Vabb och föräldraledighet utbruten ur Barnlös slash barnfri i ett samhälle

[Enya]

Säkert.

slet sannolikt mer på dem..

Visst. Det är fortfarande ett problem på arbetsplatsen som arbetsgivaren behöver lösa för att inte orsaka stress och problem för all personal. Eller du menar att det inte är så farligt för de som får rycka in för en frånvarande kollega, att problemet förstoras upp?

 

[vemsomhelst123]

Fast mår en ett-tvååring (eller för all del äldre barn) verkligen superdåligt för att mamma och pappa är lediga julafton vartannat år och den andra föräldern kommer hem lagom till failjemiddagen klockan sex till exempel? Det tror jag knappast. De kan lika gärna fira julafton den femtonde eller tjugosjätte också, för barnet gör det knappast skillnad. Det tror jag är för FÖRÄLDRARNAS skull i allra högsta grad faktiskt.
Exempelvis.

Håller helt med. Men det kanske inte finns två föräldrar som har lediga dagar alla lov/helger? Vi lever iaf inte så. Då är föräldraledighet det trumfkortet vi har gör att slippa lämna en 4-åring ensam hemma alt skaffa barnvakt vissa dagar när det kan vara lite bökigt…

 

[Motacilla]

Har man barn så går ansvaret för dem framför allt annat. Förskolepersonalen blir inte glad om man inte kommer direkt om ens barn har fått kräksjukan! Om ens barn skadat sig, blivit sjuk eller den som tog hand om barnet inte längre kan. Barnet kan inte ta hand om sig själv och förskolepersonalen är inte anställd för att ta hand om sjuka barn!!

Men om man inte är ensamstående föräldrar, är det då rimligt att den ena föräldern faktiskt tar alla kriser på förskolan och lågstadiet?

Dvs aktivt signalerar till sina kollegor att det jobb som utförs på arbetsplatsen är mindre viktigt än det som görs på den icke-vabbande förälderns jobb?

 

[vemsomhelst123]

Visst. Det är fortfarande ett problem på arbetsplatsen som arbetsgivaren behöver lösa för att inte orsaka stress och problem för all personal. Eller du menar att det inte är så farligt för de som får rycka in för en frånvarande kollega, att problemet förstoras upp?

Nej, jag har levt länge i arbetslivet utan barn på flera olika arbetsplatser. Tyckte inte det var så farligt att behöva steppa upp lite, det går ju inte att höra nåt åt liksom.

 

[vemsomhelst123]

Men om man inte är ensamstående föräldrar, är det då rimligt att den ena föräldern faktiskt tar alla kriser på förskolan och lågstadiet?

Dvs aktivt signalerar till sina kollegor att det jobb som utförs på arbetsplatsen är mindre viktigt än det som görs på den icke-vabbande förälderns jobb?

Tar du hand om din kollegas uppgifter för att den akut behöver sköta om sina gamla föräldrar? Din arbetsgivare kommer inte att ge några extra resurser så endera jobbar du eller så säger du upp dig.

Det spelar liksom ingen roll. Rätten att ta hand om sjukt barn finns ju där. Vi kan ju rösta bort den om vi vill. Men långt ifrån trådens start nu..

 

[vemsomhelst123]

Precis. Folk nyttjar systemet precis som de vill och det är inte alls alltid med barnen i första rummet.

...Och den kan de inte ha med bara en förälder, eller ensamma när de är tillräckligt gamla?

Alltså jag förstår hur systemet fungerar och varför det finns, men det innebär varken att jag ska behöva stå och vara liknöjd när arbetsbelastningen blir orättvis. Jag har absolut ingenting emot att ställa upp extra, jobba högtider (för mig kvittar det verkligen) eller avsluta en uppgift om någon måste hämta en unge någonstans.
Jag har ringt in för vård av hund också (men det får jag givetvis inte betalt för ), det är ju hur föräldrarna själva ser på och hanterar sina (du kommer att skriva barnens?) rättigheter och hur de behandlar sina medarbetare och Deras rättigheter som gör skillnaden.

En bra arbetsgivare måste kunna medla i det här. Så är det bara. Det finns trots allt arbetsplatser där det funkar trots många föräldrar med barn i olika åldrar.

Man får inte vara föräldraledig för samma barn när de är äldre, så två föräldrar kan inte dra barnkortet samtidigt .

 

[Motacilla]

Det spelar liksom ingen roll. Rätten att ta hand om sjukt barn finns ju där. Vi kan ju rösta bort den om vi vill. Men långt ifrån trådens start nu..

Okej, men tycker du att det är RIMLIGT att man gör så, det var ju det som var frågan.

 

[Enya]

Nej, jag har levt länge i arbetslivet utan barn på flera olika arbetsplatser. Tyckte inte det var så farligt att behöva steppa upp lite, det går ju inte att höra nåt åt liksom.

"Steppa upp lite"? Du vet alltså hur det var här? På en arbetsplats med för få anställda pga folk sagt upp sig och att chefen inte ville anställa och en kollega som varje vecka var borta? Det var bara att steppa upp lite? Jag jobbade fyra timmar men hade i mångt och mycket nästan lika många uppgifter som de som jobbade 8 timmar och så skulle jag steppa upp lite varje vecka? Men det är inte så farligt.

Tvärtom är det ett bra recept på att få arbetsgruppen att fundera på andra jobb eller att själv gå in i väggen pga stress.

 

[Motacilla]

Man får inte vara föräldraledig för samma barn när de är äldre, så två föräldrar kan inte dra barnkortet samtidigt .

Man kan göra som min andra kollega och vara gift med en lärare. Då går det finfint att hela familjen semestrar tillsammans hela sommaren. Den ena är föräldraledig och den andra har semester.

För det är ju familjens rätt och chefen kan ikte neka.

 

[Enya]

Man får inte vara föräldraledig för samma barn när de är äldre, så två föräldrar kan inte dra barnkortet samtidigt .

Poängen är att man tar föräldraledigt för ett barn och den andra föräldern tar semester samma period, alltså hemma samtidigt.

 

[Motacilla]

"Steppa upp lite"? Du vet alltså hur det var här? På en arbetsplats med för få anställda pga folk sagt upp sig och att chefen inte ville anställa och en kollega som varje vecka var borta? Det var bara att steppa upp lite? Jag jobbade fyra timmar men hade i mångt och mycket nästan lika många uppgifter som de som jobbade 8 timmar och så skulle jag steppa upp lite varje vecka? Men det är inte så farligt.

Tvärtom är det ett bra recept på att få arbetsgruppen att fundera på andra jobb eller att själv gå in i väggen pga stress.

Jobbar vi på samma arbetsplats?

Flertalet duktiga har sagt upp sig pga extremt stor arbetsbelastning och förväntningar på att "steppa upp lite".

 

[Enya]

Jobbar vi på samma arbetsplats?

Flertalet duktiga har sagt upp sig pga extremt stor arbetsbelastning och förväntningar på att "steppa upp lite".

Det låter nästan som det!
Samma har det varit här! Man orkar inte med det, säger upp sig och byter till annat innan man går in i väggen. Jag trivdes jättebra på jobbet, men till slut var just "steppa upp" oerhört slitigt. Det kan inte hjälpas att det säkert är slitigt för föräldern och barnet det handlar om, jag tycker det är en arbetsgivarfråga att se till att det inte drabbar resten av gruppen på den nivån det handlar. För nivån ligger inte bara på "ibland" eller "lite", utan "ständigt" och "alldeles för ofta".

Från början var det inte så, men då var vi 6-7 personer.

 

[Motacilla]

Det låter nästan som det!
Samma har det varit här! Man orkar inte med det, säger upp sig och byter till annat innan man går in i väggen. Jag trivdes jättebra på jobbet, men till slut var just "steppa upp" oerhört slitigt. Det kan inte hjälpas att det säkert är slitigt för föräldern och barnet det handlar om, jag tycker det är en arbetsgivarfråga att se till att det inte drabbar resten av gruppen på den nivån det handlar. För nivån ligger inte bara på "ibland" eller "lite", utan "ständigt" och "alldeles för ofta".

Från början var det inte så, men då var vi 6-7 personer.

Vi är ganska många, och förr när enheten bestod av arbetsmyror var det inga problem.

Nu är vårt största problem att vi fått in flertalet som inte verkar förstå att syftet med en arbetsplats är att utföra de uppgifter man får betalt för. Mängden jobb är tyvärr konstant.

Jag har börjat jobba hemma så mycket det går, och stänger av chatten senast 14-tiden. Då vet jag att de eldsvådor som når mig är såna som faktiskt är akuta och inte sk. "bekvämlighetseldsvådor" som nån inte orkar fixa själv.
Är det bråttom på riktigt så ringer folk.

Jag vet att min chef försöker så gott det går men budgeten kommer uppifrån och vi har redan fått mer resurser. Min chef är tyvärr lite för snäll och borde vara bättre på att peka med hela handen ibland.

 

[Sel]

Så funkar det inte. Man ska inte behöva gå ner i tid för att ens barn blir sjuk/skadar sig ofta. Det funkar inte så. Tror ni att föräldrar skiter pengar eller?? VAB är en rättighet man har eftersom barn behöver bli omhändertagna. Arbetsgivaren får lösa det. Om mitt barn behöver mig så åker jag. Gör jag inte det är en jag usel förälder och kommer till sist få soc på mig för att jag inte tar ansvar för mitt barn. För att inte tala om hur illa omtyckt man blir hos personalen på förskolan/skolan/fritids.

För er som stör er på att föräldrar vabbar så kan jag bara ge det här tipset: Man kan vabba även om man inte har barn. Erbjud en förälder ni känner att ni kan vabba för hens barn nästa gång barnet fått kräksjukan/feber/influensa. Om ni känner förälder och barn så blir säkert föräldern överlycklig över att slippa vabba och slippa sätta sina kollegor i skiten. Och ni får också denna fantastiska upplevelse det är att vabba med sjukt barn och känna vilken härlig semester det är!

Som sagt alternativt kan man be om att få anpassa sina arbetsuppgifter så att det inte ständigt är någon annan som åker på att plocka upp resterna. Jag förstår helt och hållet att folk behöver vabba, men det är när det blir ständig vabb av samma person varje gång (säg i en relation där det faktiskt finns två föräldrar) sammanslaget med en orättvis fördelning av ledighet mellan föräldrar och barnfria på arbetsplatsen plus en attityd hos just de föräldrarna att det är deras RÄTT och alla andra kan ju minsann slänga sin fritid åt skogen för de har ju ändå inga BARN (och alltså ingen rätt till fritid?), som det blir jobbigt. Det är inte alltid vabb det handlar om heller. Ibland ska verkligen hela schemat anpassas. Barnet har halvdag och förälder hann inte färdigt - så nu dumpas hela den arbetslasten på en annans bänk istället.
Jag har som sagt jobbat på båda typerna av arbetsplatser och majoriteterna av gångerna funkar allt jättebra, alla ger och tar, men det finns ofta en rätt stor bias till föräldrarnas fördel.

Jag vill absolut inte vabba, jag har ju valt att inte ha barn.

 

[Lingon]

Som sagt alternativt kan man be om att få anpassa sina arbetsuppgifter så att det inte ständigt är någon annan som åker på att plocka upp resterna. Jag förstår helt och hållet att folk behöver vabba, men det är när det blir ständig vabb av samma person varje gång (säg i en relation där det faktiskt finns två föräldrar) sammanslaget med en orättvis fördelning av ledighet mellan föräldrar och barnfria på arbetsplatsen plus en attityd hos just de föräldrarna att det är deras RÄTT och alla andra kan ju minsann slänga sin fritid åt skogen för de har ju ändå inga BARN (och alltså ingen rätt till fritid?), som det blir jobbigt. Det är inte alltid vabb det handlar om heller. Ibland ska verkligen hela schemat anpassas. Barnet har halvdag och förälder hann inte färdigt - så nu dumpas hela den arbetslasten på en annans bänk istället.
Jag har som sagt jobbat på båda typerna av arbetsplatser och majoriteterna av gångerna funkar allt jättebra, alla ger och tar, men det finns ofta en rätt stor bias till föräldrarnas fördel.

Jag vill absolut inte vabba, jag har ju valt att inte ha barn.

Men barnet har ju halvdag som du kallar det för att det blir sjukt. Då måste faktiskt en förälder vabba. Det brukar nämligen inte någon annan vilja göra.

Som förälder ska man inte behöva gå miste om en utveckling på arbetsplatsen. Det är tom förbjudet att missgynna en förälder pga vab.

 

[Sel]

Håller helt med. Men det kanske inte finns två föräldrar som har lediga dagar alla lov/helger? Vi lever iaf inte så. Då är föräldraledighet det trumfkortet vi har gör att slippa lämna en 4-åring ensam hemma alt skaffa barnvakt vissa dagar när det kan vara lite bökigt…

Visst. Mamma jobbade som sagt alla jular jag kan minnas som ung eftersom hon arbetade inom vården, till exempel. Det gick bra det med, det fanns ju andra som var lediga just vid högtiden.
Det som skaver är när samma människor kräver igenom sina rättigheter år efter år med stora stampet om att det är en familjehögtid och de minsann måste vara hemma med sina barn! Som om andra människor inte har familjer.

Just högtider jobbar jag som sagt gärna själv, allt det här är bara lösryckta exempel på dels en attityd hos vissa föräldrar men också på arbetsplatser och arbetsgivare som inte begriper att det måste finnas någon slags vågskål mellan ge och ta för Alla arbetarna. Jag förstår att det är skitjobbigt att vara hemma med sjukt barn, men det är rätt skitjobbigt att flera gånger i månaden behöva jobba för två också -och som flera andra nämnt den där ständiga ovissheten.

 

[Sel]

Men barnet har ju halvdag som du kallar det för att det blir sjukt. Då måste faktiskt en förälder vabba. Det brukar nämligen inte någon annan vilja göra.

Som förälder ska man inte behöva gå miste om en utveckling på arbetsplatsen. Det är tom förbjudet att missgynna en förälder pga vab.

Jag pratar inte bara om vabb, jag pratar också om arbetsuppgifter som inte blir gjorda för att människan måste rusa även en planerad halvdag. Kanske är det flex som inte funkar - det som skulle gjorts tidigare under veckan har inte blivit gjort och plötsligt MÅSTE föräldern rusa till skillnad från oss som eventuellt kan stanna kvar förtio minuter eller en timme och göra färdigt.

Jag vet att man inte får det och det ska man inte, men AG måste samtidigt se till att resten av staben också står på benen. Och föräldrar kan ta sig tiden att diskutera ledigheter och perioder med sina kollegor.

 

[Motacilla]

Men barnet har ju halvdag som du kallar det för att det blir sjukt. Då måste faktiskt en förälder vabba. Det brukar nämligen inte någon annan vilja göra.

Som förälder ska man inte behöva gå miste om en utveckling på arbetsplatsen. Det är tom förbjudet att missgynna en förälder pga vab.

Men som jag frågat nu flera gånger: i en familj med två föräldrar som bor ihop: är det absolut nödvändigt att samma förälder tar all vab och alla läkar- och tandläkartider? I synnerhet då det finns flera barn i familjen så att frånvaron faktiskt är betydande.

 

[Enya]

Vi är ganska många, och förr när enheten bestod av arbetsmyror var det inga problem.

Nu är vårt största problem att vi fått in flertalet som inte verkar förstå att syftet med en arbetsplats är att utföra de uppgifter man får betalt för. Mängden jobb är tyvärr konstant.

Jag har börjat jobba hemma så mycket det går, och stänger av chatten senast 14-tiden. Då vet jag att de eldsvådor som når mig är såna som faktiskt är akuta och inte sk. "bekvämlighetseldsvådor" som nån inte orkar fixa själv.
Är det bråttom på riktigt så ringer folk.

Jag vet att min chef försöker så gott det går men budgeten kommer uppifrån och vi har redan fått mer resurser. Min chef är tyvärr lite för snäll och borde vara bättre på att peka med hela handen ibland.

Ja det är märkligt hur olika folk prioriterar jobb. Det har som tur var inte varit så stort problem hos oss faktiskt, just att vara underbemannade har skavt i vår situation. Kollegan som är mycket borta är hur mysig och trevlig som helst som person, men det är ju inte hon som person som är problemet, det är arbetsbelastningen som blir sned och underbemanningen. Jag saknar henne massor, och hon sliter verkligen på jobbet också! Även jobbet och ATT jobba saknar jag massor.

 

[Lingon]

Men som jag frågat nu flera gånger: i en familj med två föräldrar som bor ihop: är det absolut nödvändigt att samma förälder tar all vab och alla läkar- och tandläkartider? I synnerhet då det finns flera barn i familjen så att frånvaron faktiskt är betydande.

Detr ingen som har sagt att det ska vara så. Det var ett jäkligt tjatande om det! Tycker ni verkligen att era kollegor har en skyldighet att informera er om hur de väljer att dela på sånt? Nä, lika lite som de har en skyldighet att informera er om varför hen är sjukskriven.

Det ni beskriver om och om igen är srbetsplatsproblem med chefer som inte gör sitt jobb. Det är inte okänt att vi har VAB och f-ledighet i Sverige. Det är nåt chefen får lösa. Trivs man inte på sin arbetsplats så får man ju byta. Inte stanna kvar och underlätta för chefer som inte klarar av att göra sitt jobb.