Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
En av mina absoluta favoritböcker!
Jag slutade läsa en serie av Dag Öhrlund och Dan Buthler av samma anledning.Tråkigt när det blir så! Jag har lite samma upplevelse när det gäller Mons Kallentofts böcker, brukade älska dem men de som kommit ut de senaste 4-5 åren har varit alldeles för råa och fyllda av ångest och elände.
En av mina absoluta favoritböcker!
Känns ju lite sådär nu att den senaste bok jag läste ut var Sandmannen av Kepler. Halvvägs igenom Stalker nu..
Jag förstår 100% vad folk menar med "hollywoodkänsla" osv. Det är väldigt filmiskt och väldigt överdrivet. Hypnotisören kom ju som film men det blev väl inga fler? helt otroligt egentligen med tanke på vilket genomslag dessa böcker har i Sverige och att vi dessutom gillar (och är rätt bra på) att göra "polisfilmer" att inte resten kommit som filmer? måste vara något med rättigheter eller så..
Jag tycker de är rätt bra. Det är liksom bokversionen av typ fast & the furious eller die hard. Action, underhållning, spänning, lättkonsumerat osv. Jag tappar läslusten då och då men de här böckerna drar igång det rätt snabbt.
Att alla kapitel är extremt korta, de längsta är ju typ 3-4 sidor på sin höjd, kombinerat med att varje kapitel har som en minicliffhanger i slutet gör att man tänker "bara ett till" typ 20 gånger innan man faktiskt släcker lampan.
På sistone har jag läst en del riktigt bra, och en del (enligt mig) riktiga bottennapp. Vi kör de som känns värda att nämna helt utan inre ordning:
The Hollow Places av T. Kingfisher -En kvinna i yngre medelåldern skiljer sig och flyttar hem till sin fabror för att hjälpa till i hans prylmuseum (komplett med gammalt skräp och taxadermi). En dag upptäcks ett hål i väggen, och då hon och en bekant skall undersöka hålet upptäcker de en lång korridor på andra sidan. Den leder till en bunker, och utanför bunkern finns det något helt omöjligt. På väggen i bunkern har någon skrivit orden: Pray they are hungry
Jag tyckte den här boken var mycket underhållande och bitvis obehaglig. Skräckelementen kommer in i det oväntade, konstiga och svårgreppbara snarare än de sedvanliga skåpluckorna som öppnar sig och fotstegen på våningen ovanför. Dessutom bjuder huvudkaraktären på en del humor, vilket jag alltid uppskattar.
The Doctor av Lisa Stone- En doktor är besatt av kryoteknik, hans fru är förtryckt och deras granne är en sån där person som håller koll på vad grannarna gör och diskuterar det med sina vänner.
Gillar man meningar som: "‘Excellent. I knew you’d see sense in the end. But all that fuss. I thought you modern women were made of stronger stuff.’ He grinned fiendishly." Så kan det här vara en bok man gillar. Man bör också gilla att antagonisten är som tagen ur ett infoblad om stranger danger. Och så är han brun, såklart. Man bör också gilla att antagonisten gör låååånga utläggningar som förklarar sina onda planer både i den inre monologen och sen igen framför sina stackars offer. Och just det, man får inte ha för höga krav på att bokens slut ska vara logiskt eller trovärdigt.
The Great Alone (Himmel över Alaska) av Kristin Hannah- Leni är tretton år när hennes far packar ihop deras liv och tar med henne och modern till Alaska för att söka ett nytt liv. Vana vid sitt moderna 70-talsliv är de dåligt förberedda för det vilda landskapet som nu omringar dem, men om det kan hjälpa Lenis far att sova på nätterna, något som inte är helt självklart sedan han kom hem från kriget, så är det värt allt slit. Men vintern hägrar, långa, mörka månader där de är helt utlämnade till naturens krafter... och sig själva.
Jag säger bara wow, vilken episk historia. Författaren skildrar en dysfunktionell familjedynamik på ett så fint och nyanserat sätt. Naturen är vacker, hård och bessinningslös, och människorna som slagit sig ned i "the last frontier" gör alla sitt bästa för att hålla samman. Vacker gemenskap, nattsvart misär blandat i ett. Mycket, mycket bra.
En Helt Vanlig Familj av Mattias Edvardsson- Vardagen rasar för pappa Adam och mamma Ulrika då deras dotter Stella blir anhållen misstänkt för mord. Hon är naturligtvis oskyldig, men emedan juristen Ulrika vill avvakta och lita på systemet känner prästen Adam att han måste göra någonting, för tänk om systemet kommer fram till fel slutsats.
Boken berättas ur de tre familjemedlemmarnas perspektiv på ett enligt mig bra sätt. Historien kändes fräsch och tar oss långsamt igenom de omständigherer och händelser som till slut ledde till att någon förlorade livet. Jag blev glatt överraskad och störde mig typ inte på någonting i boken, vilket är ganska ovanligt då jag är rätt tjurig.
Silvervägen av Stina Jackson- En pappa som aldrig slutat leta efter sin dotter, kör nattetid tre årefter den fruktansvärda händelsen fortfarande längs med vägen hon försvann från. Letar. Måste få veta vad som hände. Samtidigt tar tonåringen Mejas mamma med henne upp från Stockholm för att bo hos en äldre man mamman träffat online. Mamman slutar sabbt ta sina mediciner, och deras tillvaro i mannens ruffiga bostad blir allt annat än bekväm, men som tur ät träffar hon snart en ny vän.
Det här är en lite annorlunda kriminalroman i att den berättas utifrån personer som drabbas av detta försvinnande på något sätt, istället för att vi får följa någon trött polis. Själva upplösningen var kanske inte helt oväntad för mig, men författaren gjorde här och utmed vägen val som för mig höjde denna bok, och den hör till de bästa jag läst i år. Stina Jacksons Ödesmark var också bra och ganska djup, trots att historien vid första ögonkast kan se ganska vanlig ut.
Nu har jag läst Ett hem att dö för av Lina Arvidsson. La precis boken ifrån mig och är mest irriterad på att huvudpersonen är så lättlurad och fattar så dumma beslut.
Oooh perfekt, har inte läst någon!
Ska lägga alla i kö så snart jag läst igenom La Belle Sauvage och The Secret Commonwealth av Philip Pullman.
Är fö väldigt lycklig att läsa en bok jag gillar igen
Åh, Pullman har jag inte läst något av ännu. Några rekommendationer?
Ja, hela boken bygger på att huvudkaraktären är desperat och naiv så att hon köper förklaringar som borde vara extremt lätta att se igenom.Sånt kan driva mig till vansinne! Speciellt om det händer om och om igen för att det är det enda som kan ta handlingen någonstans, och inte för att injicera lite humor.
Jag funderar på när det kan tänkas vara ett bra tillfälle att läsa den. Jag vill verkligen, men tror jag sparar den till sommarsemestern då jag förhoppningsvis befinner mig i Sverige. Känns som att det kan bli lite "too close to home" annars (bokstavligen talat, då jag bor i Glasgow). Svärmor läste den häromveckan och tyckte den var för tung för att läsa sådär "till vardags".Halvvägs igenom Shuggie Bain. Otroligt gripande, men herregud vilken misär. Som Billy Elliot minus allt det goda som trots allt fanns i hans omgivning.