Vad gör vi? Del CXXXVI

Status
Stängd för vidare inlägg.
Kom nyss hem efter att ha ställt in ridning på stranden iaf fram tills kvällen. Inte jättetaggad på att rida galopp på stranden själv med yster häst när det blixtrar oförutsägbart vid kusten... Störigt att det är fint väder ute och på rapporten men att det hinner ändras på de 10 min man har att köra till betet på
 
För att spinna vidare så blev jag lite nyfiken nu. Googlar jag på glassmaken Minter wonderland så finns det två olika sorter :confused: På den ena står det Mint ice cream with chocolatey chunks och på den andra står det Dark chocolate mint ice cream with marshmallow swirls & chocolate cookie swirls.
Det är ju rätt stora skillnader och glass nr två lät vrålgod! :d
Inte för att det hjälper mig som bojkottar B&J men ändå. Jag blev nyfiken! :rofl:
 
Nu har jag precis haft medarbetarsamtal och i samband med det berättat för chefen att jag är med barn. Det gick bra! Vi är mitt i en omorganisation, jag fick precis en ny tjänst som jag skrev på avtal för innan semestern så jag tackade för hans gratulationer och sa sen "Det ställer oss såklart inför ytterligare utmaningar i organisationen" men han svarade bara "Tack för att du säger så men barn kommer såklart före allt i livet, allt annat får stå tillbaks, och de kommer när de kommer". Det tyckte jag var gulligt!

Vilken bra chef :bow:
 
Nu har jag precis haft medarbetarsamtal och i samband med det berättat för chefen att jag är med barn. Det gick bra! Vi är mitt i en omorganisation, jag fick precis en ny tjänst som jag skrev på avtal för innan semestern så jag tackade för hans gratulationer och sa sen "Det ställer oss såklart inför ytterligare utmaningar i organisationen" men han svarade bara "Tack för att du säger så men barn kommer såklart före allt i livet, allt annat får stå tillbaks, och de kommer när de kommer". Det tyckte jag var gulligt!
Skönt att höra. På sjukan (ja visst vården är ansträngd, detta var före corona) på ena kirurgavd. var det gud förbjude om du som ssk blev gravid.....
 
Med risk för att låta extremt uppgiven/vet-inte-vad så känner jag mig som ett hopplöst fall nu :turd:

Jag blev ju utskriven från BUP i våras när jag fyllde 18 och nu verkar ingen kunna hjälpa mig. Läkaren på vårdcentralen sa till mig att patienter som mig inte kan hanteras där, eftersom våra fall är för komplexa. Dvs jag behöver tillhöra vuxenpsykiatrin.

Men vuxenpsykiatrin skyller tillbaka ansvaret på vårdcentralen med motivering att patienter som mig ska hanteras där. Sen, när inte det fungerade så skyllde de över ansvaret på habiliteringen.

Och idag var jag på mitt första (och sista?) möte på habiliteringen. Jag blev utfrågad om tusen olika saker och en del frågor var så luddiga att jag inte förstod något alls. Mötet slutade med att de sa "med största sannolikhet har du för stora problem för att vi ska kunna hjälpa dig här".

Så nu verkar det som att ingen kan/tänker hjälpa mig förrän jag mår bättre, eftersom varken vårdcentralen, vuxenpsykiatrin eller habiliteringen kan hjälpa mig. Och resultatet är att allt känns dåligt och att jag känner mig som ett väldigt hopplöst fall :(
 
Med risk för att låta extremt uppgiven/vet-inte-vad så känner jag mig som ett hopplöst fall nu :turd:

Jag blev ju utskriven från BUP i våras när jag fyllde 18 och nu verkar ingen kunna hjälpa mig. Läkaren på vårdcentralen sa till mig att patienter som mig inte kan hanteras där, eftersom våra fall är för komplexa. Dvs jag behöver tillhöra vuxenpsykiatrin.

Men vuxenpsykiatrin skyller tillbaka ansvaret på vårdcentralen med motivering att patienter som mig ska hanteras där. Sen, när inte det fungerade så skyllde de över ansvaret på habiliteringen.

Och idag var jag på mitt första (och sista?) möte på habiliteringen. Jag blev utfrågad om tusen olika saker och en del frågor var så luddiga att jag inte förstod något alls. Mötet slutade med att de sa "med största sannolikhet har du för stora problem för att vi ska kunna hjälpa dig här".

Så nu verkar det som att ingen kan/tänker hjälpa mig förrän jag mår bättre, eftersom varken vårdcentralen, vuxenpsykiatrin eller habiliteringen kan hjälpa mig. Och resultatet är att allt känns dåligt och att jag känner mig som ett väldigt hopplöst fall :(
Kan du prata med habiliteringen om att de trycker på så vuxenpsyk tar emot dig? Går oftast lite lättare när kliniker pratar sinsemellan.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Tjatter Jag fick en obehaglig känsla nu.. och eftersom jag i min behandling tänker att jag inte ska äta eller ha ångest utan istället prata med...
Svar
4
· Visningar
543
  • Låst
Tjatter Vi gör oss färdiga för läggdags! :D Är trött och katten Alice väntar på att vi ska lägga oss i sängen så att vi kan mysa mera :sleep...
99 100 101
Svar
2 001
· Visningar
65 109
  • Låst
Tjatter Årets första VGV! Jag har just bränt in den nya ugnen och försöka mig på att göra börek (pga särbon, han köpte det på Lidl och tyckte...
99 100 101
Svar
2 006
· Visningar
75 883
Senast: Rosett
·
Fritid Jag skulle vilja göra lite efterforskningar efter vissa saker i Krigsarkivet som finns i Riksarkivet i Täby. Jag har aldrig satt min fot...
2 3
Svar
51
· Visningar
2 142

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp