Ja, det är uttalet som är svårt. Hon är väldigt otydlig i sitt tal. Pratar massor, och vi föräldrar förstår henne nästan alltid, men inte jämt. Hon var också lite sen med talet först, men nu när det släppt så är hon så gott som oförståelig för de som inte känner henne (3:3 år). Vi föräldrar hör inte riktigt att hon är SÅ otydlig, men vi har allt mer förstått att vi lärt oss hennes språk på något sätt för folk kan skratta och undra hur vi kan höra vad hon säger när hon pratar på. "Det låter som grekiska" som någon sagt, medan vi tycker det är fullt hörbart. När logopeden testade henne så noterades flera ovanliga uttalsavvikelser (viss otydlighet och svårighet med vissa språkljud tillhör ju normal språkutveckling i denna ålder, men lillan hade alltså atypiska svårigheter). Det som vi tyckte var bra hos logopeden var att hon även testade språkförståelse; där uppvisade lillan inga svårigheter alls, utan tvärtom styrkor, vilket var en lättnad för oss. Vi misstänkte det, men säkert vet man ju inte... Det är klart det inte är att föredra att ha fonologiska svårigheter, jag kan t.ex. ibland få en liten oro för dyslexi i framtiden, men jag vet också att mer djupgående språksvårigheter som även berör språklig förståelse ofta ger än mer svårigheter högre upp i ålder. Där skolan ofta har alldeles för lite kunskap om språkstörning etc. Så i det stora hela tänker jag mig att det kommer nog bli bra i slutändan ändå och att det var bra att det bara är "toppen" av språket som är svårt
Hur gamla är dina barn? Har BVC eller förskolan signalerat?