Idag var jag med om en riktig mardröm. Jag och familjen var ute i urskogen med båda hundarna. Vi övade på att 1,5 åringen skulle gå lös, något vi gjort sen vi fick honom. Det har alltid gått bra då han håller sig nära och vanligtvis alltid kommer på inkallning.
Idag gick det åt helvete
Helt plötsligt så ska han springa ikapp min sambo ca 50 meter framför mig. Men han stoppar inte där utan rusar vidare och är plötsligt borta. Jag blir helt fylld av skräck när jag inser vad det är som händer och rusar efter hunden, till ingen nytta eftersom han är borta. Skogen är stor och jag och sambon rusar runt och ropar och ropar men han syns inte till någon stans. I all panik provar jag att skrika "godiiissssss" med ljus stämma och plötsligt är han vid mina fötter.
Detta var de i särklass värsta typ 30-40 sekunderna i mitt liv. Allt gick så fort och jag hann tänka så mycket tankar på den korta tiden. Adrenalindumpen som kom efteråt var riktigt jobbig och jag vart helt skakig.
Inkallningen har alltid fungerat fram tills idag när den inte gjorde det. Från och med nu kommer han aldrig mer att få gå lös annat än inhägnat.