Problemet i miljödiskussionen är att den så ofta landar i vad ANDRA borde tänka på. Här på buke verkar många blinda för sin bilkörning, t ex, andra borde köra mindre men själva måste de köra för att de bor så till som de gör. Och främsta syndabocken är alltid de som flyger, eftersom så många här ändå inte skulle resa nånstans med flyg.
Jag kan tycka att det vore skitintressant med en problematisering av hästnäringen ur miljöperspektiv, just för att buke är ett hästforum. Men starten när nån brakar in och berättar något som alla hästmänniskor redan vet är rätt olycklig, i synnerhet när du belåtet radar upp alla kloka val du själv gör.
Jag håller faktiskt med, det måste ju ändå vara så att det går och hålla häst på mer eller mindre miljö- och klimatbelastande sätt.
Det här är de miljö- och klimatpositiva med just mina hästar:
Mina hästar har en del i kretsloppet på vår gård.
Hästarnas gödsel används blandad med annan gödsel från djurhållningen, till att gödsla våra åkrar och vallar.
På våra åkrar odlas mest vallfoder, men även något spannmål eller baljväxter som blir till djurfoder.
Vi har varit självförsörjande med gödsel de senaste femton åren, vi har inte köpt en gnutta.
Alltså har vi minimerat behovet av transporter för det ändamålet.
Hade vi enbart haft får på gården, så hade vi haft för lite gödsel. Ja, man räknar ut hur mycket man behöver.
Hästarna växelbetar med fåren på gården, vilket innebär att vi bara sällan måste avmaska fåren eller hästarna, så på så sätt minskar vi risken (i det lilla) för att parasiterna ska utveckla resistens.
Dessutom så kan vi köra lite mindre traktor med betesputs, eftersom fåren och hästarna äter upp varandras rator. Någon liten vända med betesputs måste vi trots allt köra, men definitivt inte likamånga, som vi hade behövt köra utan häst.
Varje vända med traktor och redskap kostar ju drivmedel (vi kör med biodiesel), så varje vända som kan undvikas är positiv.
Vi brukar köra hem något lite ved och ta hem vindfällen med häst varje år, det blir också lite mindre traktorkörning.
Smärre ytor, som t.ex. hästarnas vinterhage, harvar vi på våren med häst, efter att den rensats från gödselrester.
Det händer också att någon häst får harva gårdsplan, eller harva för att reparera vildsvinsskador.
När vi slår den lilla ängen och hässjar hö där, så räfsar vi med häst. Vi äger tyvärr ingen fungerande hästslåtter f.n. (svåra att få tag i, svårt att hitta reservdelar), så sådan kan vi inte köra, utan vi kör en motormanuell slåtterbalk.
Sedan får hästen dra hem det lösa höet.
Här bidrar hästen mest till att vårda biologisk mångfald, genom skötseln av ängen. Fan vet om vi skulle orka räfsa utan hästhjälp, det är rätt ett drygt jobb. I så fall skulle hävden av ängen upphöra.
Hästarna betar naturbetesmarker, också "vård av biologisk mångfald".
Vi åker inte så ofta med hästarna för att träna, eller tävla. I genomsnitt kanske en gång per månad utslaget på hela året.