Tack
Ju mer jag växer upp ser jag mönster som gjort att det blivit så här för mig. Människor jag sett så fruktansvärt mycket upp till som är likadana, faster och farmor.
Ser jag på faster som jag avgudar något oerhört är hon till och med förtidspensionerad pga exakt detta.
Det kombinerat med min otroligt osexiga personlighet som gör att jag tror att jag är oviktig och ointressant, samt att min mamma är som hon är (hon är världens bästa, men extremt krävande och protesterar man mot något tar det hus i helvete) har lett mig in på den här härliga problematiska vägen.
Jag flyttade ju hemifrån för ett halvår sen, efter att ha stannat med mamma i 15 år bara för att jag inte ville förstöra för henne. Hon hade det trassligt i livet och svårt med att hitta jobb osv - hade jag flyttat hade hon behövt flytta och ändra om i hela sitt liv. Flyttade när hon fått några år på sig att bygga lite kapital och tycker ändå att jag var självisk och hemsk som flyttade
för vem ska nu se till att det finns mat då och då och vem ska dammsuga, typ. Känner mig som ett något hopplöst fall