Ja, eller som en bekant berättat om en situation hen hamnat i. Hen hade en reaktiv goldenhane modell större som hen fick lägga ner oerhört mycket jobb för att få trygg och stabil i hundmöten. Hunden hade blivit otroligt mycket bättre och klarade av de flesta möten utan problem.
Några gånger när de mötte någon liten hund som betedde sig illa i kopplet (gjorde utfall, konstant skällande o. s. v. utan att dens ägare försökte hjälpa den att hantera situationen bättre) tröttnade väl goldenhanen, och "svarade" med något skäll och hopp mot den lilla hundens håll. Då tyckte ägaren till den lilla hunden att den stora goldenhanen var "dum" och "skrämde hens hund"Att hens lilla hund hållit på en bra stund innan var tydligen inte relevant alls.
For flera ar sedan var jag ute och reste med Miss Mandy, en mycket confident och saker rottis som aldrig gjorde utfall och ignorerade det mesta andra hundar gjorde. Vi gick forbi, i riktning mot grinden, pa en rastgard dar tva kvinnor var tillsammans med 3 shelties. En Sheltie com rusande direct och kastade sig aggressivt mot staketet fran insidan, den ena kvinnan kom springande efter (jag trodde hon skulle ta tag i hunden) for hon ville prata med mig.
Hon undrade om jag tankte komma in i rastgarden, eftersom jag stannat satte sig Mandy vid min sida, jag svarade kvinnan jag inte inte hade nagon tanke pa att ga in. Hon fortsatte med att saga att det var bra da storre hundar ofta var aggressiva och henne's var sa sma. Jag minns inte exact hur hon uttryckte det, men det gick ut pa att henne's stackars oskyldiga hundar blev utskallda av storre hundar.
Jag tittade, med viss overraskning fran min rottis som satt tyst vid mina fotter till tva shelties som kastade sig mot staketet i Mandy's riktning medan den tredje stod bakom dem och skallde. Sedan tittade jag upp pa kvinnan och sa, "Ja min hund ser inte ut att ha nagra problem, men dina ser verkligen ut att ha det". Kvinnan tittade pa sina hundar och pa min ... och chocken i henne's ansikte var total. Hon hade aldrig sett det innan, det hjalpte ju sa klart till att Mandy totalt ignorerade henne's hundar.
Den andra kvinnan kom fram och sa, "Jag har ju sagt att det ar 'namn-pa-hund' som ar problemet". Det var sa tydligt hur hundagaren absolut inte sag hur henne's hundar uppforde sig och efter det ar det lattare for mig att se just hur "pet owners" missbedommer situationer for att de inte alls kan lasa hund, de har ingen aning om vem som ar aggressive eller inte.
han har helt plötsligt börjat sno grejer från köksbordet och morot två gånger från skafferiet. Han hade inte ens tänkt tanken när han var yngre 
. Nio månader gammal och börjar bli så trygg i platsliggning med störning. 
. Allt har varit så enkelt med henne och jag är livrädd att gå för fort fram och skapa massa stress och ljudande.
.
så tacksam att jag har honom.
