Uppdateringstråd 28

Status
Stängd för vidare inlägg.
Jag tror vår Rötta har en allergi. Hon har en besatthet av att slicka sig i ändan. Sambon har sökt för det två gånger hos veterinären. Första gången tömde de analsäckarna. Ingen skillnad efter. Andra gången sa veterinären att det var ett beteende hon hade.
Nu tycker jag hon kliar sig också i ljumskar och längst bak på magen. Under svansroten också.

Äter färskfoder. Är 2,5 år gammal. Ingen ohyra syns. Inga direkta öronproblem.

Ska söka igen. Men frågan är till vilken veterinär den här gången…

Du bor väl i mina krokar om jag inte minns fel.
Jag hade kontaktat Valla eller Jägarvallen där det finns hög och bred kompetens 😊
 
Kom på att Paisleys sele finns ju och den passar fortfarande 😁
Blev bra iom att den är så ställbar. Den får han ha tills jag hittar en bra i reflex.
Täcket är ett par cm för långt men en storlek mindre hade troligen blivit för kort i stället, när täcker det lilla rumpan ordentligt ❤️
IMG_20231015_132049.webp
 
Funktionärat på IGP-tävling idag, både i BH och IGP1-3. Konstaterar att den största utmaningen för min räserräka kommer vara platsliggningen 😁 BH-lydnaden kan vi nog nöta in utan större svett, och miljödelarna med aningens mer ansträngning. IGP-skyddet skulle hon dunderälska, om vi någonsin tar oss så långt.

Annars har vi övat mycket startrutiner i lydnaden i veckan, och min plan och inspiration där är att dra upp henne ganska ordentligt med leksak. Det ger ett så skarpt fokus, men pga långsam matte så ger det också en hel del blåmärken 😅
 
Woho - idag stämde (nästan) allt! Vi startade jaktprov i ett blåsigt och blött Skåne, och avslutade dagen med att vara det enda ekipaget som fick in alla våra fåglar och som slutförde provet. En apport blev kluddig pga att jag missbedömde nedslagsplatsen, och den drog ner oss till en plats som andravinnare i stället för förstevinnare. Det gör mig ingenting, marginalerna är små och det har ingen direkt betydelse. De andra apporterna gjorde han klanderfritt och jag är så nöjd med vår fina känsla idag ⭐

IMG_8947.webp
 
Alltså jag älskar denna hund men faaan vad jobbig han är just nu 😩 18 månader gammal och har hela tiden varit brötig och ouppfostrad men nu är han inne i någon absolut slyngeltopp sedan ett par veckor tillbaka. Har börjat ställa sig i kopplet och tokdra mot andra hundar (30 kg mot mina 55 kg 😮‍💨), skäller och muckar gräl om vi råkar komma för nära. Har inte hjälpt att han behövt gå på skonkost de senaste två veckorna heller, så jag har inte kunnat distrahera/motbetinga/muta med mjukost. Kan ju vara därför han är extra jobbig, förstås – han har nog inte känt sig så himla fräck med en mage i uppror. Men det verkar vara något som händer just nu också. Han har gått från att kissa som en tik (sittande och någon gång per promenad) till att lyfta benet och skvätta femtioelva miljarder gånger varje promenad. Lukter är plötsligt tusen gånger godare också. Han kastrerades som liten valp (de gör ju ofta så utomlands) så det borde inte finnas några hormoner som kan gå bananas men något är det ju.

Som tur är har han blivit jättemycket bättre med en massa andra unghundsfasoner inomhus, så han är förlåten. Några gånger varje dag är det som att han landar i sin egen skalle och uppför sig som en ängel och då är han såklart den bästa, finaste, underbaraste hunden i hela universum och mattes stora dröm och längtan. Men jag får påminna mig ofta om att det där andra skräphundsbeteendet är en övergående fas, för efter promenader som den vi hade idag vill jag bara lägga mig raklång på marken och ge upp 😅
B4946854-4B0C-4850-BB7E-6ED30A940F54.webp
 
Alltså jag älskar denna hund men faaan vad jobbig han är just nu 😩 18 månader gammal och har hela tiden varit brötig och ouppfostrad men nu är han inne i någon absolut slyngeltopp sedan ett par veckor tillbaka. Har börjat ställa sig i kopplet och tokdra mot andra hundar (30 kg mot mina 55 kg 😮‍💨), skäller och muckar gräl om vi råkar komma för nära. Har inte hjälpt att han behövt gå på skonkost de senaste två veckorna heller, så jag har inte kunnat distrahera/motbetinga/muta med mjukost. Kan ju vara därför han är extra jobbig, förstås – han har nog inte känt sig så himla fräck med en mage i uppror. Men det verkar vara något som händer just nu också. Han har gått från att kissa som en tik (sittande och någon gång per promenad) till att lyfta benet och skvätta femtioelva miljarder gånger varje promenad. Lukter är plötsligt tusen gånger godare också. Han kastrerades som liten valp (de gör ju ofta så utomlands) så det borde inte finnas några hormoner som kan gå bananas men något är det ju.

Som tur är har han blivit jättemycket bättre med en massa andra unghundsfasoner inomhus, så han är förlåten. Några gånger varje dag är det som att han landar i sin egen skalle och uppför sig som en ängel och då är han såklart den bästa, finaste, underbaraste hunden i hela universum och mattes stora dröm och längtan. Men jag får påminna mig ofta om att det där andra skräphundsbeteendet är en övergående fas, för efter promenader som den vi hade idag vill jag bara lägga mig raklång på marken och ge upp 😅Visa bifogad fil 130089
Du kan inte muta med en boll eller leksak så länge? Ibland kan det vara bra att variera belöningen så det inte bara blir en förväntan av mjukost/godis. :)
 
Du kan inte muta med en boll eller leksak så länge? Ibland kan det vara bra att variera belöningen så det inte bara blir en förväntan av mjukost/godis. :)
Tack för tipset, men han är inte så leksaksglad att han tar leksak i den situationen 🙃 Vi jobbar på det, att det ska gå att belöna med leksak, men bara det i sig är ju en träningssak för en jycke som tycker både boll, dragkamp och allt annat är rätt meh.
 
Hade genrep inför cert-provet i helgen och det har gått pissdåligt. Jag är sjuk och har så varit i 1,5 vecka= hund som det pyser energi ur öronen på:meh:
Först ut var 15 min fast bevakning med ljud och påvis, där han plockade upp vind av en figge till nästa moment och hade svårt att släppa den och koncentrera sig på ljuden men tog det tillslut med ett ok påvis. Funktionslydnanden gick ok, även om han fått för sig att gå bakom mig. Men han är otroligt följsam så det får väl gå… Patrullstig med vind var det som gick bäst, klockren markering! Sen var det dags för patrullstig med spårupptag, fint upptag, fint spår fram till första apporten och sen gick det käpprätt åt skogen(bokstavligt talat) Jag orkade/hann inte med i den bökiga terrängen, så han tröttnade på att jag röck i linan och slutade spåra. Vi kom dock tillslut ut typ vid spårslutet. Sen var den dagen slut (och jag med:D)

Dag två började med patrullstig 500 m med platsligg under ordergivningen, skott, ljud och vind. Platsligget gick bra, skott är inga problem, resten gick j-ligt obra, tog vare sig ljud eller vind och jobbade dåligt på patrulleringen.
Nästa moment var fast bevakning 50 min med ljud. Det gör han bra, dock sen markering, figgen var inte mer än 40-50 bort, men han gick inte upp i frustration och skötte sig fint. Han fick gå ut till figgen efter momentet var avslutat, förhoppningsvis ökar det motivationen lite grann.
Sen var det dags för spår igen 750 m, 4 apporter, spårupptag. Han gör ett fint spåruppta, hittar första apporten utan problem, fortsätter tills han tar en apport till och sen tappade han spåret. Han spårade ut i en vät så vi vände tillbaka till senaste apporten och började om. Han tog upp spåret fint och det visade sig sen att vi antagligen gick precis bredvid slutapporten men han spårade utgången och när vi kom fram till vägen som var gränsen för var spåret fick gå så gav jag upp och kopplade om och gick av. Spårläggaren hade gått precis i kanten av väten med vinden liggande på in mot den så antagligen därför Sonnie tog den vägen för vi hade gått nästan parallellt med spåret men ett par meter in i väten istället. Det visade sig sedan att spårläggaren också hade lagt ut 5 apporter istället och vi hade tagit 1 och 4( för att bli godkänd på spåret ska man ta 1+slutet). Krångligt blev det och med feber och hjärnan full i snor var det inte helt enkelt att reda ut😂

Sen var vi färdiga för helgen och jag hade en väldigt trött hund i bilen hem.


Nåja, vi fick ok på att gå upp på cert-provet och ska hårdträna spår fram till dess ( om jag nu någonsin blir frisk:meh:)
 
Vi har flyttat för 2 v sen och bor nu på gård där det bor 1-2 andra hundar och dags-stallpersonal har en hund. Så mysigt att de 3 hundarna skrotar runt fritt på gården och kommer och hälsar på och att de är trevliga, vettiga hundar som är bussiga mot våra små mjukisar! Jättekul att de fått hundkompisar. Magiskt att ha den här vackra miljön att vara ute i också! :heart
 
Har aldrig halsband på när de är lösa och inte inomhus.
Men, nu när vi var ute imorse var det ju kolbäck i skogen :D så nu får de nog bli halsband med lampor på och nått till mig med!
 
Alltså jag älskar denna hund men faaan vad jobbig han är just nu 😩 18 månader gammal och har hela tiden varit brötig och ouppfostrad men nu är han inne i någon absolut slyngeltopp sedan ett par veckor tillbaka. Har börjat ställa sig i kopplet och tokdra mot andra hundar (30 kg mot mina 55 kg 😮‍💨), skäller och muckar gräl om vi råkar komma för nära. Har inte hjälpt att han behövt gå på skonkost de senaste två veckorna heller, så jag har inte kunnat distrahera/motbetinga/muta med mjukost. Kan ju vara därför han är extra jobbig, förstås – han har nog inte känt sig så himla fräck med en mage i uppror. Men det verkar vara något som händer just nu också. Han har gått från att kissa som en tik (sittande och någon gång per promenad) till att lyfta benet och skvätta femtioelva miljarder gånger varje promenad. Lukter är plötsligt tusen gånger godare också. Han kastrerades som liten valp (de gör ju ofta så utomlands) så det borde inte finnas några hormoner som kan gå bananas men något är det ju.

Som tur är har han blivit jättemycket bättre med en massa andra unghundsfasoner inomhus, så han är förlåten. Några gånger varje dag är det som att han landar i sin egen skalle och uppför sig som en ängel och då är han såklart den bästa, finaste, underbaraste hunden i hela universum och mattes stora dröm och längtan. Men jag får påminna mig ofta om att det där andra skräphundsbeteendet är en övergående fas, för efter promenader som den vi hade idag vill jag bara lägga mig raklång på marken och ge upp 😅Visa bifogad fil 130089

Knut är också inne i någon period. Han är 12månader och har bollarna kvar dock :D
Vet inte vad han håller på med men han får ragg när han ser andra hundar (inte alla)
Ser ju ut som han är skitdryg men jag tror han är osäker.
Mycket nosande och sprättande...
 
Var iväg och tävlade agility med Spock igår, tre disk lopp blev det men väldigt nöjd då det var mestadels väldigt fina partier. Problemet är att han är så förbannat snabb att jag inte alltid får till timingen och visar/säger matte inget så springer han såklart på det han har framför sig 😅.
Utanför plan så kunde man varit stoltare dock, rest ragg och ibland vrålandes och hängande i koppel... Han blev dock bättre under dagen och han brydde sig inte om hundar som gick där de gick utan mer svarade upp mot de som kastade sig i koppel och höll liv.
Tay var faktiskt likadan i samma ålder och nu går han snällt som ett lamm även förbi provokationer så jag inte särskilt orolig, Spock har ju dessutom varit iväg väldigt mycket mindre på egen tass pga jag skadade knät i vintras.

Idag ska vi iväg till fårhagen en sväng..

20231015_155812.webp
 
Knut är också inne i någon period. Han är 12månader och har bollarna kvar dock :D
Vet inte vad han håller på med men han får ragg när han ser andra hundar (inte alla)
Ser ju ut som han är skitdryg men jag tror han är osäker.
Mycket nosande och sprättande...
Jaa, det är säkert osäkerhet. Brukar ju vara det när tonårspojkar mopsar sig och håller på 😆
 
Knut är också inne i någon period. Han är 12månader och har bollarna kvar dock :D
Vet inte vad han håller på med men han får ragg när han ser andra hundar (inte alla)
Ser ju ut som han är skitdryg men jag tror han är osäker.
Mycket nosande och sprättande...
Suck, ja.
Oskar blir året om ett par veckor. Ena dagen en ängel och nästa fullständigt gräslig.
Just nu (senaste dagarna) har dofter blivit rena knarket. Jag har rådjur, ekorrar, rådjur och en katt som spatserar runt på tomten nattetid. Han kan inte gå vettigt i koppel ens de få metrarna tvärs över gräsmattan till gästhusets källare. Nosen i marken, hysteriskt drag i kopplet och noll kontakt. Det tar en stund att gå den lilla sträckan eftersom jag vill att han ska röra sig lugnt. :banghead:

Trösten är att om ett tag blir han förhoppningsvis ängel igen.
 
Suck, ja.
Oskar blir året om ett par veckor. Ena dagen en ängel och nästa fullständigt gräslig.
Just nu (senaste dagarna) har dofter blivit rena knarket. Jag har rådjur, ekorrar, rådjur och en katt som spatserar runt på tomten nattetid. Han kan inte gå vettigt i koppel ens de få metrarna tvärs över gräsmattan till gästhusets källare. Nosen i marken, hysteriskt drag i kopplet och noll kontakt. Det tar en stund att gå den lilla sträckan eftersom jag vill att han ska röra sig lugnt. :banghead:

Trösten är att om ett tag blir han förhoppningsvis ängel igen.

Knut är fixerad vid andra hundars piss just nu 🙈
Men han kommer när jag ropar, tar godis så tycker ändå han är ok kontaktbar 😅
Haft settrar som inte ätit och tappat hörseln toltalt när tikar i närheten löpt....
 
Knut är fixerad vid andra hundars piss just nu 🙈
Men han kommer när jag ropar, tar godis så tycker ändå han är ok kontaktbar 😅
Haft settrar som inte ätit och tappat hörseln toltalt när tikar i närheten löpt....
Det är bra att bo på landet där få hundar passerar mitt hus. :)
Bor längs en länsväg så det är inte många som vill promenera där bland lastbilar, traktorer och timmerbilar.
På småvägarna och i skogarna är det inte så många där heller. Undrar hur han skulle vara om vi bodde i stan...

När Oskar hittar en doft finns det inget sätt att nå honom, annat än att lyfta upp honom och tvinga honom till kontakt. Godis är lönlöst. Han tar godisen och återgår till sin doftknark-dimma.

Kan vi snabbspola ett år eller så? ;)
 
Älskar salukivärlden ibland :D

För något år sedan var det tänkt att jag skulle ha valp från en kull. Det blev inte av pga för få tikar. Jag har dock sett till att bli vän med valpköparna på facebook för att kunna hålla ett öga på valparna. Så idag bestämde jag mig för att skriva till den ena, kolla om hen råkar bo i närheten av dit jag ska på resa och berättade att jag gärna skulle träffa hunden om möjligt. Vi har aldrig skrivit något till varandra tidigare, kanske bara kommenterat/gillat någon bild ibland. Men jodå, det var förvisso någon timmes resväg men bara det går att få ihop med schemat så ska vi ordna en träff!

Just det här att "från ingenstans" bara dyka upp och säga: "Hej, jag gillar din hund, kan vi ses så jag får kika på den?" och få ett: "Självklart!" till svar, alltså, det känns lite knäppt, och underbart.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp