Det där med att ta med dottern till badhuset var ett spontant beslut, tillräckligt spontant för att inte hinna kolla upp att badhuset hade stängt ikväll på grund av en simtävling. Så efter att ha hypat upp både mig själv och dotter som glatt ropade ”bada!” och ”hoppa!” från baksätet på bilen så blev det ett riktigt antiklimax på parkeringen. Där stod vi i slasken och mörkret och jag försökte komma på vad tusan vi ska göra nu. ”Vill du åka och leka i stället?”, ”Ne, bada, där!” och avgrundsvrål när jag fick bära in henne i bilen igen. ”Baaaaaaaaadaaaaaaaaa!” och tårarna bara sprutade. Jag kunde höra stråkarna i bakgrunden.
Sen kom jag in i hallen och tappade min flaska vin som jag hade för avsikt att öppna ikväll på klinkergolvet så den gick i tusen bitar. Både jag och dottern stod och stirrade på den en lång stund. Tills hon gick in i badrummet och kom ut med en ruta toalettpapper till mig. Jag hörde stråkarna igen, och som en påminnelse av det fortfarande öppna såret har dottern upprepat ”flaskan, ramla.. ner!” hela kvällen.
Ja, två stora trauman i familjen idag helt enkelt.