Jag tyckte inte heller jag behövde åka in när jag ramlat av hästen och kraschat i ett staket. Jag hade ju bara tappat luften lite! Stallägaren övertalade mig att jag hade ett sår som nog behövde sys och att jag kanske behövde ”muskelavslappnande eftersom du fortfarande inte kan andas ordentligt”. (Stallägare sen 30 år + alltid jobbat inom sjukvård = vet hur ryttare ska tas)
Hade sex brutna revben och en punkterad lunga. Fick stanna på sjukhuset i fem dagar
Men när jag las in på IVA så bad jag om att få gå och kissa. ”Vill du ha kateter eller bäcken?” frågade sköterskorna. ”Jag vill gå på toaletten”, sa jag. Sköterskorna ojade sig och frågade hur dom skulle hålla/stötta/hjälpa till. Jag svarade att det nog var lättare om jag fixade det själv så kunde jag ta det i min takt. Sagt och gjort. Gick på toa, kom tillbaka och la mig. En sköterskan, en ung tjej, var helt storögd och sa ”Du borde inte kunna resa dig med dina skador! Jag hade storgråtit om jag var du!”
Varpå den andra sköterskan, en äldre dam, svarade ”Hästfolk är inte som vanligt folk, de är en egen sort.”
Jag inbillar mig att det röda är liiite mindre rött idag, och tänker prova att ta lite puder försiktigt.
