Vad gäller?

[Jadzia]

Tre tillfällen i en rastgård på 2 hektar. Otur när hunden såg personen komma. Hunden har varit i rasthagen massor av gånger och tre gånger haft lite otur bara.

Nej, det där är inte otur. Det är rent oansvarigt. Om en hund har en tendens att bita, om så bara en viss typ av människa, så ska den hållas under sådan kontroll och uppsikt att den aldrig får tillfälle till bett.

En sådan hund ska inte släppas i rastgård och förstår man inte det efter TRE incidenter, då är man synnerligen olämplig som ägare.

Nej, denna hund ska inte tillbaka till sin ägare. Vare sig ny (uppenbarlig bulvan) eller gammal.

 

[Lovisaleonora]

Nej, det där är inte otur. Det är rent oansvarigt. Om en hund har en tendens att bita, om så bara en viss typ av människa, så ska den hållas under sådan kontroll och uppsikt att den aldrig får tillfälle till bett.

En sådan hund ska inte släppas i rastgård och förstår man inte det efter TRE incidenter, då är man synnerligen olämplig som ägare.

Nej, denna hund ska inte tillbaka till sin ägare. Vare sig ny (uppenbarlig bulvan) eller gammal.

Det är märkligt att hundägare med den här typen av hundar i många fall är helt ovetande och oförstående inför begreppet absolut hundägaransvar. Det är ju annars både välkänt och lättsökt på internet. Om en har intresse, vill säga...

 

[iNHALE]

Det är märkligt att hundägare med den här typen av hundar i många fall är helt ovetande och oförstående inför begreppet absolut hundägaransvar. Det är ju annars både välkänt och lättsökt på internet. Om en har intresse, vill säga...

Ofta är de väl så rädda för repressalier att de försöker hitta på femtioelva ursäkter till varför det INTE är deras fel trots att ingen av ursäkterna juridiskt kan kringgå lagen... Lite konflikträdsla där attack är bästa försvar istället för att pudla.

 

[lilstar]

Får man fråga vad det var för händelse vid 2-3 veckors ålder som skadat hunden så illa att den aldrig kunnat bli riktigt trygg?

 

[Golden_Heart]

Får man fråga vad det var för händelse vid 2-3 veckors ålder som skadat hunden så illa att den aldrig kunnat bli riktigt trygg?

Den och kullen var gatuhundar, blev attackerade av några ligister. Hamnade i shelter, men fick enbart komma in i huset ca två veckor innan de skulle till Sverige

 

[Migo]

Den och kullen var gatuhundar, blev attackerade av några ligister. Hamnade i shelter, men fick enbart komma in i huset ca två veckor innan de skulle till Sverige

Så problemet är att nån smartskalle tyckte att det var en god idé att utsätta redan rädda och dåligt socialiserade hundar för en export med flytt till okända människor som inte förstod vad de köpte.

 

[Golden_Heart]

Så problemet är att nån smartskalle tyckte att det var en god idé att utsätta redan rädda och dåligt socialiserade hundar för en export med flytt till okända människor som inte förstod vad de köpte.

Familjen har haft hundens syster till för tre veckor sedan när de avlivades pga buk cancer.
Hundarna skulle ha aldrig kastreras för det gjorde dem värre, men vi var tvungna enligt kontraktet.
Familjens hund var helt okej med familjen, för främlingar var den rädd tills att den kände dem, då var hon en knähund.
Våran tik har aldrig bitit, bara skällt eller varnat.
Våran tik hade tur att ha en jämnårig kompis med från samma shelter och den hade inte samma historia.
Valparna kom när de var 16/17 veckor till Sverige.

 

[EmmaBovary]

Familjen har haft hundens syster till för tre veckor sedan när de avlivades pga buk cancer.
Hundarna skulle ha aldrig kastreras för det gjorde dem värre, men vi var tvungna enligt kontraktet.
Familjens hund var helt okej med familjen, för främlingar var den rädd tills att den kände dem, då var hon en knähund.
Våran tik har aldrig bitit, bara skällt eller varnat.
Våran tik hade tur att ha en jämnårig kompis med från samma shelter och den hade inte samma historia.
Valparna kom när de var 16/17 veckor till Sverige.

Jag hänger inte med, det är eran tik samma som familjens tik? Och är tikens jämnåriga kompis hunden som bitit? Eller är det ytterligare en hund?

 

[Migo]

Familjen har haft hundens syster till för tre veckor sedan när de avlivades pga buk cancer.
Hundarna skulle ha aldrig kastreras för det gjorde dem värre, men vi var tvungna enligt kontraktet.
Familjens hund var helt okej med familjen, för främlingar var den rädd tills att den kände dem, då var hon en knähund.
Våran tik har aldrig bitit, bara skällt eller varnat.
Våran tik hade tur att ha en jämnårig kompis med från samma shelter och den hade inte samma historia.
Valparna kom när de var 16/17 veckor till Sverige.

Jaha?

 

[Fetaost]

Familjen har haft hundens syster till för tre veckor sedan när de avlivades pga buk cancer.
Hundarna skulle ha aldrig kastreras för det gjorde dem värre, men vi var tvungna enligt kontraktet.
Familjens hund var helt okej med familjen, för främlingar var den rädd tills att den kände dem, då var hon en knähund.
Våran tik har aldrig bitit, bara skällt eller varnat.
Våran tik hade tur att ha en jämnårig kompis med från samma shelter och den hade inte samma historia.
Valparna kom när de var 16/17 veckor till Sverige.

Men stopp, stopp, stopp.

Kastreringen gjorde dem värre? Alltså var det problem innan?
Kastrering trollar inte fram dåliga egenskaper men ja, det kan förstärka rädslor som redan fanns. Rädslor som kom genom arv.
Och det här kontraktet, vad skulle hända om ni inte kastrerade?
Trams att rädslorna kom av trauma när de var 2-3 veckor. Så pass påverkningsbara är inte valpar i den åldern.

Det största traumat de gick igenom var att de utsattes för resan till Sverige. Och allt runt hundarna i den här storyn är bara undanflykter och bortförklaringar.

Sanningen är att två mentalt skraltiga hundar har parat sig på en gata och satt ett gäng valpar till världen med samma dåliga förutsättningar. Sen utsätts halvt förvildade valpar för en omfattande transport hit. Här hamnar de på ännu ett ställe innan de för tredje gången i sitt korta liv (kanske fjärde) skickas ytterligare iväg till ännu ett ställe.

Klart att de är traumatiserade. Detta otyg till "adoption". Alla i den här kedjan är lika skyldiga till att det har gått snett. Jag hoppas verkligen att hunden får somna in.

 

[tanten]

Sanningen är att två mentalt skraltiga hundar har parat sig på en gata och satt ett gäng valpar till världen med samma dåliga förutsättningar. Sen utsätts halvt förvildade valpar för en omfattande transport hit. Här hamnar de på ännu ett ställe innan de för tredje gången i sitt korta liv (kanske fjärde) skickas ytterligare iväg till ännu ett ställe.

Klart att de är traumatiserade. Detta otyg till "adoption". Alla i den här kedjan är lika skyldiga till att det har gått snett. Jag hoppas verkligen att hunden får somna in.

Word!

 

[mamman]

Sanningen är att två mentalt skraltiga hundar har parat sig på en gata

eller i ett shelter eller i en puppy-mill som föder upp "gathundar"

 

[Golden_Heart]

eller i ett shelter eller i en puppy-mill som föder upp "gathundar"

Det var ett shelter.
Jag har en annan hund från samma shelter som fick bo mer i familj, och den är inte reaktiv. Familjen på sheltret hade bara plats för visst antal valpar. De två reaktiva fick komma in i huset först när det blev plats.
Systern till hunden som förvaltnings rätten ska avgöra ödet för, hade inga incidenter. Ja hon var rädd och nervös, för främlingar men vi jobbade på det hela tiden.

 

[Nota]

Det var ett shelter.
Jag har en annan hund från samma shelter som fick bo mer i familj, och den är inte reaktiv. Familjen på sheltret hade bara plats för visst antal valpar. De två reaktiva fick komma in i huset först när det blev plats.
Systern till hunden som förvaltnings rätten ska avgöra ödet för, hade inga incidenter. Ja hon var rädd och nervös, för främlingar men vi jobbade på det hela tiden.

Men om ni visste om allt detta borde ju risken att dessa tråkiga händelser inträffade varit ännu lägre?

 

[Golden_Heart]

Men om ni visste om allt detta borde ju risken att dessa tråkiga händelser inträffade varit ännu lägre?

Han-hunden hamnade som sagt hos en bekant till familjen. Dock hade han ingen ingen valp/ unghunds vana utan var van sedan tidigare en gammal golden som han fått ta över. Han-hunden hade bara problem ute när den var lös och efter att den fyllt ett år. Den har varit hemma hos folk och uppfört sig oerhört bra.
Ute tex rastgård, hade den problem med män. Tjejer gick bra.
Första tiden med Clomecalm gick det super, sedan blev den för stöddig. Mot psykologen visade den inget, då det var en tjej som den gillade. Med psykologen gick det för bra, för den visade inga problem där.

 

[Nattfjäril]

Men varför skaffar man shelter-hund om man inte har vana av att lösa hundproblem?

Det spelar ju ingen roll att hunden är trevlig hemma hos folk. I vissa situationer brister den, ägaren styrde inte upp det och till slut blev det så här.

 

[tuaphua]

Har läst igenom tråden nu och känner mig fan mållös. Det är så enormt mycket okunnigt handhavandefel genomgående i hundens liv att man bara vill gråta. Stackars hund!

Mina tränare(inom häst) hade två Cane Corso. Den de fick först var väldigt mycket för stor för rasen. Fysiskt sett en enormt stor, grov, stark hund. Till det var den också mycket hård mentalt. Hon var trygg, svårpåverkad och chefade ALLTID över andra hundar. Den andra var lite mindre, snabbare fysiskt som psykiskt och också vekare.
Båda hundarna skulle kunna bli farliga. Speciellt den mindre iom att hon var vek och hon var snabb att tända till(märks ju redan om man leker och kampar hur snabbt hon kunde tända till).
Nu såg ju mina tränare vad de hade för ngt i snöret. Så man såg hela hundarnas liv igenom till att de inte sattes i situationer där storhunden kunde snea ur på någon hund som inte höll med om att hon var chefen. Och att den lilla som var vekare inte sattes i en situation där hon blev trängd av människor eller djur. Han jobbade också med av- och på-knapp och lärde in bryt etc. Iom skedde aldrig en enda olycka trots att det kunde komma folk och ibland hundar till deras gård. Man höll koll på hundarna exakt hela tiden tills man var 100 på att allt var lugnt.
Ja, det kunde vara meckigt i början. Men inte fasen vill man riskera liv/skador på andra människor/djur eller rent av sin egen hunds liv!
Har man en sådan hund måste man ju tänka på både andra och sin egen hunds liv. För gör man bort sig så här många gånger kan hundarna tas bort. Jag som har en hund på 3 kg har ju mer spelrum gällande om länsstyrelsen kommer komma och ta henne för att hon är farlig. Det kommer ju aldrig ske. Men man måste anpassa situationen efter vad man har för hund. Har man en stor sak som hugger är risken stor att den kan omhändertas om man inte sköter den.
Det är inte länsstyrelsen som är as.
Det är hundägaren som underlåtit sin plikt gentemot sin egen hund. Det är hundägaren som sätter hunden i situationer då den är rädd och själv måste reagera. En rädd hund måste få känna att människan sköter reaktionen och inte sätter dem i skiten.
Man går ju liksom inte fram till sin hund och gör ngt det blir så rädd av att den måste försvara sig/fly och tycker det är normalt. Men det är ungefär det den här hundägaren utsätter sin hund för genom att låta den hamna i lägen där den blir så rädd.

 

[Malibu_Stacy]

Han-hunden hamnade som sagt hos en bekant till familjen. Dock hade han ingen ingen valp/ unghunds vana utan var van sedan tidigare en gammal golden som han fått ta över. Han-hunden hade bara problem ute när den var lös och efter att den fyllt ett år. Den har varit hemma hos folk och uppfört sig oerhört bra.
Ute tex rastgård, hade den problem med män. Tjejer gick bra.
Första tiden med Clomecalm gick det super, sedan blev den för stöddig. Mot psykologen visade den inget, då det var en tjej som den gillade. Med psykologen gick det för bra, för den visade inga problem där.

Varför behövde hunden gå på antidepressiva om den fungerade så bra i vardagen?

 

[Golden_Heart]

Varför behövde hunden gå på antidepressiva om den fungerade så bra i vardagen?

För att den skulle fungera ännu bättre.
Clomecalm är inte bara antidepressiva utan även lugnande medel.
Den behövde det för att på ett positivt sätt kunna tex jobba i vardagen på hundmöten och människomöten.
Den var ju mest lugn med dem som de kände.

 

[Migo]

För att den skulle fungera ännu bättre.
Clomecalm är inte bara antidepressiva utan även lugnande medel.
Den behövde det för att på ett positivt sätt kunna tex jobba i vardagen på hundmöten och människomöten.
Den var ju mest lugn med dem som de kände.

Om hunden behöver lugnande för att kunna tränas är den knappast "fungerande" och mår INTE bra...