Vad betyder det när en häst har ”en räv bakom örat”?

[EKMK]

Jag vet vad uttrycket i sig betyder, men jag ser det väldigt ofta i annonser där folk söker medryttare till sina hästar. Vad exakt betyder detta i praktiken när det gäller hästar? Hur kan det yttra sig?

 

[mysboll]

Att den är oberäknelig.

 

[vildgalopp]

Jag vet vad uttrycket i sig betyder, men jag ser det väldigt ofta i annonser där folk söker medryttare till sina hästar. Vad exakt betyder detta i praktiken när det gäller hästar? Hur kan det yttra sig?

Åh vad spännande, jag tänkte tanken idag att jag ville starta en tråd om detta utryck eftersom det dyker upp i var och varannan ponny till salu-annons.

Jag tycker det är ganska slappt använt och att säljarna sällan beskriver vad de menar. Var konkret istället! Vissa har börjat skriva att ponnyn ifråga har ”en räv bakom varje öra” - jaha, så det finns olika nivåer av rävar nu…

Själv har jag börjat koppla ihop det med att ponnyn antagligen inte särskilt välhanterad, snarare än se det som en beskrivning av ett personlighetsdrag.

 

[stjarnhimmel]

Jag tolkar det som busig. Finns chansen så hittar den på något. Dock inte att det brukar blir farliga situationer utan ponnybusig. Så man måste vara vaken och alltid med. Du kan inte bara skritta lugnt och tänka på annat för då kommer hästen ha hittat på något.

 

[Emuliiaa]

Jag vet vad uttrycket i sig betyder, men jag ser det väldigt ofta i annonser där folk söker medryttare till sina hästar. Vad exakt betyder detta i praktiken när det gäller hästar? Hur kan det yttra sig?

Som @mysboll skrev så är oberäknelig en väldigt bra beskrivning. Min har en räv bakom örat/är oberäknelig, visar sig på uteritter där hon kan skritta lugnt på lång tygel för att i nästa sekund bralla till. Eller tro sig se spöken och tvärnita när man kommer i trav/galopp, därför går det aldrig att bara ”åka med” på henne. Även vid skritt för hand kan hon bete sig på liknande sätt.

 

[Mineur]

Jag tolkar det som @stjarnhimmel, att den är lite busig och kan hitta på saker (bli "rädd" och hoppa till, lägga in ett bocksprång i galoppen här och där, dra iväg för att äta gräs när man går med den i grimma, osv...) utan att det rör sig om något direkt farligt beteende. Att man behöver vara vaken och trygg som ryttare för att passa med den.

 

[Blyger]

Jag tolkar det som @stjarnhimmel, att den är lite busig och kan hitta på saker (bli "rädd" och hoppa till, lägga in ett bocksprång i galoppen här och där, dra iväg för att äta gräs när man går med den i grimma, osv...) utan att det rör sig om något direkt farligt beteende. Att man behöver vara vaken och trygg som ryttare för att passa med den.

Jag håller också med.
Oberäknelig är något annat (i min värld).

 

[Emuliiaa]

Jag håller också med.
Oberäknelig är något annat (i min värld).

Istadig kanske är en bättre formulering för min då

 

[Blyger]

Istadig kanske är en bättre formulering för min då

Min häst är lite likadan och jag funderade också på vad rätt ord var för det
Istadig skulle jag nog säga om min, och att det kräver en mer erfaren ryttare än en häst som bara har en räv bakom örat.

 

[stjarnhimmel]

En fd medryttarhäst hade en räv bakom öronen. Tex när jag en gång var ute och promenerade på en grusväg och träffade på en bekant. Vi stannade till och pratade en kort stund. Efter en stund ser jag em speciell blick i ögonen och sekund senare drar han iväg med världens kraft. Han drar ner i diket där det fanns en smaskig buske. Jag dras med ner i diket och det spelar ingen roll för det går inte att stoppa. Men efter att ha tagit några tuggor så går han snällt upp.

Ska läggas till att han aldrig gjorde något sånt med små barn eller nybörjare efter ett tag lärde jag mig att se när det var på väg dvs när han blev uttråkad och då fick man hitta på något.

 

[Emuliiaa]

En fd medryttarhäst hade en räv bakom öronen. Tex när jag en gång var ute och promenerade på en grusväg och träffade på en bekant. Vi stannade till och pratade en kort stund. Efter en stund ser jag em speciell blick i ögonen och sekund senare drar han iväg med världens kraft. Han drar ner i diket där det fanns en smaskig buske. Jag dras med ner i diket och det spelar ingen roll för det går inte att stoppa. Men efter att ha tagit några tuggor så går han snällt upp.

Ska läggas till att han aldrig gjorde något sånt med små barn eller nybörjare efter ett tag lärde jag mig att se när det var på väg dvs när han blev uttråkad och då fick man hitta på något.

En häst i mitt förra stall var så - när han kände för det kunde han bara dra. Det kunde vara in i närmsta öppna hage för att äta utlagt hö, eller i stallgången med ägaren ”bara för att”. En i nuvarande stall är likadan. På utsläppet en morgon väntade jag in hagkompisen, då såg hästen sin chans och bara drog. Ouppfostrade kallar jag såna hästar dock

 

[stjarnhimmel]

En häst i mitt förra stall var så - när han kände för det kunde han bara dra. Det kunde vara in i närmsta öppna hage för att äta utlagt hö, eller i stallgången med ägaren ”bara för att”. En i nuvarande stall är likadan. På utsläppet en morgon väntade jag in hagkompisen, då såg hästen sin chans och bara drog. Ouppfostrade kallar jag såna hästar dock

Man kan kalla det ouppfustrat.
Men de som kännetecknar de som jag tänker på är att de bara gör så med vissa personer. De gör inte så med den som inte klarar av det såsom nybörjare, eller de nya medryttarna, barn etc.
Utan för mig är det som ett prank, ett skämt.

Sen har jag definitivt träffat ouppfostrade hästar också. För mig har det varit en annan känsla dvs de har inte tagit samma hänsyn. De har klampat rakt över barn och struntar i om de drar iväg med barn etc.

 

[Nota]

Ett finare ord för olydig enligt mig.

 

[Rosett]

En fd medryttarhäst hade en räv bakom öronen. Tex när jag en gång var ute och promenerade på en grusväg och träffade på en bekant. Vi stannade till och pratade en kort stund. Efter en stund ser jag em speciell blick i ögonen och sekund senare drar han iväg med världens kraft. Han drar ner i diket där det fanns en smaskig buske. Jag dras med ner i diket och det spelar ingen roll för det går inte att stoppa. Men efter att ha tagit några tuggor så går han snällt upp.

Ska läggas till att han aldrig gjorde något sånt med små barn eller nybörjare efter ett tag lärde jag mig att se när det var på väg dvs när han blev uttråkad och då fick man hitta på något.

Har ridit en häst som brukade låtsas bli rädd och hoppa jämfota om man var okoncentrerad. Den började alltid med att vicka ena örat fram och tillbaka, ”vaknade” man inte då så blev det hopp och skutt.
Den var inte olydig/istadig alls, utan det var när man var okoncentrerad.

 

[Nota]

Har ridit en häst som brukade låtsas bli rädd och hoppa jämfota om man var okoncentrerad. Den började alltid med att vicka ena örat fram och tillbaka, ”vaknade” man inte då så blev det hopp och skutt.
Den var inte olydig/istadig alls, utan det var när man var okoncentrerad.

Varför låtsas en häst bli rädd? Är det verkligen sant?

 

[corzette]

Ok oberäknelig och ouppfostrad är kanske fel ordval, OSTIMULERAD ? Är det ett bättre ord ?
I såna fall vad säger det om de ryttare som beskriver sina hästar så ?

Jag har då aldrig ägt hästar med "rävar bakom öronen". Visst kan de titta till på saker (stora stenar, KOR) men det är ju flyktdjur. Men att de "skulle hitta på bus" ??? ALDRIG ...

 

[Rosett]

Varför låtsas en häst bli rädd? Är det verkligen sant?

Ja. Vissa hästar kan tänka så. Annat exempel, en bil kör förbi, hästen skrittar lugnt och makligt. Jag tänkte att det där gick ju bra *slappnar av*. Hästen: ”Aahhhhh! ” Sprätter iväg några steg och fortsätter sen skritta i sakta mak. Den märkte alltså om man var ofokuserad och ”väckte” en.

Hästens avkomma brukade spela rädd för stenar och skräp men när man red fram till det så drog den ner huvudet i marken och åt gräs och annat som växte just där. Den hade blivit lärd att gå framåt mot läskiga saker. Den blev inte ”rädd” för en sten utan gräs runt utan bara om det var gräs vid stenen. T.ex.
Men den blev rädd på riktigt ibland också, då fick den hjärtklappning och stirrade på det den var rädd för, eller nafsade och ville gå fram och nosa.

 

[nullo-modo]

Listig, påhittig och slug
Rävar är ju ett djur som anses vara (iallafall förr) listig, påhittig och slug. Finns även utryckning som listig eller slug som en räv.

 

[Ainon]

Jag vet vad uttrycket i sig betyder, men jag ser det väldigt ofta i annonser där folk söker medryttare till sina hästar. Vad exakt betyder detta i praktiken när det gäller hästar? Hur kan det yttra sig?

De ponnyer jag vet som beskrivs så är av en av två typer
1) att de tar över om de känner att ryttaren inte har styr på sakerna och kan då vara lite svårstyrda, småbocka eller helt enkelt köra ner huvudet och äta gräs. Ouppfostrade när de ser chansen typ.
2) De som brallar för att de är glada och tycker livet är toppen.

 

[Bison]

Min welsh cob hade en räv bakom örat.
Han var smart och utnyttjade situationen när han kunde.
Tex att gå längs staketet och lyssna om det var ström hela vägen, hade någon missat att sätta på elen eller om det var växtlighet mot tråden så ledningen blev dålig där kröp han under och in i hagen bredvid där det fanns mer gräs.

Han kände direkt när det satt en mindre rutinerad på ryggen, då kunde han tvärvända och bocka av dem.
Det blev jag varse när han skulle säljas
Han hade aldrig gjort så med mig eller någon annan rutinerad ryttare. Jag tyckte tvärtom att han alltid var väldigt trevlig och ambitiös och väldigt välriden för sin ålder.
Samma med lastningen. Jag lastade ensam och åkte på träningar själv helt utan problem.
När jag var skadad skulle en annan mindre van lasta honom åt mig, då tog han bara med sig personen och gick därifrån.
Skulle inte kalla honom varken olydig eller ouppfostrad, tvärtom så var han verkligen helt okomplicerad med allt bara han märkte att personen hade lite koll.