Uppdatera vidare, del 12

Status
Stängd för vidare inlägg.
@machafuko Oj så krångligt allt blivit. Det är ju så mycket lättare när man går in i ett förhållande med sånahär saker redan utredda och "godkända" (i brist på bättre ord). För er handlar det väl om vad som blir viktigast. Att ha den hunden du vill ha eller den här sambon... helt enkelt. Alternativt att ni kan snacka er ur denna situation och någon ändrar sig. Men ja. Det låter inte som en rolig situation.

Och jag tycker f.ö. inte att det gå att jämföra med andra intressen som inte involverar en levande varelse som bor i ens hem. Jag skulle aldrig acceptera att sambon helt emot min vilja tog in marsvin, katter eller random ointressanta hundar i vårt gemensamma hem. Då får han (eller jag) helt enkelt flytta till eget. Att jag bara ska acceptera det för att det är hans intresse låter helt jädra absurt. Det inkräktar ju på mitt liv hela tiden.

Precis det jag menar, tack! Din stöttning har varit underbar sedan från början. Vi får se hur det tar sig. Ska fortsätta att snacka med sambon om det och hoppas det reder ut sig på något vis. Jag har ju verkligen pendlat från dag till dag om jag tycker att hon är "alldeles lagom" eller för lite. Det är så himla svårt när man knappt själv vet in eller ut längre. :)
 
Angående din situation så tänker jag att det ju inte behöver vara jobbigare för din sambo även om ni skaffare en aktivare hund? Det han gör med er nuvarande hund kan han ju fortsätta med så länge du tar på dig ansvaret för att huden får den aktivering den behöver utöver det. En aktivare hund kan vara lika lätt att leva med som den ni har nu.

Tack för att du förstår!
Det är precis detta jag försöker få honom att förstå. Förutsatt att vi hittar rätt ras/individ är ju tanken inte att han ska behöva ta mer ansvar än det han gör idag. Men han är såklart orolig för risken. Han är också orolig för att det ska vara en hund som inte alls blir så okomplicerad som våran. Hon biter aldrig i något, gör inte en fluga förnäm, bryr sig inte en sekund om hundmöten. Hon är sjukt lätt att lämna ensam, hon anpassar sig till alla miljöer etc etc. Det kan bli svårt att hitta allt de i en annan hund, är han orolig för. :)
 
@farin Jo visst håller jag med, vill inte heller ha ett förhållande som begränsar mig. Men det är att ta i med väldigt hårda ord i det här fallet (i alla fall för mig). Dessutom så drabbar hundval och rasval inte bara mig, som sagt. Därför tycker jag inte att man kan jämföra det med andra sysslor som ex bilintresse, motorcyklar eller annat. Hade min sambo velat lägga sina pengar på en motorcykel - fine! Varför inte?

Men det hade inte drabbat mig. Motorcykeln behöver inte regelbunden motion varje dag. Motorcykeln behöver inte följa med så fort man ska bort. Den är ett extra intresse. Hunden är ju ett levande djur och sambon har som sagt lika stort ansvar som jag.
Fast om du är så beroenda av att sambon ska rasta o sköta hunden,hur går det då om han tex säger upp sig?
Min sambo som jag hade i 13 år,gillade hundar men var ingen hundmänniska och hade ingen vilja att bli det,han sträckte sig till att ta med 1 hund ut på promenad,jag hade 4 dobbar o en LH collie, mitt intresse ,mitt problem!
Dock kunde han öppna dörren o släppa ut dom eller släppa ner matskålar på golvet.
 
Fast om du är så beroenda av att sambon ska rasta o sköta hunden,hur går det då om han tex säger upp sig?
Min sambo som jag hade i 13 år,gillade hundar men var ingen hundmänniska och hade ingen vilja att bli det,han sträckte sig till att ta med 1 hund ut på promenad,jag hade 4 dobbar o en LH collie, mitt intresse ,mitt problem!
Dock kunde han öppna dörren o släppa ut dom eller släppa ner matskålar på golvet.

Menar du säger upp förhållandet, ansvaret eller jobb?

Lösningar finns såklart, men jag vill inte förlita mig helt på hundvakter eller liknande.
 
Eller hur. För mig känns det som ett ganska osunt kontrollbeteende.

Ja, för mina hundar påverkar liksom inte honom. Dom är mitt ansvar, jag ansvarar för motion, att de får vad de ska ha och ser till att någon kan passa dom om vi åker bort. Han märker knappt av hundarna, men erbjuder sig faktiskt att ta hand om dom när jag är sjuk eller nu när jag ska iväg med ena hunden en heldag på lördag, så passar han valpen. Han stöttar mig i mina intressen och jag stöttar honom!
 
Ja, för mina hundar påverkar liksom inte honom. Dom är mitt ansvar, jag ansvarar för motion, att de får vad de ska ha och ser till att någon kan passa dom om vi åker bort. Han märker knappt av hundarna, men erbjuder sig faktiskt att ta hand om dom när jag är sjuk eller nu när jag ska iväg med ena hunden en heldag på lördag, så passar han valpen. Han stöttar mig i mina intressen och jag stöttar honom!
Fast det är väl ingen självklarhet att det blir så? En hund som låter i tid och otid, hårar av sig på allt man äger, tuggar på saker och gör att man hela tiden måste tänka på var man lägger sina saker skulle ju påverka en sambo konstant. Om denna då är ointresserad och bara tycker att allt detta är sjukt jobbigt så ska denne ändå vara "stöttande"?

Jag förstår absolut att det funkar för hur många som helst, men att skaffa hund med en ointresserad sambo blir inte automatiskt bra och man kan inte förvänta sig att någon ska stå ut bara för att den älskar en.
 
Fast det är väl ingen självklarhet att det blir så? En hund som låter i tid och otid, hårar av sig på allt man äger, tuggar på saker och gör att man hela tiden måste tänka på var man lägger sina saker skulle ju påverka en sambo konstant. Om denna då är ointresserad och bara tycker att allt detta är sjukt jobbigt så ska denne ändå vara "stöttande"?

Jag förstår absolut att det funkar för hur många som helst, men att skaffa hund med en ointresserad sambo blir inte automatiskt bra och man kan inte förvänta sig att någon ska stå ut bara för att den älskar en.

Fast låter hunden i tid och otid och tuggar sönder saker så skulle jag undra om hunden får det den ska?

Mina hundar påverkar inte sambon mer än vad hans musik eller dataspelande påverkar mig.
 
Fast låter hunden i tid och otid och tuggar sönder saker så skulle jag undra om hunden får det den ska?

Mina hundar påverkar inte sambon mer än vad hans musik eller dataspelande påverkar mig.
Nej jag förstår att det är så för er och så är det här hemma också i vanliga fall. Sherlock är en mycket okomplicerad hund, men även han får sina ryck. Just nu är han lite gnällig. Men alla hundar är inte lika.
Du får det att låta som att alla hundar är helt perfekta hela tiden så länge man är en bra ägare, det tycker jag är lite problematiskt. Vissa tuggar faktiskt ibland på saker, undersöker med munnen osv. Hundar kan göra ifrån sig inomhus, speciellt valpar. Det kan hända om en hund blir sjuk också. De kan skräpa ner när de kommer in, de kan skälla på något konstigt ljud. De kan håra på alla möjliga sätt. Jag kan fortsätta i evigheter.
Det är levande individer med personligheter. Har svårt att tro att gemene mans hundar är sånadär spökhundar som inte märks alls.

Skulle sambon få huvudvärk av min musik eller störas av allt pangande i ett spel kan jag alltid ta på mig hörlurar istället. Eller så sänker jag volymen eller byter musikgenre.
 
Här skulle det inte komma in en hund om inte alla i familjen trivdes med den fullt ut. Den ska ändå vara en fullvärdig familjemedlem uppskattad av alla.

Så jag förstår din situation @machafuko . Jag har också växt upp med ett allergiskt syskon och hade varit överlycklig om han ens hade tålt min guldhamster. Så att utmana ödet med en hund till och kanske försämra allergin förstår jag inte är en självklarhet hur gärna man än skulle vilja.

Om din sambo är fantastisk på det stora hela och du älskar honom mer än längtan efter en brukshund så förstår jag att du hellre behåller honom ;)
 
Här skulle det inte komma in en hund om inte alla i familjen trivdes med den fullt ut. Den ska ändå vara en fullvärdig familjemedlem uppskattad av alla.

Så jag förstår din situation @machafuko . Jag har också växt upp med ett allergiskt syskon och hade varit överlycklig om han ens hade tålt min guldhamster. Så att utmana ödet med en hund till och kanske försämra allergin förstår jag inte är en självklarhet hur gärna man än skulle vilja.

Om din sambo är fantastisk på det stora hela och du älskar honom mer än längtan efter en brukshund så förstår jag att du hellre behåller honom ;)

Ja han får stanna :D
 
@Fisherling hur går det med tinja?
Det går bra! Hon tycker väl stretchingen är sådär halvkul, men den enda protesten är att hon ser helt bedrövlig ut och verkar säga "du får minsann mata mig med massa godis om jag ska lägga mig ner på sidan, människa!"
Sen när hon väl ligger ner ligger hon typ och somnar :p

Det är även roligt att se effekten. Hennes skritt har faktiskt blivit mycket tydligare, innan var jag ju tvungen att filma i slowmotion för att se om det var skritt eller passgång. Så det kommer bli bra det här! :up:
 
Se passgång är skitenkelt,titta uppifrån :idea:
Inte för mig. Jag har faktiskt jättesvårt att se och känna gångarter. Jag kunde aldrig se om en häst gick i höger galopp eller vänster, och det skulle till en riktigt flytande tölt för att jag skulle känna skillnad på det och trav.

Så att jag kan se henne skritta nu är ett stort framsteg. :)
 
Nej jag förstår att det är så för er och så är det här hemma också i vanliga fall. Sherlock är en mycket okomplicerad hund, men även han får sina ryck. Just nu är han lite gnällig. Men alla hundar är inte lika.
Du får det att låta som att alla hundar är helt perfekta hela tiden så länge man är en bra ägare, det tycker jag är lite problematiskt. Vissa tuggar faktiskt ibland på saker, undersöker med munnen osv. Hundar kan göra ifrån sig inomhus, speciellt valpar. Det kan hända om en hund blir sjuk också. De kan skräpa ner när de kommer in, de kan skälla på något konstigt ljud. De kan håra på alla möjliga sätt. Jag kan fortsätta i evigheter.
Det är levande individer med personligheter. Har svårt att tro att gemene mans hundar är sånadär spökhundar som inte märks alls.

Skulle sambon få huvudvärk av min musik eller störas av allt pangande i ett spel kan jag alltid ta på mig hörlurar istället. Eller så sänker jag volymen eller byter musikgenre.

Skulle sambon störa sig på mina hundar så kan jag ta dom på en promenad! Självklart får ju hundarna ryck ibland, men herregud, om min sambo skulle störa sig på småsaker som något skall eller en olycka ifrån en valp så skulle det inte vara en person jag skulle orka leva med. Vad är nästa sak, att jag lämnat en tallrik utan att skölja av den? Ramaskri!
 
Skulle sambon störa sig på mina hundar så kan jag ta dom på en promenad! Självklart får ju hundarna ryck ibland, men herregud, om min sambo skulle störa sig på småsaker som något skall eller en olycka ifrån en valp så skulle det inte vara en person jag skulle orka leva med. Vad är nästa sak, att jag lämnat en tallrik utan att skölja av den? Ramaskri!
Vi ser helt enkelt helt olika på saken. Jag skulle bli vansinnig av att behöva leva med en helt normal katt eller vissa användares hundar (baserat på hur de beskrivits) och du tycker allt är helt okej. Gött för dig, men alla är inte som du (eller de som gillat) är väl min poäng. Det är inte självklart att hunden man skaffat för sig själv inte stör en sambo mer än denna hypotetiska sambo tycker är okej.
 
Vi ser helt enkelt helt olika på saken. Jag skulle bli vansinnig av att behöva leva med en helt normal katt eller vissa användares hundar (baserat på hur de beskrivits) och du tycker allt är helt okej. Gött för dig, men alla är inte som du (eller de som gillat) är väl min poäng. Det är inte självklart att hunden man skaffat för sig själv inte stör en sambo mer än denna hypotetiska sambo tycker är okej.
Problemet är ju att man begränsar sin partner rätt ordentligt om man inte accepterar deras hobby.
Jag vill liksom att min ev partner ska vara lycklig - då kan jag ha överseende med småsaker.
 
Tänker inte ge mig in i er diskussion om sambos och hundägande :p
Istället tänker jag säga att Aysu är hemma igen! :banana:
18812425_322627851497624_1863039465908338688_n.jpg


Hon är mycket nöjd och mycket trött. Kort efter att jag fotograferade henne så somnade hon. Hon har en miljard skavsår från bandaget, så jag har "lite" att hålla koll på nu framöver... Dessutom är benet fortfarande uppsvällt, som ni kanske ser på bilden också. Enligt de på Strömsholm kan det ta upp till en vecka innan det lagt sig helt igen...

Om tre veckor ska vi tillbaka för röntgen. Känns bra att det än så länge läkt som det ska i alla fall. Känns även bra att slippa de där jäkla bandagen. Ett neoprenskydd är ju mycket, mycket bättre! Däremot ska jag klura på om det går att sätta fast det bättre. Som det sitter nu så känns det som att det kommer halka ner så fort hon går lite, det är visst gjort för hundar med något större rumpa än vad hon har.
 
Problemet är ju att man begränsar sin partner rätt ordentligt om man inte accepterar deras hobby.
Jag vill liksom att min ev partner ska vara lycklig - då kan jag ha överseende med småsaker.
Men det är ju det där med vad som är småsaker. Det är ju helt olika för olika personer. Om ens hobby krockar med partnerns önskemål och det inte går att reda ut så har man ju tre val. Ge sig, köra över partnern eller gå skilda vägar. Jag ser problem med de två första, inte med den sista. Menar alltså inte att man ska låta någon annan styra över ens liv, men då får man ju vara medveten om att personen kanske inte vill vara en del av ens liv heller.

Jag vill att min partner ska vara lycklig, men inte på min bekostnad.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Förbereda hundar inför bebis?
  • Uppdateringstråd 30
  • Kattbilder #10

Hästrelaterat

  • Unghästfasoner?
  • Hålvägg
  • DIY hästvård

Omröstningar

Tillbaka
Upp