Väck inte den varg som sover...

[Kibani]

Som nog många här vet har jag en Finsk lapphund, en ras som främst sägs ha varit renvallare men även används till jakt och vakt även om de flesta numer "bara" är aktiva sällskapshundar. Jag kan inte låta bli att fundera på hur starka anlag av ovanstående som hon har egentligen när jag (högst amatörmässigt) tycker mig se beteenden med sådant ursprung.

Det jag försöker komma till är: Om man får möjlighet, är det bara dumt att prova på jakt eller vallning om man inte är säker på att man vill/kan fortsätta med det? Riskerar man väcka ett intresse i hunden som den kommer må dåligt utav att inte få utföra?

 

[Red_Chili]

Sv: Väck inte den varg som sover...

Nu har jag ingen erfarenhet av vallhundar, däremot jakthundar.
Hos jakthundarna så märker du tydligt om de har jaktlust även om de inte får jaga. Min unga hund var heltokig i att jaga allt redan som liten pluttvalp. Det var inte "springa efter en fågel lite för att det är kul" utan hon smög på den och jagade den förvånansvärt seriöst, inte alls på samma sätt som vänner och bekantas hundar av andra raser som jagar mest för att det är kul att följa något som rör sig. Alla blåsande löv, påsar osv skulle "dödas" och ju äldre hon blev desto "knäppare" blev hon.

Varken hos henne eller de andra vinthundarna jag lärt känna med stark jaktlust så har det inte varit tal om att "väcka någon jaktlust" med hjälp av exempelvis lure coursing. Det har istället bara varit ett sätt för att någonsin låta hunden göra vad den ändå går och vill göra konstant och hela tiden.

Jag skulle aldrig försöka "få igång" en vinthund att jaga om den inte ville det av sig själv. Då hade jag hellre njutit av att ha en vinthund som troligtvis är lättare att ha lös. Med de flesta är det inget man behöver fundera på

 

[Aslan]

Sv: Väck inte den varg som sover...

Jag lämnar ett spår här då jag med har funderat på exakt samma sak med min finne.

 

[lbb]

Sv: Väck inte den varg som sover...

Nu har jag ingen erfarenhet av vallhundar, däremot jakthundar.
Hos jakthundarna så märker du tydligt om de har jaktlust även om de inte får jaga. Min unga hund var heltokig i att jaga allt redan som liten pluttvalp. Det var inte "springa efter en fågel lite för att det är kul" utan hon smög på den och jagade den förvånansvärt seriöst, inte alls på samma sätt som vänner och bekantas hundar av andra raser som jagar mest för att det är kul att följa något som rör sig. Alla blåsande löv, påsar osv skulle "dödas" och ju äldre hon blev desto "knäppare" blev hon.

Varken hos henne eller de andra vinthundarna jag lärt känna med stark jaktlust så har det inte varit tal om att "väcka någon jaktlust" med hjälp av exempelvis lure coursing. Det har istället bara varit ett sätt för att någonsin låta hunden göra vad den ändå går och vill göra konstant och hela tiden.

Jag skulle aldrig försöka "få igång" en vinthund att jaga om den inte ville det av sig själv. Då hade jag hellre njutit av att ha en vinthund som troligtvis är lättare att ha lös. Med de flesta är det inget man behöver fundera på

Det alltid en tjusning att se en hund arbeta med det det är avlad för, Problemet med vinthundarna är väl att det saknas staketfria utrymmen(för man behöver inte mycket fantasi för att föreställa sig vad som kan hända i en konfrontation med ett taggtrådsstaket i hög fart) där man kan använda dem + att den typen av jakt inte ses så väl i Sverige.

Det Närmaste jag kommit är att se settrar flyga över fälten vid den årliga Tockajakten i skåne...

 

[Is]

Sv: Väck inte den varg som sover...

Nu har jag ingen erfarenhet av vallhundar, däremot jakthundar.
Hos jakthundarna så märker du tydligt om de har jaktlust även om de inte får jaga. Min unga hund var heltokig i att jaga allt redan som liten pluttvalp. Det var inte "springa efter en fågel lite för att det är kul" utan hon smög på den och jagade den förvånansvärt seriöst, inte alls på samma sätt som vänner och bekantas hundar av andra raser som jagar mest för att det är kul att följa något som rör sig. Alla blåsande löv, påsar osv skulle "dödas" och ju äldre hon blev desto "knäppare" blev hon.

Jag har heller inte erfarenhet av den aktuella rasen men vill ändå bara skriva under på ovanstående. Vår unghund (jämthund) var 9 veckor (!)gammal när han rymde från våran gård till grannens kohage och hade sitt första ståndskall. Totalt livsfarligt då hans teknik för att få stopp på skenande kor var att heltänkelt nypa tag i svansen och prova bromsa

Ni kan ju förstå rädslan i det läget från samtliga parter,utom hunden då som tyckte att han va jätte duktig. Husse som fick gå in i hagen till minst sagt uppretade kor var ju inte överlycklig över situationen men vi har aldrig tvivlat på hundens jaktinstinkt.

Men visst tror jag man i viss mån kan väcka ett vist "slumrande jaktintresse" hos vissa individer och kan mycket väl tänka mig att det kan vara en nackdel om man inte har ambition att fortsätta jobba med det. Lite som att lära barn att gilla godis men sedan förbjuda det. Barnen liksom hundarna kommer mest troligt alltid vilja dra till godishyllan om du förstår vad jag menar.

 

[lbb]

Sv: Väck inte den varg som sover...

http://youtu.be/E6TypB2-Coo

Rätt läckra bilder.
En av de sista, där hunden ligger 100% på focus, fullt bredställ

Grymt men så är naturen.
Man fick ju tom. med en jaktfalk på vissa bilder

Sedan uppvisar ju människan sin sämsta sida i följande
http://youtu.be/BXYmQWu_S2U

 

[Red_Chili]

Sv: Väck inte den varg som sover...

Det alltid en tjusning att se en hund arbeta med det det är avlad för, Problemet med vinthundarna är väl att det saknas staketfria utrymmen(för man behöver inte mycket fantasi för att föreställa sig vad som kan hända i en konfrontation med ett taggtrådsstaket i hög fart) där man kan använda dem + att den typen av jakt inte ses så väl i Sverige.

Det har jag aldrig argumenterat emot, och jag har sett med egna ögon vad som hänt med vinthund som sprungit genom taggtråd (nu gick det förvånansvärt bra, men otäckt var det ändå).

Just för att vi inte får jaga på riktigt med våra vinthundar anordnas det ca 10 lure coursing-tävlingar per år i Sverige, samt en hel del träningar. Det finns även kapplöpningsbanor m.m. just för att våra hundar ska få utlopp för sin jaktlust.

De allra flesta vinthundar vill jaga och i princip samtliga skulle jaga om man släppte dem hur som helst, när som helst och var som helst. Det är upp till ägarna att vara ansvarsfulla nog att inte göra det, samt lägga enormt krut på att träna inkallning.

 

[Migo]

Sv: Väck inte den varg som sover...

Som nog många här vet har jag en Finsk lapphund, en ras som främst sägs ha varit renvallare men även används till jakt och vakt även om de flesta numer "bara" är aktiva sällskapshundar. Jag kan inte låta bli att fundera på hur starka anlag av ovanstående som hon har egentligen när jag (högst amatörmässigt) tycker mig se beteenden med sådant ursprung.

Det jag försöker komma till är: Om man får möjlighet, är det bara dumt att prova på jakt eller vallning om man inte är säker på att man vill/kan fortsätta med det? Riskerar man väcka ett intresse i hunden som den kommer må dåligt utav att inte få utföra?

Det är stor skillnad på att hunden har vissa beteenden med ursprung i vallning/jaktinstinkt, och att faktiskt ha anlag som gör att den har drift/fungerar.

Din hund har med stor säkerhet inget praktiskt brukbart vallanlag kvar, så att "testa på vallning" är bara otroligt stressande för vallningsdjuren.

Det är en sak att "hobbyvalla" när man har en ras som avlats stenhårt på vallningen och därför behöver valla (i princip uteslutande BC och WK) för att må bra och fungera i vardagen. En helt annan att hej villt prova att släppa in vilken hund som helst bland får för att se om den tycker det är roligt. Vallning är inte aktivering, och det ska alltid göras med stor hänsyn till vallningsdjuren.

Så nej, jag tycker verkligen inte att du ska prova att valla med din hund. Ang jakten så tycker jag att Red_Chili skrev ett bra svar.

 

[Kibani]

Sv: Väck inte den varg som sover...

lite allmänt svar

.... Det är stor skillnad på att hunden har vissa beteenden med ursprung i vallning/jaktinstinkt, och att faktiskt ha anlag som gör att den har drift/fungerar....

Det är precis det här jag undrar över även vad gäller jakten. Hur ser jag skillnad på om det bara är oanvändbara rester eller något brukbart som inte blommat ut? Och är det dumt att ta reda på det om hunden ändå verkar nöjd med livet? Det går ju som du säger inte att bara släppa hunden vind för våg för att se vad hon gör i sådana situationer, det blir ju bara stressande och farligt för alla inblandade.

 

[Migo]

Sv: Väck inte den varg som sover...

Din hund har garanterat inga fungerande vallanlag.

Hur tror du att man "tänder" vallhundar, om inte med levande djur?

 

[Fiffi1]

Sv: Väck inte den varg som sover...

Det är stor skillnad på att hunden har vissa beteenden med ursprung i vallning/jaktinstinkt, och att faktiskt ha anlag som gör att den har drift/fungerar.

Din hund har med stor säkerhet inget praktiskt brukbart vallanlag kvar, så att "testa på vallning" är bara otroligt stressande för vallningsdjuren.

Det är en sak att "hobbyvalla" när man har en ras som avlats stenhårt på vallningen och därför behöver valla (i princip uteslutande BC och WK) för att må bra och fungera i vardagen. En helt annan att hej villt prova att släppa in vilken hund som helst bland får för att se om den tycker det är roligt. Vallning är inte aktivering, och det ska alltid göras med stor hänsyn till vallningsdjuren.

Så nej, jag tycker verkligen inte att du ska prova att valla med din hund. Ang jakten så tycker jag att Red_Chili skrev ett bra svar.

Men använder inte samerna hundarna och vallar?
Lapsk vallhund vallar på längre avstånd (längre ben) medan de finska vallar närmare föraren (kortare ben).

Googlade och hittade lite om den lapska

http://www.fixasparet.se/tjelvar/skogsame.htm

Ska titta om jag hittar om den finska lapphunden också.

 

[Amk]

Sv: Väck inte den varg som sover...

Vår finska lapphund träffar dagligen får, höns och hästar. Hon har inte tillstymmelse till vallbeteenden när hon träffar något av djuren, inte heller vill hon dra efter rådjur som hon ser. Jag tror man avlat bort dessa egenskaper så pass mycket att de är smått odugliga, av vad jag kan se på vår hund.

 

[Fiffi1]

Sv: Väck inte den varg som sover...

http://sv.wikipedia.org/wiki/Finsk_lapphund

Lite mer info om dem.

 

[Migo]

Sv: Väck inte den varg som sover...

Mig veterligen så korsar man in BC för att få fungerande renvallare.

Med tanke på att brukbara vallningsanlag försvinner på ett par-tre generationer om man inte selekterar på det, så tror jag knappast att det finns någon funktion kvar i raser som inte avlats på vallning på > 50 år.

 

[Fiffi1]

Sv: Väck inte den varg som sover...

Vår finska lapphund träffar dagligen får, höns och hästar. Hon har inte tillstymmelse till vallbeteenden när hon träffar något av djuren, inte heller vill hon dra efter rådjur som hon ser. Jag tror man avlat bort dessa egenskaper så pass mycket att de är smått odugliga, av vad jag kan se på vår hund.

En brorsa till våran (dotterns) vallar med att bita i hälsenorna om man springer.
Våran är intresserad av fåglar men jag har aldrig tänkt på om han har någon vallningsinstinkt.

 

[Migo]

Sv: Väck inte den varg som sover...

Och som sagt, det är milsvid skillnad på att uppvisa restbeteenden av en instinkt, och att faktiskt ha anlag nog att kunna utföra ett färdigt beteende.

De allra flesta hundar vill förfölja saker som rör sig och hålla ihop sin flock. Det betyder inte att de vallar.

 

[Sikta]

Sv: Väck inte den varg som sover...

Jag har en lapsk vars pappa vallar renar i finland och där rätt många av min uppfödares valpar säljs till renägare, så nog gör de nytta som renvallare utan inkorsning av BC även om det såklart också förekommer, precis som en del kelpies.

Det finns ett anlagstest att göra, iaf i finland. De lapska är som jag förstått det dugligare än de finska lapphundarna.

Sen ska man ha klart för sig att vallbeteendet hos de lapska inte ser likadant ut som hos ex BC, och anlagstestet är inom rasklubben omdiskuterat, då det ligger väldigt mkt träning bakom en välfungerande renhund (precis som för fårhundar?) från valpstadiet.

KL
Att testa valla bara för att känns som onödig stress ffa för de djur som blir utsatta för försöken.

Jag har nu i höst börjat jaga med min lapska, och hon har helt klart anlag för det jmfr nobs eller finnspets. Hon hittar, förföljer under tystnad och skallmarkerar fågel som träar. Däremot har hon ett dålig sök då vi i 5 års tid har tragglat att man håller sig nära i skogen. Vi försöker vara övertydliga med arbetstecken för när det är ok att söka fågel och när det inte är det, och hon verkar fatta skillnaden på promenad och jakt. Hon har också dålig uthållighet i skallet, då hon släpper fågel snabbt om man jämför med ex en finnspets som man kanske tidigt fällt fågel för.

 

[MrsScabtree]

Sv: Väck inte den varg som sover...

Mig veterligen så korsar man in BC för att få fungerande renvallare.

Med tanke på att brukbara vallningsanlag försvinner på ett par-tre generationer om man inte selekterar på det, så tror jag knappast att det finns någon funktion kvar i raser som inte avlats på vallning på > 50 år.

Hur kommer det sig att just vallanlagen "vattnas ur" så fort..vet man det? Är det ett "svagare" anlag än tex jakt?

Funderar då jag har en westie vars kusin är jaktchampion och en syster som troligen blir det inom kort. Är ganska säker på att han själv också är helt jaktduglig, så även bröderna, han kommer dock inte att få jaga praktiskt.

 

[Fiffi1]

Sv: Väck inte den varg som sover...

Ja, den lapska jobbar självständigare än den finska, kan tänka mig att den finska är mera förarvek.
Hittade en till bra länk, men det är också bara om den lapska.

http://hem.passagen.se/martell/shk/lapskvallh.htm

 

[vallhund]

Sv: Väck inte den varg som sover...

Vallanlaget är inte 1 anlag, utan flera. När man avlar så har man i stort sätt 3 anlag att laborera med/förstärka (enligt SVaK).
Laborerar man då med utseende/färg/päls/storlek etc så stryker vallningen på foten.
Vad gäller hur fort det går att förlora vallningen så titta på Collien, i begynnelsen var Collie o BC samma ras, dvs när utställningar blev populära för drygt ett sekel sedan.

Bruksfolk som tävlar i eliten köper inte valpar från kennlar som bara grundmeriterar sina avelsdjur så att avkomman kan registreras o sen brassar på med bruks/lydnad/agility meriter etc, de köper valpar efter riktigt dugliga vallare, för det är de som duger bäst. Allt annat är som att kast ut barnet med badvattnet.