nybörjare är helt galet, visst det kanske låter så men jag är i 24årsåldern o är uppvuxen med hästar då mina farföräldrar haft häst. Mkt har hänt genom åren o jag har blivit rädd vissa ggr. Jag är inte rädd på alla hästar som du skulle sett om du läst hela tråden. Ex. mammas nordis var gudomlig redan från början, även vårt andra sto som avlivades i våras var gudomlig, TROTS att hon stegrade o levde rövare på ridturerna, hon var absolut en såkallad "problemhäst" i ridningen men henne vart jag inte rädd för. Tog nog nästan ett år innan jag red henne i alla gångarter men då hon var svår tyckte jag inte det var konstigt. Denna häst däremot skulle vara lugnet själv o en lugn häst testar, JA det vet jag MEN en lugn häst ställer sig inte på bakbenen o tokbackar ner i ett dike bara för att få vända. Hade jag vetat att hon varit svår när hon skulle ut själv hade det varit en annan sak, nu känns det så plötsligt o då känns det som jag tappat all kontroll...
DÄREMOT ALLA NI SOM SKRIVIT OM NH, GÅ IN PÅ "LASTTRÄNING" UNDER HÄSTHANTERING O KOMMENTERA, vi har startat vårat nya liv min pålle o jag.

 

[koftena]

Sv: Vad ska jag göra???

Jag upptäckte igår att min kära svarta skönhet är väldigt lätt att hantera hemma på gården, vi gick runt o larvade oss.. nej vi tränade faktiskt att stanna när jag stannar utan att jag behövde säga nått, INTE naffsa som är ett litet problem då hon är en gotteråtta utan dess like. Man får tigga men inte försöka ta kom vi överrens om. Det fungerade. Lasttränade lite o bara stod på gårdsplanen. Hon var väldigt lugn o lyssnade över förväntan. Kommer att börja sakta sakta o bara hantera henne. Jag tror det kommer ge fina resultat. O så får jag rida när min man har tid o vi kan rida tillsammans sålänge. Longera o tömköra kan jag göra på gårdsplanen trots att det inte är inhängnat för den är ganska stor, mätte igår. Fungerar utmärkt med en 10m volt, o kör man bara o skritt o trav så räcker det för henne.

Idag ska vi lastträna igen o känns det bra så ska jag även innan detta longera henne. Har aldrig longerat henne men det ska nog gå bra. Det är ju hemma o hon ser dom andra hästarna..