Vabb och föräldraledighet utbruten ur Barnlös slash barnfri i ett samhälle

[Motacilla]

En egoistisk skitstövel är ju alltid en egoistisk skitstövel.
Med eller utan barn.


Med barn så kommer det tillfällen som inte går att kontrollera där man faktiskt måste lämna mitt i.
En viss förståelse för det från omgivningen är lämplig för ett bra samarbete på arbetsplatsen.
Mina barn är sedan länge så stora att jag räknas som barnfri på en arbetsplats och jag tar gärna ett större ansvar nu än vad jag kunde med hemmaboende barn.
Jag vet ju hur det är.

Det går också att ta med sig sin dator och jobba klart hemma istället för att säga att "nån annan" ska ställa in sina kvällsplaner och göra ens arbetsuppgifter.

Dålig planering från förälderns håll är inte mitt problem.

Att bara strunta i allt och gå iväg av orsaken att man faktiskt är förälder är inte acceptabelt i min värld.
Då spelar det ingen roll hur mycket man kommer att kompensera det när ungarna väl flyttat hemifrån.

Det är en sak att vara tvungen att gå för att nån stor katastrof hänt — det kan hända oavsett om man har barn eller ej, och det är en annan sak om man är tvungen att lämna allt och springa iväg 2 ggr per vecka. DET är inte acceptabelt, oavsett om man har noll eller 10 barn.

 

[Migo]

Att bara strunta i allt och gå iväg av orsaken att man faktiskt är förälder är inte acceptabelt i min värld.
Då spelar det ingen roll hur mycket man kommer att kompensera det när ungarna väl flyttat hemifrån.

Det är en sak att vara tvungen att gå för att nån stor katastrof hänt — det kan hända oavsett om man har barn eller ej, och det är en annan sak om man är tvungen att lämna allt och springa iväg 2 ggr per vecka. DET är inte acceptabelt, oavsett om man har noll eller 10 barn.

Fast det låter ju också som ett arbetsplatsproblem om det inte finns resurser att täcka upp om personalen måste ta hand om sin familj. Det är ett enormt systemfel om människor ska förväntas åsidosätta sina barn för att arbetsgivaren är för snål för att ha ordentligt med personal.

 

[Inte_Ung]

Det är inte bara föräldrar som behöver vara lediga.

Du gör samma tankevurpa som andra i tråden.
Du tror att det handlar om vuxna människors behov när det är barnens behov som det handlar om.

 

[Sel]

Du gör samma tankevurpa som andra i tråden.
Du tror att det handlar om vuxna människors behov när det är barnens behov som det handlar om.

Fast mår en ett-tvååring (eller för all del äldre barn) verkligen superdåligt för att mamma och pappa är lediga julafton vartannat år och den andra föräldern kommer hem lagom till failjemiddagen klockan sex till exempel? Det tror jag knappast. De kan lika gärna fira julafton den femtonde eller tjugosjätte också, för barnet gör det knappast skillnad. Det tror jag är för FÖRÄLDRARNAS skull i allra högsta grad faktiskt.
Exempelvis.

 

[Inte_Ung]

Fast det låter ju också som ett arbetsplatsproblem om det inte finns resurser att täcka upp om personalen måste ta hand om sin familj. Det är ett enormt systemfel om människor ska förväntas åsidosätta sina barn för att arbetsgivaren är för snål för att ha ordentligt med personal.

Det är ett större systemfel än så.
Bristen på utbildad personal är ett samhällsproblem som uppkommit av den arbetsmarknadspolitik som har förts i landet.
När det inte lönar sig i den egna plånboken att utbilda sig så gör inte människor det.
Det ger brist på lärare, läkare, sjuksköterskor, socialsekreterare m.fl. högre utbildningar.
Och när arbetstiderna blir helt horribla (vården, kollektivtrafiken, blåljuspersonal) så väljer människor andra arbeten.
Likaså om yrket är förenat med otrygghet som inte tas om hand.
(Tågförare och tågvärdar)

 

[Enya]

Du gör samma tankevurpa som andra i tråden.
Du tror att det handlar om vuxna människors behov när det är barnens behov som det handlar om.

Nej jag anser bara inte att barnen behöver ha båda föräldrarna hemma varje lediga dag och lov. Oftast har man två föräldrar. Oftast är det barn med två föräldrar som gör just så här.

 

[Inte_Ung]

Det går också att ta med sig sin dator och jobba klart hemma istället för att säga att "nån annan" ska ställa in sina kvällsplaner och göra ens arbetsuppgifter

Barn behöver sina föräldrars uppmärksamhet.
Så det är en missuppfattning från din sida.

 

[Enya]

Fast det låter ju också som ett arbetsplatsproblem om det inte finns resurser att täcka upp om personalen måste ta hand om sin familj. Det är ett enormt systemfel om människor ska förväntas åsidosätta sina barn för att arbetsgivaren är för snål för att ha ordentligt med personal.

Det bör man kanske ha i åtanke nästa gång man klagar på vården tex. Där finns inte vikarier utan man får rycka in för sina kollegor. När man inte orkar mer går man in i väggen eller slutar. Och arbetsplatsen kan fortsätta på samma vis den alltid gjort, med ny personal efter en tid att köra slut på.

 

[Inte_Ung]

Nej jag anser bara inte att barnen behöver ha båda föräldrarna hemma varje lediga dag och lov. Oftast har man två föräldrar. Oftast är det barn med två föräldrar som gör just så här.

Då så är vi tillbaka till det där med skitstövlar.

 

[Motacilla]

Fast det låter ju också som ett arbetsplatsproblem om det inte finns resurser att täcka upp om personalen måste ta hand om sin familj. Det är ett enormt systemfel om människor ska förväntas åsidosätta sina barn för att arbetsgivaren är för snål för att ha ordentligt med personal.

Det finns resurser, men det finns inte så mycket så att folk 2-3 gånger i veckan kan gå hem efter lunchen.

Vi har vissa problem med i synnerhet en person som inte riktigt förstår hur man tar ansvar för sina egna uppgifter. Denna person sticker ofta iväg och förväntar sig att andra ska ta hens möten och utgående telefonsamtal/alt handlägga klart någonting.

Vår verksamhet är sådan att alla har sina självständiga projekt och man förväntas sköta dessa själv. Inför semester och liknande briefar man kollega om ev pågående projekt och vilka akuta åtgärder som eventuellt kan behöva åtgärdas.

Jag är alltså inte emot att folk tar hand om sin familj. Jag irriterar mig på att man inte förstår sin egen roll på arbetsplatsen.

 

[Inte_Ung]

Fast mår en ett-tvååring (eller för all del äldre barn) verkligen superdåligt för att mamma och pappa är lediga julafton vartannat år och den andra föräldern kommer hem lagom till failjemiddagen klockan sex till exempel? Det tror jag knappast. De kan lika gärna fira julafton den femtonde eller tjugosjätte också, för barnet gör det knappast skillnad. Det tror jag är för FÖRÄLDRARNAS skull i allra högsta grad faktiskt.
Exempelvis.

Nej det gör den ju inte.
Barn i den åldern har inte någon åsikt om sådant.

Men stressade skolbarn behöver sina ledigheter.

 

[Enya]

Då så är vi tillbaka till det där med skitstövlar.

Vilket är vad som har diskuterats i tråden, inte föräldrars ledighet eller behov av att gå ifrån. Självklart måste föräldrar vara lediga för att ta hand om sina barn, det tror jag alla tycker!

 

[Motacilla]

Det bör man kanske ha i åtanke nästa gång man klagar på vården tex. Där finns inte vikarier utan man får rycka in för sina kollegor. När man inte orkar mer går man in i väggen eller slutar. Och arbetsplatsen kan fortsätta på samma vis den alltid gjort, med ny personal efter en tid att köra slut på.

Jobbar inte inom vården men vi har aldrig några vikarier.

Är jag borta en dag så är min hög med arbete bara lite högre än den var när jag gick. Det är ingen som gör jobbet när jag är borta.

Det är därför jag verkligen inte vill hoppa in mer än nödvändigt för folk heller. Jag jobbar redan mer än heltid med mina egna uppgifter.

 

[Enya]

Jobbar inte inom vården men vi har aldrig några vikarier.

Är jag borta en dag så är min hög med arbete bara lite högre än den var när jag gick. Det är ingen som gör jobbet när jag är borta.

Det är därför jag verkligen inte vill hoppa in mer än nödvändigt för folk heller. Jag jobbar redan mer än heltid med mina egna uppgifter.

Det är det jag menar med brandsläckning. I mitt yrke får man ta akutsysslorna och så får de andra uppgifterna- som egentligen är precis lika viktiga, vänta. För man hinner ju inte med att båda ha akutsysslorna varje dag + de andra uppgifterna man har på ett rullande schema. Speciellt inte när någon kollega har slutat och dennes uppgifter fördelades på oss som var kvar.... Kollegan som då är sjuk eller vabbar har egna uppgifter utöver de akuta och de blir inte gjorda som de ska utan släpar efter...Det hela blir en ond cirkel av det.

 

[Sel]

Nej det gör den ju inte.
Barn i den åldern har inte någon åsikt om sådant.

Men stressade skolbarn behöver sina ledigheter.

Precis. Folk nyttjar systemet precis som de vill och det är inte alls alltid med barnen i första rummet.

...Och den kan de inte ha med bara en förälder, eller ensamma när de är tillräckligt gamla?

Alltså jag förstår hur systemet fungerar och varför det finns, men det innebär varken att jag ska behöva stå och vara liknöjd när arbetsbelastningen blir orättvis. Jag har absolut ingenting emot att ställa upp extra, jobba högtider (för mig kvittar det verkligen) eller avsluta en uppgift om någon måste hämta en unge någonstans.
Jag har ringt in för vård av hund också (men det får jag givetvis inte betalt för ), det är ju hur föräldrarna själva ser på och hanterar sina (du kommer att skriva barnens?) rättigheter och hur de behandlar sina medarbetare och Deras rättigheter som gör skillnaden.

En bra arbetsgivare måste kunna medla i det här. Så är det bara. Det finns trots allt arbetsplatser där det funkar trots många föräldrar med barn i olika åldrar.

 

[Lingon]

Jag förstår till fullo att folks barn går före jobbet. Men jag blir faktiskt irriterad om man inte tar ansvar för sina arbetsuppgifter utan man UTTRYCKLIGEN säger "jag måste gå nu, nån annan får fixa klart det här."
Jag vill inte jobba över pga dina ungar.

Har man barn så går ansvaret för dem framför allt annat. Förskolepersonalen blir inte glad om man inte kommer direkt om ens barn har fått kräksjukan! Om ens barn skadat sig, blivit sjuk eller den som tog hand om barnet inte längre kan. Barnet kan inte ta hand om sig själv och förskolepersonalen är inte anställd för att ta hand om sjuka barn!!

 

[Sel]

Har man barn så går ansvaret för dem framför allt annat. Förskolepersonalen blir inte glad om man inte kommer direkt om ens barn har fått kräksjukan! Om ens barn skadat sig, blivit sjuk eller den som tog hand om barnet inte längre kan. Barnet kan inte ta hand om sig själv och förskolepersonalen är inte anställd för att ta hand om sjuka barn!!

Fast om det händer regelbundet/hemskt ofta kanske man helt enkelt måste gå ned i tid eller i alla fall anpassa sina arbetsuppgifter så att det inte faller på kollegorna att ständigt plocka upp efter en. Ytterligare en sådan där sak man får ta med ledningen och försöka lösa istället för att dumpa på kollegorna.
En vacker dag har de blivit sjukskrivna på grund av överbelastning istället och så finns det ingen på plats som kan ta sig an de där uppgifterna.

 

[Lingon]

Fast om det händer regelbundet/hemskt ofta kanske man helt enkelt måste gå ned i tid eller i alla fall anpassa sina arbetsuppgifter så att det inte faller på kollegorna att ständigt plocka upp efter en. Ytterligare en sådan där sak man får ta med ledningen och försöka lösa istället för att dumpa på kollegorna.
En vacker dag har de blivit sjukskrivna på grund av överbelastning istället och så finns det ingen på plats som kan ta sig an de där uppgifterna.

Så funkar det inte. Man ska inte behöva gå ner i tid för att ens barn blir sjuk/skadar sig ofta. Det funkar inte så. Tror ni att föräldrar skiter pengar eller?? VAB är en rättighet man har eftersom barn behöver bli omhändertagna. Arbetsgivaren får lösa det. Om mitt barn behöver mig så åker jag. Gör jag inte det är en jag usel förälder och kommer till sist få soc på mig för att jag inte tar ansvar för mitt barn. För att inte tala om hur illa omtyckt man blir hos personalen på förskolan/skolan/fritids.

För er som stör er på att föräldrar vabbar så kan jag bara ge det här tipset: Man kan vabba även om man inte har barn. Erbjud en förälder ni känner att ni kan vabba för hens barn nästa gång barnet fått kräksjukan/feber/influensa. Om ni känner förälder och barn så blir säkert föräldern överlycklig över att slippa vabba och slippa sätta sina kollegor i skiten. Och ni får också denna fantastiska upplevelse det är att vabba med sjukt barn och känna vilken härlig semester det är!

 

[vemsomhelst123]

Jag tror inte att skolresultaten påverkas av om man är hemma på alla loven eller om föräldern måste jobba (de flesta barn har två så samma föräldrar behöver ju inte ens ha båda föräldrar hemma varenda lov som det ibland är på vissa arbetsplatser...). Jag tror att tusen andra saker påverkar barns skolresultat mer än just den saken även om det säkert påverkat något barn.
Gener.
Föräldrar.
Skola.
Trygg hemmiljö.
Nätverk.
Ekonomi.
Mat på bordet.
osv.

Säkert.

Nu vet jag inte om barnen var lika sjuka på pappa veckorna, men annars hade pappan kunnat vabba mer. Kollegan hade kunnat stanna hemma när hon var sjuk även i slutet och inte smitta ner sina kollegor och därmed orsaka ännu längre tungt arbete när folk behövde vara frånvarande,och chefen hade kunnat anställa mer personal, eller åtminstone gjort ansträngningar för det, för att avlasta när nu det är så här. Det går liksom inte runt när man enbart får agera brandsläckare när någon är borta och övriga i personalen signalerar stress, och dessutom personalbyte sker rätt frekvent med hänvisning till att ledningen inte lyssnar.

Problemet är på chefsnivå mer än på kollegans, men man tappar det till slut när man själv inte orkar med mer. Så ja, synd om både kollegan och hennes barn att varenda vecka per år vara sjuka (förkyld eller feber), det måste slita på dem också.

slet sannolikt mer på dem..

 

[vemsomhelst123]

Fast om det händer regelbundet/hemskt ofta kanske man helt enkelt måste gå ned i tid eller i alla fall anpassa sina arbetsuppgifter så att det inte faller på kollegorna att ständigt plocka upp efter en. Ytterligare en sådan där sak man får ta med ledningen och försöka lösa istället för att dumpa på kollegorna.
En vacker dag har de blivit sjukskrivna på grund av överbelastning istället och så finns det ingen på plats som kan ta sig an de där uppgifterna.

Jag kommer aldrig tumma på min ekonomi mer än jag redan gör för att jag har barn. Då får ledningen anställa fler istället om det behövs..