Alltså "träna skydd" är ju enormt stort område. Calibra har tex inte mycket till lydnad och är helt grön men gör lättare lekfulla bitövningar i kudde och skinn på lina som avslutas med lite lekkamp med figgen. Det finns ingen belastning el liknande. Med tiden kommer vissa kommandon läggas på men dit är det långt och givetvis sker träningen i koppel och sele.
Mamma Mu har däremot 100% lydnad.Henne kan man köra "lös" på planen och får bita i figge osv.
Det viktiga är att det finns förtroende och mycket god kommunikation mellan hund, förare och figge.
Det svåra är att hitta figgar som vill ta sig an ekipage som bara vill "köra lite" dvs inte har planer på att sattsa på regelbunden skyddsträning. Det är stor brist på figgar och det medför att de sällan har tid och ork för lightekipagen.
Under helgens kurs påbörjade 15 st figgar sin bana. Allt under mycket positiva och shyssta metoder. Otroligt mycket bygger på självbelöning och figgarna fick lägga stor tid på att läsa och analysera varje hund för att forma träningen mer individuellt. Inte alls så fyrkantigt som förr. Jag ser en stor förändring på metoder och tränare bara de sista två åren.
Det finns övningar inom skyddet för de flesta hundar och förare men allt är inte för alla givetvis.
I det här fallet handlar det heller inte om "nu ska du börja köra skydd, sätt igång, hejdå, du får hitta folket själv ", utan om kontakt med en specifik person. Så svårt att hitta någon är liksom inte ens aktuellt...