Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
ÅhhhhDör utav söthetsdöden.
Stora vovven går emellanåt och bär på mini i nackskinnet. Igår somnade dom i soffan men vid klockan 10 reser Ciro sig upp, tar tag i lillan och går in med henne i sovrummet.
Som mina vänner säger då, fast om Amstaff.Såg precis en jättesöt(!) liten papillon på blocket.. Som tur är en okastrerad hane, annars hade jag säkert fått beslutsångest Är absolut sugen på att skaffa en någon gång i framtiden. Å andra sidan, när jag för några dagar sedan bad en vän hålla utkik efter lämplig omplaceringshund till mig så sa hon "Javisst, det kan jag ju göra, fast det är ingen idé, du kommer ju ändå köpa saluki!". Hon med. Jag fattar inte varför alla mina vänner och bekanta säger så
Diva har precis agerat "Sista önskan jag har i livet".
Min väninna jobbar som vårdtagare för våran granne, en tant som är över 100 år. (Mer vet jag inte och det förstår ni säkert varför). Tanten i vilket fall som helst är helt galen i hundar. Hon sitter alltid i köket dom tiderna jag går ut med mina hundar (vad hon har berättat för min väninna som också har nämnt att hon känner mig). Tanten hade ju blivit överlycklig och tjatat länge om att få träffa dom, särskilt den svarta. "Hans päls glänser ju så, jag tycker han är så fin!", har hon sagt och även "Åh, men snälla. Kan du inte fråga henne om jag kan få träffa dom?".
Idag ringde min väninna och frågade om hon fick låna någon utav dom så hon fick hälsa på dom. Eftersom Ciro "den svarta" kan vara lite klumpig så tyckte jag att det var bäst med Diva och tanten hade börjat gråta!
"Jag kan inte ens minnas senast jag fick klappa på en hund! Tänk sen när hon är stor. Då ska jag peka och skryta om att jag hade henne i knäet när hon var liten" och började tjata med en gång om att få träffa den svarta, som är hennes favorit.
Nämen, krya på dig Ladda! Öronsår är helt kass @AraSlei, Devil rev upp en liten reva på taggtråd i höstas och det tog evigheter att läka eftersom så fort han kunde ruskade han upp såret..
Ja, det är skitdrygt!
Hon är dessutom superrädd om öronen sedan vi var hos veterinären idag, först nu efter typ 150 bitar frolic samtidigt som jag försiktigt tar på öronlappen får jag röra sårskorpan "underifrån" så att säga. Får inte lyfta på örat än. Vet inte riktigt hur vi ska kunna rengöra såret morgon och kväll när vi knappt får röra örat på henne.
Gissar att det bara är att fortsätta mata med godis samtidigt som jag rör öronen tills hon accepterar rengöringen.
Hoppas att antibiotikan ska ta den värsta skiten...