Jag bor också i Stockholm och det är inte min uppfattning alls. Många restauranger har ställt om till matlådor och hemkörning. Tittar man bara i appen Foodora så är det plötsligt ett stort utbud av restauranger med gratis hemkörning som annars kostar en slant. Vi har en lista i trapphuset där vi skrivit upp våra telefonnummer om personer i riskgrupper behöver hjälp med att handla och det är många som skrivit upp sina nummer där. Mitt eget jobb som drabbats hårt av krisen håller nu på att digitalisera 300 utbildningar inom loppet av ett par veckor som annars skulle ha hållits i vanligt klassrumsformat, och jag vet många andra företag som nu försöker ställa om på väldigt kort tid för att kunna anpassa sig och överleva.
Jag bor ju inte på bygden men är med i grupper gällande områdena kring vår stuga och jag ser ingen skillnad på hur man agerar där eller här. Det ser ganska likadant ut, vad jag kan se. Region Stockholm består ju också av över 2 miljoner människor så generaliseringar kring hur det fungerar eller hur folk agerar här blir svårt. Vissa områden har sannolikt mer hämtmat än andra. Men jag vet inte, jag är bara trött på pratet om att i Stockholm hjälper vi inte varandra. Vi är väl mer anonyma för varandra i och med att vi är så förbaskat många och då blir det kanske lättare att någon hamnar i skuggan, än i en by där alla vet att Siv 82 år bor på Långsjövägen 31. Men vi bryr oss i allra högsta grad och försöker hjälpa varandra, och vad jag kan se ställer vi om våra verksamheter i en snudd på desperat hastighet. Sen om det skiljer sig från bygden och mindre städer, generellt, vet jag inte. Men jag har ju svårt att tro att företag i storstäder överlag skulle ha svårare att anpassa sina verksamheter, eftersom det vanligtvis är mycket både snabbrörlighet och innovation i storstäder.
