Jo, det kan det vara. Kanske gör jag något som får bägaren att rinna över. Kanske har hon stört sig på mig sedan tidigare och plötsligt får nog.
Låter bra tycker jagUtmärkt! Kanske Börje-Lisa så den kan få vara vilket kön som helst?
De är ju ändå en hen 
Vem tog initiativ till fikat? Kanske bättre att låta bli att träffas om det ändå inte är kul?
Det var jag som tog initiativ till det.
Tror verkligen att det är mer hållbart att inte spela påklistrat glad om du inte känner dig glad. Det går ju att vara trevlig och social utan att låtsas vara något man inte är. Själv föredrar jag alla gånger någon som inte är för glättig!
Så svårt. Jag vet i alla fall ett fall där en person undviker mig för att hon anser att jag är negativ. Själv anser jag att jag är realist. Men det är uppenbarligen inte good enough. Enligt henne ska man när man ramlar ner för trappen, glatt utropa "jäklar vad snabbt jag kom ner".
Utmärkt! Kanske Börje-Lisa så den kan få vara vilket kön som helst?
Jo, men en person är nog inte talande för alla, liksom. Jag får väl erkänna mig skyldig till att ibland undvika personer som är för positiva, men det beror egentligen helt på om det är en förväntan på att alla ska hantera svårigheter med ett leende på läpparna, exakt som just den personen tycker är passande - eller om det är en inkännande person som inte bara är påklistrat positiv utan dessutom öppen och inte dömande.
Jag tänker att har det hänt en gång så kan det hända fler gånger. Exemplet ovan är taget från verkligheten.
Om du har bjudit hem till fika förutsätts det nog att du beter dig som om du är glad för att personen kommer och hälsar på. Annars blir det nog en rätt konstig stämning, tänker jag.
Jo, jag håller med.
Ena stunden ljusblå himmel med lätta små vita molntussar. Tio minuter senare: regn- och åskkaos.... Lite svårt att ta sig för något utomhus. Mina föräldrar körde 3 km för att promenera med hunden. När de kom fram var det bara att vända tillbaks hem igen. Och sedan fick de sitta en stund i bilen och vänta ut ösregnet innan de kunde gå in.... Fast alltså, man kan ju visa att man är glad för att få besök men samtidigt inte behöva vara påklistrat positiv i sin egen grundstämning liksom! Eller är det ett konstigt råd? Tänker att om man uttryckligen inte vill måla upp en falsk bild av sig själv, så kan man ju vara trevlig och tacksam utan att man känner att man måste visa upp värsta fasaden.
Själv är jag övertygad om att jag trivas uppe i norr trots att jag aldrig varit mer norrut än dalarna.
Så jag tycker att det låter som en jättebra idé, även om jag egentligen inte alls kan uttala mig!!Det är klart man inte ska vara påklistrat positiv och glättig. Men man kan ju inte heller vara uttryckligen negativ och allmänt nedslagen när en granne kommer på fika? Det hade i alla fall gjort mig väldigt illa till mods om jag hade varit den inbjudna. Då hade jag inte känt mig välkommen.Fast alltså, man kan ju visa att man är glad för att få besök men samtidigt inte behöva vara påklistrat positiv i sin egen grundstämning liksom! Eller är det ett konstigt råd? Tänker att om man uttryckligen inte vill måla upp en falsk bild av sig själv, så kan man ju vara trevlig och tacksam utan att man känner att man måste visa upp värsta fasaden.
Jag hade nog kunnat känna mig välkommen om fikavärden var nedslagen och deppig, bara den inte var negativ på ett otrevligt sätt. Menar alltså att det är skillnad på att låta lite negativ om sitt eget liv rent allmänt, och att vara negativ och fientlig/taggig/uttalat otrevlig mot sällskapet. Typ så mycket enklare att säga "det är lite deppigt rent allmänt, men väldigt roligt att du kom förbi på fika!" om någon frågar hur det är.
