Utstickare från Skolförvirringstråden (innefattar sadlar, sits och såsig ridning)

Status
Stängd för vidare inlägg.
Sv: skolförvirring

Men du det är väl enklare att påstå att inom AR så anser vi att det inte går att rida lätt än att gå till sig själv som ryttare och inse sina brister
jag är oerhört medveten om brister och fel, förklarade varför jag hamnar i avlastningssits bara.
Lättridning vill jag vara helt upprätt i, har inga bilder på det!
Har visat bilder på kallblodet där jag rider väldans fel i lättridningen, men han utvecklades ur sin obalans ändå.
vet varför och lät det vara så en tid, får återfall då och då. (:eek::devil:)
I en bättre sadel med stöd o mer dämpad sits lyckas han inte slunga fram mitt överliv då länden flyger upp o ner i traven utan jag kan se bättre ut även om hästen rör sig illa!
Bättre pressa ner sig o sitta fint på en häst som inte orkar/kan??

Många tenderar att ta sig själva på så stort allvar oxå, skyller allt på sig själva (jante eller??) och ser kanske inte varför mekaniken i hästen placerar dom så. Eller hur kass sits sadeln placerar dem i.
man behöver väl inte sitta o jobba emot saker som går att ändra på.
tex så vill då jag slippa bygga upp muskler o spänning som motverkar, hellre hítta den där riktiga följsamheten då hästen bjuder på sin rygg och bär.
 
Sv: skolförvirring

Att kunna följa med hästen i en ordentlig trav kräver både styrka och balans. Det är något man som ryttare får försöka jobba med så att man inte hindrar hästens rörelser.
Men om man har en häst som inte törs gå med tryck, för rörelsen inte finns där.
Jag jobbar just på att få ut steget och där kommer lättridning med tydlig upprätt kraftfull med stabil position in. Men än är det stabila för skört.
I korta sekvenser kan hästen ur den mjuka långsammare traven där bakbenen hinner bära upp framdelen komma fram med lite större kliv, men rubbar jag balansen med att rida fram för stora steg då spänner hon emot och tappar allt. Bara att börja om.
Musklerna räcker inte till för stor trav än, de håller ihop rörelsen för mkt.

Förstår din poäng med den unga. Helt klart lättare att rida på och få hjälp av svävmomentet än att hitta balansen i mer samlad trav väl!?

Nu har jag en äldre häst som har dåliga erfarenheter, och kan inte köra på med raka rör. Måste prova lite försiktigt och ta det ur det lugna och kontrollerade för att få henne att våga använda kroppen rätt.
 
Sv: skolförvirring

det är väl kanske därför den här såsiga ridningen har uppkommit för det är helt enkelt mkt enklare för ryttaren, han är inte så dum den där Bent egentligen :idea:

Just så är det. Den långsamma ridningen är mycket till för att den oerfarna ryttaren ska hinna med att koordinera alla sina hjälper och kunna kontrollera sin kropp. Och även för att den oerfarna hästen ska kunna göra detsamma, och långsamt bygga upp sin kropp.

En erfaren ryttare däremot har ett mkt större spelrum. Just därför ingår skolor i skritt och trav i väpnarprovet, medans man i riddarprovet måste behärska dem i galopp. Och ökad trav är också sent i utbildningstrappan, efter piaff.
 
Senast ändrad:
Sv: skolförvirring

Aha!:idea:
Jag har förmodligen haft tur för jag har aldrig suttit i en sådan sadel. Jag har en mycket bekväm dressyrsadel i normala fall. Nu under första tiden med den unga damen använder vi en allroundsadel modell Ä istället, men inte heller den försvårar lättridningen.

Att en sadel är bekväm är inte samma sak som att den är korrekt. Man blir ju ofta van vid sin egen sadel, jag tycker alltid att det tar ett bra tag att rida in sig i ngn annan, för de är alltid obekväma första gången man sitter upp.....
Kolla gärna hur stiglädren faller när du inte har fötterna i dem, och jämför med var du har fötterna i lodrät sits när du har ridit utan stigbyglar en liten stund.
 
Sv: skolförvirring

Jo, ni som rider rent AR tänker lite annorlunda. Men det är ofta intressant o kan ge en tankeställare även om man inte håller med. ;)

Jag håller med! Fast tvärtom då, ni som inte rider AR har intressanta nya tankegångar att fundera på. Det är alltid nyttigt att se saker från flera vinklar.
 
Sv: skolförvirring

Jag förstår hur du menar, jag har själv vid några tillfällen ridit travare, både varmblodiga och nordsvenska. Men även om hästen har svårt för sig (eller kanske ännu mer i det fallet bör man nog säga) så är det ju jätteviktigt att ha kontroll på sin egen kropp.
Det jag funderar över när även ryttare inom "ren" AR tar ett lusigt och oengarerat tempo som förevändning för att "hästen inte klarar av mer än så" trots att det är en helt normalt funtad häst utan skavanker eller knepigt rörelsemönster.

Jag undrar om det inte är så att många inom AR sätter likhetstecken mellan "tryck" och "spring".

För övrigt, förlåt avvikandet från trådens ämne, men lättridning är svårt. Jag har själv en tendens att luta mig framåt:o men har ändå på något sätt lyckats krångla ned ändan i sadeln och inverkar med sätet. Jag försöker i alla fall att vara så följsam jag kan, på min "gröna" unga dam funkar det i alla fall.;)
 
Sv: skolförvirring

Jag har funderat på det här fenomenet nu när jag "är med unghäst". Henne behöver jag ha "tryck" i för att hon ska jobba på bakifrån och söka en stadig och jämn kontakt. Tappar hon bjudning och det går lite för "lusigt" så blir hon genast slingrig och lite ostadig. Upplever att det är mycket lättare att få bjudning när hon går med "tryck". Sedan får det givetvis inte bli "spring" utan hon måste självklart hålla takten.

Ehrengranath som väl måste anses höra till klassikerna talar om hur viktigt det är att "trafva ut unghästen".
Gast
 
Sv: skolförvirring

Att en sadel är bekväm är inte samma sak som att den är korrekt. Man blir ju ofta van vid sin egen sadel, jag tycker alltid att det tar ett bra tag att rida in sig i ngn annan, för de är alltid obekväma första gången man sitter upp.....
Kolla gärna hur stiglädren faller när du inte har fötterna i dem, och jämför med var du har fötterna i lodrät sits när du har ridit utan stigbyglar en liten stund.

Och här håller jag inte med, jag har inte haft problem med att sitta i andra sadlar, givetvis under förutsättning att sadeln är bra. Men jag har nog, som sagt, haft tur och sluppit ifrån avarterna. De sadlar jag suttit i har dessutom oftast varit bekväma. Den sadel jag har nu köpte jag just för att den är både bekväm och byggd så att man hamnar rätt.
 
Sv: skolförvirring

brukar tänka fram med mage o höfter, stanna med resten, inte rida lätt med framåtkastat överliv. Men i den superhala bomlösa utan stöd lyckas den jättelånga hästen kasta fram mig i svaga ögonblick och då känns det lättare att bli kvar där och inte störa, än att ofta tappa balansen då det kränger, för det stör ju oxå.

Jag tänker "upp med överlivet" när jag rider lätt, men det kanske är där problemet sitter? Nästa gång (imorgon) ska jag försöka tänka "fram med mage o höft" istället.:idea: Jag fixerar mig förmodligen vid överlivet. Har inga problem under nedsittning då jag också tänker mer på rumpa o höfter.
 
Sv: skolförvirring

ja, tydligt syns det på bildena på araben, och bilder på skitsvåra sekvenser på travaren ur balans.. (har oxå muskelproblem o nackskada.. så jag säger inte att det är rätt, det är ett sätt att klara svåra sekvenser)

kanske för att det känns lättare att lixom puta bak med rumpan o stanna kvar med axlarna än resa sig absolut rätt upp i avlastnigssitsen...
Ser rätt dumt ut!

I lättridning brukar jag försöka hålla överlivet rakt och resa upp o ner o inte bli sådär framåtlutad.

På arabbilderna är det hårfint att hon blir rädd och undandrar sig ryggen och kastar upp huvudet.
i den där avlastningssitsen finner hon lite lugn och så vissa bitar törs jag räta upp mig och belasta ryggen mer i nedsittningen.

om hästen smäller upp ryggen elelr spänner ihop blixtsnabbt är det på nått vis lättare att vara snabb och mjukna om man är lite framåtlutad men inte hänger över bogarna..
absolut lodrät hinner jag inte njukna ur då hästen är så snabb att spänna sig, och då blir det skumpiskump och vi kommer ur fas o hon blir rädd om sig!
-Livräddningssits.. fel men det var en förklaring till varför det blir sådär!
kan ju visa spektaklet för dem som råkat missa sitsfelen!:crazy:
Här är hon rätt kort i steget och dålig i ryggverksamheten!
och lättridning i det skedet stör den sköra balansen något oerhört! Funkar inte förrän hon fått större steg o är tryggare i sin balans!

Jag känner mig mjukare med böjda höftleder än helt upprätt.
Då hästens rygg känns stark o stabil törs jag bli rak. Men inte förrän då!

Det är påfallande ofta som du lägger egna briser på hästen, har jag funderat på.:cool: prova att vända ditt tänk, se om det kanske är precis tvärtom istället:idea:
Jag vet av egen erfarenhet kan jag säga, och jag tror inte jag är ensam i världen om att ge hästen mer problem emellanåt än den skulle behöva ha:crazy: Rättar jag en brist om än aldrig så liten detalj kan det göra hela skillnaden för hur hästen rör sej.

Jag säger inte att det alltid är så enkelt, det är två som ska dansa;)
men prova att tänka tvärtom så kanske du får en aha-upplevelse:o
 
Sv: skolförvirring

Men om man har en väldigt svank häst är inte ryggen med- oavsett hur man försöker. Man bör rida lätt istället.

Det klassiska sättet är- keep it simple.- så få hjälper som möjligt, men ändå inramad.

jag förstår inte vad du får allt ifrån :confused:
 
Sv: skolförvirring

Jag vet inte hur man rider lätt i Lappland men man kan faktisk rida lätt och sitta oerhört still om man som ryttare har balans. Men kastar man sig framåtlutad varenda gång man reser sig upp och har händerna överallt och som följer med upp och ner så är det klart att hästens balans ändras hela tiden.

Ja - och särkskilt om underskänkeln fladdrar, och om man rider lätt i hema benet istället för i knäleden.

sally lär ut en bra rida lätt teknik.

Sedan Lappland - bra lättridning nuddar sadeln - man sätter sig aldrig ned helt. Så det går att hålla tyngdpunkten still - en förutsttäning tycker jag för att påverka hästen på ett vettigt sätt




KL
Ang. svank ...

Jag rider alltid fram under lättridning - gör inte alla icke AR eller Western det.

Skall man få igång ryggen så krävs det den stillhet som fio skriver om - och även att behålla denna stillhet under nedsittning sedan.

Men det är ju en dynamisk stillhet.
 
Sv: skolförvirring

AR representeras ofta men inte alltid av ryttare som inte har kommit så långt i sin utveckling ungefär som när man ser nybörjare rida lätt på ridskolan tro sjutton att balansen hos hästen blir helt kaiko, det är säkert enklare för ryttaren som inte har utvecklat sin balans och sits att sitta ner i jogg än att rida lätt sen tror jag det har utvecklats till ett missförstånd att det är själva lättridningen som orsaker det här och inte ryttarens brist på balans och stabilitet.

Hade man inom AR travat ordentligt framåt så hade det blivit samma ursäkter eftersom det ställer ganska stora krav på ryttarens sits och balans och bålstabilitet att sitta ner i trav och det är väl kanske därför den här såsiga ridningen har uppkommit för det är helt enkelt mkt enklare för ryttaren, han är inte så dum den där Bent egentligen :idea:
När ryttaren har ordning på alla dessa delarna blir det lättare och lättare att rida mer framåt samt att rida lätt i balans blir inte heller några större problem.
Tittar man på dom flesta hoppryttare så är det ju fullkomlig katastrof när dom försöker sitta ner i traven just pga att deras sits och balans inte är tränad i nersittning men rida lätt det kan dom.

Kan det sägas bättre?

Nej
 
Sv: skolförvirring

Jag rider alltid fram under lättridning - gör inte alla icke AR eller Western det.

Skall man få igång ryggen så krävs det den stillhet som fio skriver om - och även att behålla denna stillhet under nedsittning sedan.

Men det är ju en dynamisk stillhet.

Jo, alltid lättridning under framridning tills hästen slappnat av i ryggen. För min del är det just nu bara lättridning som gäller tills min häst blivit starkare i sin kropp.

Angående stillhet under nedsittning så upplever jag det som att man måste kunna skumpa lite (skumpa BALANSERAT alltså, inte nybörjarskump) för att hästens rygg ska "få plats". Sitter man för still så blir hästryggen låst istället. Men "skumpandet" kräver också balans och styrka samt rörlighet i höfterna så att man följer med i rörelsen. Låsta höfter = "nybörjarskump".
 
Sv: skolförvirring

jag är oerhört medveten om brister och fel, förklarade varför jag hamnar i avlastningssits bara.
Lättridning vill jag vara helt upprätt i, har inga bilder på det!
Har visat bilder på kallblodet där jag rider väldans fel i lättridningen, men han utvecklades ur sin obalans ändå.
vet varför och lät det vara så en tid, får återfall då och då. (:eek::devil:)
I en bättre sadel med stöd o mer dämpad sits lyckas han inte slunga fram mitt överliv då länden flyger upp o ner i traven utan jag kan se bättre ut även om hästen rör sig illa!
Bättre pressa ner sig o sitta fint på en häst som inte orkar/kan??

Många tenderar att ta sig själva på så stort allvar oxå, skyller allt på sig själva (jante eller??) och ser kanske inte varför mekaniken i hästen placerar dom så. Eller hur kass sits sadeln placerar dem i.
man behöver väl inte sitta o jobba emot saker som går att ändra på.
tex så vill då jag slippa bygga upp muskler o spänning som motverkar, hellre hítta den där riktiga följsamheten då hästen bjuder på sin rygg och bär.


Nu förvirrar du mig för du säger emot dig själv, är det nu sadelns fel att du inte kan rida lätt eller hästens mekanik eller att du inte har stabilitet nog att rida lätt på ett sätt som inte flyttar omkring tyngpunkten så mkt eller är det lättridningen i sig som inte går att göra oavsett :confused:
 
Sv: skolförvirring

Jo, ni som rider rent AR tänker lite annorlunda. Men det är ofta intressant o kan ge en tankeställare även om man inte håller med. ;)

När det gäller hur stiglädren skulle flytta ryttaren och "en sadel som placerar ryttaren i bättre sits" så dår du gärna utveckla vad du menar.


Sadlar av engelsk modell- allround, dressyr och hoppning har stigläderkrampan fästade för långt fram om man eftersträvar den sits som man inom den akademiska ridningen vill ha. dvs. kort sagt, när man sitter i sadeln ska man kunna landa på föterna utan att tappa balansen. i en skolsadel placeras ryttaren mitt i sadeln på sina sittben. (MKT luddigt förklarat!:D) utifrån det kan man bättre få till en bra avlastningsits, eftersom man redan har grundförutsättningar i en sadel som placerar en rät. I en vanlig sadel hamnar ryttaren lite i bakvikt, de placerar en så att man sitter på rumpan istället för sittbenen. därför kan det vara svårt att sitta rätt i en sådan sadel vid ex. avlastningssits, "normal sits" (kommer inte på namnet!!) och belastningssits. hoppas du blev lite klokare:angel:
 
Sv: skolförvirring

-Och att ryggen svingar upp då man reser sig och svingar ner då man sätter sig, fast hinner med två sving på ett lättridningsintervall. Man kan ju vid ridning rakt fram balansera så man sitter på det bakben som inte vill bära, för att jämna ut rörelsen.
Det har dom anammat i monté. Det bakben som skjuter på stannas uopp lite med nedsittning på det och så släpper man fram det sämre så traven blir jämnare.

Så med lättridning kan ryggen våga komma upp mer. Man lixom hjälper upp svingen. Förstärker rörelsen.
Att svinga är ju en början o nödvändigt för fortsatt samling, men då man vill få bärighet, och en mer kontrollerad svingning och mjukare rörelse i ryggen med mer bakåtflyttad tyngdpunkt, då börjar nedsittning, kanske med svag avlastning i början, bli naturlig tycker jag.

Jag rider lätt då ryggen uppenbart "vill" kunna slungas upp långt, då hästen inte orkar bära mig utan behöver svinga loss i friare rörelse.

Vid lite mer samlad rörelse sitter jag ner, har hästen lite svårt att komma till ro i bärigheten kan man ju lätta ur en aning i avlastningssits så den får vila och känna sig friare. men det har då jag haft stora problem med i en vanlig sadel. Där är det upp eller ner som gäller lixom!

Mina hästar blev störda av lättridning i en engelsk dressyrsadel, går bättre vid nedsittning då trycket kommer jämnare över ryggen. Ståendes i stigbyglarna känns det som om de hämmas i framdelen och kryper ihop lite... Men så är det ingen svindyr sadel heller, utan en med stigläderfästena låångt fram..:eek:

Jag bara undrar, om din häst inte orkar/ vill svinga ryggen förrän du rider lätt, så tror jag inte att den höjer ryggen "ärligt". allt hänger ihop, sitter du i avlastningsits och jobbar hästen rätt med böjning mm så kommer den faktiskt automatiskt att höja ryggen när den gör rätt, även om det är jobbigt. genom lättridningen kommer aldrig tyngdpunterna att sammanfalla/närma sig varandra, och det blir ännu svårare för hästen att svinga med ryggen. så, om hästen har svårt med att använda ryggen, så är det nog bättre att till att börja med stå i kraftig avlast. sits eller helt enkelt befästa "ryggövningarna" med longering eller arbete vid hand.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Ridning Det här blir ett långt inlägg men skulle vara jättetacksam om nån pallade läsa och ville hjälpa mig att fundera på vad som kan göras...
2
Svar
21
· Visningar
4 267

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp