Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Snöröjningen är verkligen beroende på vilken klass det är på vägen. I vintras körde jag regelbundet på en väg med högsta klass, den plogades noga! Och det saltades hur mycket som helst.
Här har Trafikverket infört att de inte får går ut förrän de blir utringda. I vintras innebar det här hemma att det hann komma 15 cm snö innan plogbilen gick ut och då hade redan bussar, lastbilar och bilar plattat till snön så pass att den inte gick att få bort. Efter att 3 bilar hamnat i diket på nästan samma ställe (väldigt spårigt vilket gjorde att man lätt fick sidokast) fick han försöka skrapa bort det värsta. Vi körde också bussar på rena isbanor, vilket resulterade i att bl.a en skolbuss med skolbarn fick släpp i en uppförsbacke och började glida baklänges.
Nu var åtminstone vintern i Roslagen en av de värsta någonsin med snö, kyla och regn om vartannat så förhoppningsvis blir det inte lika illa kommande vinter. Nackdelen med att köra i en skärgårdskommun, fukten är nog värre där.
Jag märkte stor skillnad på olika ställen hur det var plogat, vissa hade väl försökt skona plogbladet och höll sig några centimeter ovanför vägytan. Där var det hemskt efter lite tö. Andra hade varit mer noga och där var det inga större problem.
Kommunerna är rätt duktiga på att spara in och sen skylla ifrån sig när vägarna är oframkomliga för bl.a kollektivtrafiken.
Låter som det är Trafikverkets ansvar på de sträckorna, inte kommunen. Är ovanligt att kommuner har väghållningsansvar utanför (större) tätorter. (Om jag tolkar dig rätt)Här har Trafikverket infört att de inte får går ut förrän de blir utringda. I vintras innebar det här hemma att det hann komma 15 cm snö innan plogbilen gick ut och då hade redan bussar, lastbilar och bilar plattat till snön så pass att den inte gick att få bort. Efter att 3 bilar hamnat i diket på nästan samma ställe (väldigt spårigt vilket gjorde att man lätt fick sidokast) fick han försöka skrapa bort det värsta. Vi körde också bussar på rena isbanor, vilket resulterade i att bl.a en skolbuss med skolbarn fick släpp i en uppförsbacke och började glida baklänges.
Nu var åtminstone vintern i Roslagen en av de värsta någonsin med snö, kyla och regn om vartannat så förhoppningsvis blir det inte lika illa kommande vinter. Nackdelen med att köra i en skärgårdskommun, fukten är nog värre där.
Jag märkte stor skillnad på olika ställen hur det var plogat, vissa hade väl försökt skona plogbladet och höll sig några centimeter ovanför vägytan. Där var det hemskt efter lite tö. Andra hade varit mer noga och där var det inga större problem.
Kommunerna är rätt duktiga på att spara in och sen skylla ifrån sig när vägarna är oframkomliga för bl.a kollektivtrafiken.
Låter som det är Trafikverkets ansvar på de sträckorna, inte kommunen. Är ovanligt att kommuner har väghållningsansvar utanför (större) tätorter. (Om jag tolkar dig rätt)
i norr där det INTE omväxlande fryser och töar, ska det förstås varaAtt ta upp modden är A och O och där brister det stort idag. Gör man inte det blir det en tjock knögglig isbana som inte försvinner förrän till våren. Gäller både kör-, gång- och cykelbanor. På mindre trafikerade vägar (och även mer i norr där det omväxlande fryser och töar) kan man ha s. k. vinterväglag dvs man plogar inte ända ner till körbanan och sandar uppepå. Nackdelen med det är att det blir isgata om det inte sandas när det töar (vilket inte alla driftansvariga fattar). Men det är inte lätt att upphandla vinterväghållning. Hur beskriver, mäter och prissätter man att en plats behöver gås över tre gånger per dag vid viss väderlek medan en intilliggande plats klarar sig med varannan dag? Klimatförändringarna har också medfört att rutinerna behöver ändras. Hur mycket utrymme att "tänka själv" ska man ge entreprenörerna? (Kan ge orimligt höga kostnader för plogning helgnätter om någon är i behov av extrainkomst.) Hur ska man prioritera och vad får det kosta?
/mamman som en gång tillsammans med en pensionerande vägchef gjorde en kommuns första driftupphandling. Lärde mig mycket men prioriterade också om en del (viktiga gc-vägar och bussgator blev högst prioriterat till avgående vägchefens förvåning). På vintrarna blev det en tydlig skarv mot grannkommunen som hade glömt det där med moddupptagning ...
Självklart tvingas man att byta ut bussarna där också ibland, men enligt min erfarenhet långt senare är vi gör (och då skickas de uttjänta bussarna till Mexico). Skolbussar kan vara närmast antika och körs ibland av pensionärer och ev även volontärer. (Jag tror att @hastflicka ev har erfarenhet av att köra buss).
Med undantag för vissa städer/sträckor och skolbussar är det mest fattiga som åker buss och de prioriteras därefter. Det görs en del försök med t ex BRT och andra satsningar på högre kvalitet, men tycks vara svårt att komma ifrån det sociala stigmat med buss.
Jag skulle inte vilja köra buss i USA. Sämre/äldre fordon får man leta efter. Även som passagerare skakar man sönder. Buss är det lägst prioriterade transportsättet.
Tack :-)!Varifran ar din erfarenhet? Vissa saker ar federal lag och galler over hela USA, men de flesta lagar ar olika i olika stater. Inga gamla skolbussar "skickas till Mexico", daremot saljs skolbussar som gjort sitt som skolbuss till de som vill kopa.
I USA MASTE alla nya skolbussar (malade gula med skyltar som skolbussar) saljas som skolbussar, och ingen annan an skolor eller skolbuss bolag kan kopa dem. Sedan beror det pa Staten hur lange de kan ga i traffik, har i Oregon i 8 ar, I Washington state (norr om oss) kan de ga i skoltraffik i 10 ar sa mitt skolbuss bolag skickar bussarna dit nar de passerat 8-ars gransen. (Bolaget ar stort och stracker sig over hela nord och syd America och finns aven i vissa delar av Europa) och har alltsa manga stallen over landet de kor.
Nar en skolbuss ar uttjanad och ar for gammal for att anvandas som skolbuss i USA sa saljs de pa oppna marknadenn och manga, manga agrikultural arbetsplatser (tillexempel) koper upp dem, och kor sina arbetare mellan olika stallen.
Gula skolbussar kan ga koras av enskillda agare om man tar bort markningen om skola, stopp skylt och rodljus. Men om bussen ska ga i traffik med passagerare far de inte vara gula langre utan maste malas om.
Gamla vita skolbussar kors over hela asien och mellan ostern, och sjalvklart overallt i mellan och syd America. Nya Skolbussar kostar over en million Svenska kronor i nypris, men ar byggda sa de fortfarande ar forhallandevis latta att laga och jobba med och ar tankta att kunna rulla manga, manga mil och ar.
Tack :-)!
Det var inte skolbussar som jag menade som "skickas", dvs säljs, till Mexico utan vanliga bussar. Det var i a f förklaringen vi fick när vi åkte buss i Mexico. Det var uttjänta bussar från USA (vilket det också såg ur som). Tyvärr finns det generellt en andrahandsmarknad i middle och low income countries för fordon som inte längre håller måttet i high income countries :-(.
Vad bra att din erfarenhet av bussar är bättre än min (mer begränsade) :-)! Väldigt bra om det är bättre än min uppfattning/erfarenhet! Har mest åkt buss i Washington (state) och New York samt i Montreal. I Sverige styr avtalen hur gamla bussarna får vara, ofta 8 eller 10 år. Och när de är 10 är de helt helt slutkörda. Om entreprenören får behålla kontrakten nästa period byter de tidigare, annars kör de slut på de äldsta bussarna (det har förekommit att bussar som är för gamla för ett kontrakt flyttas till ett annat område med annat kontrakt). Varken i USA eller Kanada har jag stött på bussar med säkerhetsbälten, vilket är standard för bussar som går på landsväg/motorväg i Sverige sedan många år. Skolbussar i Sverige har säkerhetsbälte och alkolås (bussar utan alkolås undrar jag om det existerar ö h t). Där har jag ingen aning om hur det är i USA eller Kanada, men när jag var på en konferens i Kanada för några år sedan verkade de inte ens ha hört talas om alkolås i offentligt upphandlad trafik. Men i ärlighetens namn har jag inte varit "over the sea" sedan corona så det kan ha ändrats :-).
Inga bussar kors mer an 10 ar i USA da det ar federal lag pa hur lange en buss (eller vilket vehicle som helst som transporterar manniskor) far koras. (och manga stater gor som Oregon och har 8 ar som grans) Sedan kops de gammla bussarna upp och kors overallt runt varlden. I Saudi Arabien korde till och med skolbussar med skolans namn da och da, men oftast ar alla gamla bussar ommalade och kan rulla manga ar till.
Det finns bussar med sakerhets balten, bade skolbussar och vanliga bussar, men det finns ocksa bada sorterna utan balten. I Montana ar det sedan nagra ar lag att alla skolbussar maste ha balten och att eleverna maste anvanda dem. Har i Oregon behovs inte balten i alla bussar annu, och vi har bussar bade med och utan balten. Min skolbuss har balten och alla elever maste anvanda balte och jag kollar sa det gors! Jag ska fa ett par nya saten da jag har ett par saten utan balte och vagrar ta elever som maste sitta dar for jag anser inte att det ar safe.
Alcolas har vi inte annu, men det pratas om det och forsakrings bolag har borjat trycka pa om det. Det finns en undersokning som sager att utav de 700 tusen skolbuss chaufforer vi har i landet har 118 blivit tagna for att de kort paverkade mellan 2015 och 2020.
Istallet for att trycka pa "Ignition Interlocks", eller alcolas, borde de starta med sakerhets balten i alla bussar kan jag tycka. Det skulle nog gora buss resan "safer" for fler manniskor an att ha alcolas pa bussarna.
Tack för förare som du! Men ser inget motsatsförhållande mellan bälten och alkolås ;-)Inga bussar kors mer an 10 ar i USA da det ar federal lag pa hur lange en buss (eller vilket vehicle som helst som transporterar manniskor) far koras. (och manga stater gor som Oregon och har 8 ar som grans) Sedan kops de gammla bussarna upp och kors overallt runt varlden. I Saudi Arabien korde till och med skolbussar med skolans namn da och da, men oftast ar alla gamla bussar ommalade och kan rulla manga ar till.
Det finns bussar med sakerhets balten, bade skolbussar och vanliga bussar, men det finns ocksa bada sorterna utan balten. I Montana ar det sedan nagra ar lag att alla skolbussar maste ha balten och att eleverna maste anvanda dem. Har i Oregon behovs inte balten i alla bussar annu, och vi har bussar bade med och utan balten. Min skolbuss har balten och alla elever maste anvanda balte och jag kollar sa det gors! Jag ska fa ett par nya saten da jag har ett par saten utan balte och vagrar ta elever som maste sitta dar for jag anser inte att det ar safe.
Alcolas har vi inte annu, men det pratas om det och forsakrings bolag har borjat trycka pa om det. Det finns en undersokning som sager att utav de 700 tusen skolbuss chaufforer vi har i landet har 118 blivit tagna for att de kort paverkade mellan 2015 och 2020.
Istallet for att trycka pa "Ignition Interlocks", eller alcolas, borde de starta med sakerhets balten i alla bussar kan jag tycka. Det skulle nog gora buss resan "safer" for fler manniskor an att ha alcolas pa bussarna.
Der här stämmer helt enkelt inte. Kraven är de samma som de varit i många år. Det går att läsa här hur mycket snö som ska ha kommit på respektive vägklass innan man ska gå it och ploga: https://bransch.trafikverket.se/con.../standardbeskrivning-bas-vag_sbv_20210901.pdf Trafikverkets upphandlade entreprenör kan däremot ha lagt ett spekulativt anbud där de spelat på en låg prissättning på snöröjning och givit sina underentreprenörer restriktioner på att de ska bli utringda. Tyvärr har man enligt lou väldigt svårt att avvisa anbud "bara" för att man ser att priserna är.oskäliga.Här har Trafikverket infört att de inte får går ut förrän de blir utringda.
Tack för förare som du! Men ser inget motsatsförhållande mellan bälten och alkolås ;-)