Asså... Hur på påverkad kan man bli om man tuggar lite på en humla?
Vi är på besök hos föräldrarna och hundarna var ute i trädgården, och så kom en humla som Riley fångade i munnen men sen släppte för den var väl tvi. Han sa inget, tuggade bara lite avigt och så.
Sen skulle vi gå ut promenad och jag var i ett annat rum när min pappa skulle hämta något i sin bil och gick ut, Riley tänkte då hoppa upp och öppna dörren men min mamma kom och sa till honom (ingen aning hur "hårt" eller skrämt). Sen kom jag, och så plötsligt hade han svansen mellan benen - hunden som aldrig har svansen mellan benen? Han var orolig jämtemot dörren och mamma sa att han kanske hade bråttom ut, men inte har man väl svansen mellan benen för det?
Riley var rätt så flämtig av sig och ville skynda när vi väl kom ut så jag tänkte att han kanske var otroligt nödig men, det var han inte.
Fortsatte promenaden i ett rätt så hetsigt tempo, nosen i backen och bomull i öronen.
Vi kom hem, och han var tveksam till dörren men han brukar vilja dra sig typ, "nääää kan jag inte få vars ite 5 minuter tiiiiill?" Men han följde med, bara för att tvärvända och nästan fly ned från trappan när jag öppnade dörren, svansen mellan benen igen... Han la sig tvärt på gräsmattan och ville inte alls följa med in, visade starkt att dörren var obehaglig som attan. Fick efter en tid (och många om och men) och godis in honom ändå, men dörren... Nix, han tycker den är obehaglig.
Nu är han allmänt tittig och flämtar och vill vara nära samtidigt som han försöker hålla koll överallt och reagerar för minsta lilla prassel, fast på ett skrämt sätt.
Såhär har han aldrig varit förut.
Kan det vara humlan? Min mamma säger att hon sa bara "nej" bestämt när han försökte hoppa mot dörren, men åh. Lilla jycken.
Långt och mycket text, men ville mest få ut mig det.