Vad gör vi CXXXIII

[Raderad medlem 68338]

Nej, nu ska jag ut och hoppa i poolen !!

Avis!!

Jag ska sätta mig i en taxi med en tavla. MVH Svettpöl

 

[dobbis]

30,1 i skuggan skjut mig!

 

[kolblakkur]

Kan rekommendera gruva, ingen AC dock (det behövs inte)

Där har vi det, såg att det är personalbrist i Kiruna

 

[kolblakkur]

Hemma på rasten för att släppa ut hundarna. Svalare inne än ute i alla fall Alltid en tröst…

 

[Fjordfrälst]

Fy fan för dessa värmeböljor som löser av varandra. Räcker med en varje sommar. Varmt som fn ute, varmt som fn inne. Halsen reagerar (givetvis) på "ständig" AC men vill ju inte grillas ihjäl . Jag älskar sommaren och brukar känna mig vemodig när vi kommit halvvägs igenom men denna jävla skitvärme är inte njutbar, jag längtar efter den höga, syrerika luften! Självdör ju nästan. Okej, överdriver. Lite. Några som däremot älskar solen och att det är soligt hela dan där vi bor är våra stjärnögor, särskilt ena plantan. Har aldrig haft så välmående tidigare .

 

[athena_arabians]

Det är faktiskt varmt just nu...

 

[bettysmatte]

Lite avundsjuk på särbon som gick på jobb idag efter semestern... han är nere i en gruva Jämn temperatur, ingen sol och iaf inte spöregn (korta skurar om något händer med vattenlekaren typ)

Jag hade nog lidit av ständig klaustrofobi.....

 

[Ninnurur]

Stall och lunch klart. Nu åker vi och badar!

 

[Zinfernia]

Jag är fortfarande skadeglad över att min chef fått sparken. Halleluja!

Han började hos oss för ungefär ett halvår sedan och redan under anställningsintervjun fick jag dåliga vibbar. När han fick frågan vad hans tidigare kollegor skulle säga var hans sämsta egenskaper svarade han (ödmjukt nog) att: "-Nääee, de skulle nog inte säga att jag direkt har några. Möjligen att jag blir lite väl engagerad kanske!"

Av någon orimlig anledning fick han ändå anställning och sen gick det utför på riktigt. Vi på kontoret tröttnade snabbt på att han pratade oavbrutet, avbröt när andra skulle försöka flika in något och därtill skröt hejdlöst om sig själv.

Bara en sån sak som att han på vårt första medarbetssamtal läste upp sina LinkedIn-omdömen, "för att du ska få en bild av hur jag är som chef!" säger väl allt om den mannens enorma ego.

Han betedde sig också sexistiskt. En dag frågade han mig (som då var enda kvinna på kontoret) om jag kunde sy, "eftersom han hade köpt ett par byxor som måste läggas upp och hans mamma bodde för långt bort". Sagt av en man i 50-årsåldern alltså. Och nej, han frågade inte någon av mina 10 manliga kollegor samma sak.

När en av våra anställda (en ung tjej) kom tillbaka till jobbet efter ett halvårs utlandsvistelse tog chefen med henne på lunch för att lära känna henne i och med att hon reste utomlands innan han började.
Han ägnade då två timmar åt att prata om sig själv, förutom när han sa till henne att: "-Ja du Emma, det här är ju en väldigt tuff och mansdominerad bransch så jag kommer att testa dig ett tag framöver för att se så att du verkligen klarar av den. Du vet, de flesta platschefer är medelålders män som jag, och jag hade nog tyckt att du hade varit en kaxig liten tjej om du hade sagt till mig om något på bygget!"

När han pratade med mina manliga kollegor berättade han att han tidigare dejtade en tjej som han misstänkte ville ha barn," så jag såg alltid till att komma på magen på henne!"

Ja, ni hör ju vilket jävla stolpskott vi har fått dras med.

Det som är så jävla roligt ändå är att han blev helt tagen på sängen när företagets vice vd åkte hit för ett möte och berättade att det inte fanns förtroende från personalen för honom Han blev verkligen helt chockad och tårögd! Han levde nog i en fantasivärld där han satt sig själv på piedestal medan alla (ALLA!) på jobbet i själva verket tyckte att han var olidlig.

På hans LinkedIn (som jag går in och kollar på med jämna mellanrum för att få mig ett gott skratt) står det till och med att "jag arbetar för ett behagligt arbetsklimat" Jojo.

Men nu är han sparkad! På min första semesterdag, kunde ju inte fått en bättre start!

 

[Raderad medlem 68338]

Jag är fortfarande skadeglad över att min chef fått sparken. Halleluja!

Han började hos oss för ungefär ett halvår sedan och redan under anställningsintervjun fick jag dåliga vibbar. När han fick frågan vad hans tidigare kollegor skulle säga var hans sämsta egenskaper svarade han (ödmjukt nog) att: "-Nääee, de skulle nog inte säga att jag direkt har några. Möjligen att jag blir lite väl engagerad kanske!"

Av någon orimlig anledning fick han ändå anställning och sen gick det utför på riktigt. Vi på kontoret tröttnade snabbt på att han pratade oavbrutet, avbröt när andra skulle försöka flika in något och därtill skröt hejdlöst om sig själv.

Bara en sån sak som att han på vårt första medarbetssamtal läste upp sina LinkedIn-omdömen, "för att du ska få en bild av hur jag är som chef!" säger väl allt om den mannens enorma ego.

Han betedde sig också sexistiskt. En dag frågade han mig (som då var enda kvinna på kontoret) om jag kunde sy, "eftersom han hade köpt ett par byxor som måste läggas upp och hans mamma bodde för långt bort". Sagt av en man i 50-årsåldern alltså. Och nej, han frågade inte någon av mina 10 manliga kollegor samma sak.

När en av våra anställda (en ung tjej) kom tillbaka till jobbet efter ett halvårs utlandsvistelse tog chefen med henne på lunch för att lära känna henne i och med att hon reste utomlands innan han började.
Han ägnade då två timmar åt att prata om sig själv, förutom när han sa till henne att: "-Ja du Emma, det här är ju en väldigt tuff och mansdominerad bransch så jag kommer att testa dig ett tag framöver för att se så att du verkligen klarar av den. Du vet, de flesta platschefer är medelålders män som jag, och jag hade nog tyckt att du hade varit en kaxig liten tjej om du hade sagt till mig om något på bygget!"

När han pratade med mina manliga kollegor berättade han att han tidigare dejtade en tjej som han misstänkte ville ha barn," så jag såg alltid till att komma på magen på henne!"

Ja, ni hör ju vilket jävla stolpskott vi har fått dras med.

Det som är så jävla roligt ändå är att han blev helt tagen på sängen när företagets vice vd åkte hit för ett möte och berättade att det inte fanns förtroende från personalen för honom Han blev verkligen helt chockad och tårögd! Han levde nog i en fantasivärld där han satt sig själv på piedestal medan alla (ALLA!) på jobbet i själva verket tyckte att han var olidlig.

På hans LinkedIn (som jag går in och kollar på med jämna mellanrum för att få mig ett gott skratt) står det till och med att "jag arbetar för ett behagligt arbetsklimat" Jojo.

Men nu är han sparkad! På min första semesterdag, kunde ju inte fått en bättre start!

Haha han ska nog vara glad att han inte hade mig som anställd

 

[Klara]

Det var skönt i vattnet i alla fall. Lite för mycket folk för min smak, men det hpr man väl ta. Räknar med att åka tillbaka för ett kvällsdopp senare.

 

[athena_arabians]

Jag hade nog lidit av ständig klaustrofobi.....

Moderna gruvor är gigantiska, en märker inte att en är under jord. Allt är liksom STORT och det är belysning mer eller mindre överallt. Det finns matsalar som känns helt som en ovan jord förutom att det inte är några fönster.

Förutom Lovisagruvan då... den var lite obehaglig att åka ner i, tom för mig

 

[Calmiche]

Jag hade nog lidit av ständig klaustrofobi.....

Du är inte den enda

 

[athena_arabians]

Jag är fortfarande skadeglad över att min chef fått sparken. Halleluja!

Han började hos oss för ungefär ett halvår sedan och redan under anställningsintervjun fick jag dåliga vibbar. När han fick frågan vad hans tidigare kollegor skulle säga var hans sämsta egenskaper svarade han (ödmjukt nog) att: "-Nääee, de skulle nog inte säga att jag direkt har några. Möjligen att jag blir lite väl engagerad kanske!"

Av någon orimlig anledning fick han ändå anställning och sen gick det utför på riktigt. Vi på kontoret tröttnade snabbt på att han pratade oavbrutet, avbröt när andra skulle försöka flika in något och därtill skröt hejdlöst om sig själv.

Bara en sån sak som att han på vårt första medarbetssamtal läste upp sina LinkedIn-omdömen, "för att du ska få en bild av hur jag är som chef!" säger väl allt om den mannens enorma ego.

Han betedde sig också sexistiskt. En dag frågade han mig (som då var enda kvinna på kontoret) om jag kunde sy, "eftersom han hade köpt ett par byxor som måste läggas upp och hans mamma bodde för långt bort". Sagt av en man i 50-årsåldern alltså. Och nej, han frågade inte någon av mina 10 manliga kollegor samma sak.

När en av våra anställda (en ung tjej) kom tillbaka till jobbet efter ett halvårs utlandsvistelse tog chefen med henne på lunch för att lära känna henne i och med att hon reste utomlands innan han började.
Han ägnade då två timmar åt att prata om sig själv, förutom när han sa till henne att: "-Ja du Emma, det här är ju en väldigt tuff och mansdominerad bransch så jag kommer att testa dig ett tag framöver för att se så att du verkligen klarar av den. Du vet, de flesta platschefer är medelålders män som jag, och jag hade nog tyckt att du hade varit en kaxig liten tjej om du hade sagt till mig om något på bygget!"

När han pratade med mina manliga kollegor berättade han att han tidigare dejtade en tjej som han misstänkte ville ha barn," så jag såg alltid till att komma på magen på henne!"

Ja, ni hör ju vilket jävla stolpskott vi har fått dras med.

Det som är så jävla roligt ändå är att han blev helt tagen på sängen när företagets vice vd åkte hit för ett möte och berättade att det inte fanns förtroende från personalen för honom Han blev verkligen helt chockad och tårögd! Han levde nog i en fantasivärld där han satt sig själv på piedestal medan alla (ALLA!) på jobbet i själva verket tyckte att han var olidlig.

På hans LinkedIn (som jag går in och kollar på med jämna mellanrum för att få mig ett gott skratt) står det till och med att "jag arbetar för ett behagligt arbetsklimat" Jojo.

Men nu är han sparkad! På min första semesterdag, kunde ju inte fått en bättre start!

Alltså, han är såå inte i kontakt med dagens verklighet... hade han ens hört talas om me too?!

 

[athena_arabians]

Du är inte den enda

Det är verkligen inte för alla... en del borrare klarar inte av att vara under jord. Särbon bryr sig inte alls förutom att han vägrar åka hissen ner, han kör alltid.

 

[Raderad medlem 68338]

Alltså, han var såå inte i kontakt med dagens verklighet... hade han ens hört talas om me too?!

Tror svaret du söker är: nej

 

[athena_arabians]

Tror svaret du söker är: nej

Mycket möjligt

Edit: Mina ibland lätt sexistiska borrare hade aldrig kommit med sådant där som @Zinfernia s fd chef

 

[kolblakkur]

Moderna gruvor är gigantiska, en märker inte att en är under jord. Allt är liksom STORT och det är belysning mer eller mindre överallt. Det finns matsalar som känns helt som en ovan jord förutom att det inte är några fönster.

Förutom Lovisagruvan då... den var lite obehaglig att åka ner i, tom för mig

Hade fan kunnat hoppa ner i en brunn som det känns nu.

 

[Zinfernia]

Haha han ska nog vara glad att han inte hade mig som anställd

Han tyckte nog att jag var tillräckligt jobbig

Alltså, han var såå inte i kontakt med dagens verklighet... hade han ens hört talas om me too?!

Eh, jodå, han skröt vitt och brett om hur positivt inställd han var till kvinnor och att han gärna hade sett fler tjejer i vår bransch. Samtidigt som han sa till en av mina manliga kollegor att: "-Ja, det är väl kul att Emma är tillbaka men jag hade ju hellre sett att det var en stor och stark karl istället!"

Kan ju förresten säga att han heter Nilsson i efternamn så jag började kalla honom för Herr Nilsson.
Mina manliga kollegor fyllde på med att döpa om hans penis till Lilla Gubben och hans testiklar till Kling & Klang

 

[athena_arabians]

Vi börjar bli fulla (höhö) så jag har gjort en shiny ny tråd : https://www.bukefalos.se/threads/vad-goer-vi-del-cxxxiv.1502132/