Träning, hälsa och kost 6

Status
Stängd för vidare inlägg.
Hur gör ni när ni tappar motivationen till träning?
Jag fortsätter men backar lite. Försöker komma på varför motivationen tryter.
Det finns ju många anledningar till att motivationen inte längre finns där, och för mig funkar det att backa undan lite. Med det menar jag att jag kanske halverar träningsmängden men inte träningspassen. Har jag tänkt mig att träna 4 gånger den veckan, så gör jag om ett 10km pass till 5km, ett styrkepass kanske blir yoga i stället osv. Medan jag tränar tänker jag på varför jag har tappat motivation.

Har det varit för mycket samma-samma hela tiden? Då åker jag iväg och springer någonstans där jag aldrig varit och har 0 koll. Eller byter mot annan träningsform, cyklar i stället för styrketräning osv.

Har det varit för mycket i livet omkring träningen? Då brukar jag lägga in lättare pass som är lite annorlunda mot vad jag gjort innan. Har jag sprungit mycket på asfalt drar jag in i skogen osv.
Men i bland när det mycket i livet vill jag inte tänka så mycket utan backar då i stället tillbaka till rundor jag sprungit så många gånger att kroppen tar sig igenom dem själv, så hjärnan kan få slappna av och bara vara.

I bland är jag trött på någon podcast och byter till musik, i bland hjälper det att förnya träningsmusik listan lite.

Kort och gott ska man vara snäll mot sig själv när motivationen tryter och rannsaka sig själv kring varför. Sedan ska man anpassa åt det håll man tror kommer att hjälpa. Försöka inte fastna i "katastroftankar" utan liksom acceptera känslan och sedan försöka lösa det.
Tror det sämsta man kan göra är att dra ner på antal träningspass dock.

Varför tror du din motivation tryter? :)
 
Jag fortsätter men backar lite. Försöker komma på varför motivationen tryter.
Det finns ju många anledningar till att motivationen inte längre finns där, och för mig funkar det att backa undan lite. Med det menar jag att jag kanske halverar träningsmängden men inte träningspassen. Har jag tänkt mig att träna 4 gånger den veckan, så gör jag om ett 10km pass till 5km, ett styrkepass kanske blir yoga i stället osv. Medan jag tränar tänker jag på varför jag har tappat motivation.

Har det varit för mycket samma-samma hela tiden? Då åker jag iväg och springer någonstans där jag aldrig varit och har 0 koll. Eller byter mot annan träningsform, cyklar i stället för styrketräning osv.

Har det varit för mycket i livet omkring träningen? Då brukar jag lägga in lättare pass som är lite annorlunda mot vad jag gjort innan. Har jag sprungit mycket på asfalt drar jag in i skogen osv.
Men i bland när det mycket i livet vill jag inte tänka så mycket utan backar då i stället tillbaka till rundor jag sprungit så många gånger att kroppen tar sig igenom dem själv, så hjärnan kan få slappna av och bara vara.

I bland är jag trött på någon podcast och byter till musik, i bland hjälper det att förnya träningsmusik listan lite.

Kort och gott ska man vara snäll mot sig själv när motivationen tryter och rannsaka sig själv kring varför. Sedan ska man anpassa åt det håll man tror kommer att hjälpa. Försöka inte fastna i "katastroftankar" utan liksom acceptera känslan och sedan försöka lösa det.
Tror det sämsta man kan göra är att dra ner på antal träningspass dock.

Varför tror du din motivation tryter? :)
Jag vet inte. Jag har alltid sett motion som nödvändigt ont. Jag kan känna glädje över vissa pass som känns bra men för det mesta är det bara att bita ihop och göra det som är planerat.
 
Jag vet inte. Jag har alltid sett motion som nödvändigt ont. Jag kan känna glädje över vissa pass som känns bra men för det mesta är det bara att bita ihop och göra det som är planerat.
Då är det ju lite djupare än att motivationen tryter :) Jag har varit likadan och sett motion som det tråkigaste som finns!

Jag skulle fundera på vad motion var för mig, om den motionsform jag valt verkligen var rätt för mig, och om jag kan ändra på något så att det blir roligt.

Träning är ju inte alltid roligt, men det är ju bättre om det finns någon form av lust och sug efter träningen.

I bland tror jag att det hjälper att ha någon att nörda ner sig i träningen med. Jag och min pappa nördar ner oss i löparskor, peppar varandra med nya kuliga löprundor och utmaningar, och funkar allmänt som bollplank för varandra i framgång och bakslag. Hade jag inte haft honom att bolla med hade jag antagligen hängt mer i den här tråden, och fanns inte den här tråden hade nog min motivation varit mycket sämre oftare än vad den är nu.
 
Jag vet inte. Jag har alltid sett motion som nödvändigt ont. Jag kan känna glädje över vissa pass som känns bra men för det mesta är det bara att bita ihop och göra det som är planerat.

Har du hittat rätt form på träningen då? Gör du saker där du kännet/märker att du utvecklas? Jag hade samma känsla tidigare och för mig låg det i brist på mätbar/kännbar utveckling. Gymträning är inte det mest inspirerande man kan syssla med men det är extremt mätbart. Jag kan stylta upp mina resultat i grafer om jag så skulle vilja. Att bara träna för att "det är hälsosamt" har aldrig fungerat för mig. Då blev det precis som du skriver en kamp att komma iväg varje gång för "det ger ju inget". Belöningen är så liten och så långt bort (att ev slippa dö i hjärtsjukdom hjälper inte mig att gå till gymmet idag) att den inte räknas.
 
Uff, jag känner med dig i pollenallergin. Vidrigt när det slår till sådär :down: Jag helt sänkt i början av veckan innan medicinerna började kicka igång (måste komma ihåg att börja ta dem innan symptomen bryter ut nästa år).

Härligt med fyra pass på en vecka! Starkt jobbat!
Jag har för en gångs skull varit duktig i år och tagit allergitabletter nästan varje dag sedan i början av april, men har ändå varit helt igenkörd de senaste dagarna. vet man att det är höga halter :p
 
I bland tror jag att det hjälper att ha någon att nörda ner sig i träningen med. Jag och min pappa nördar ner oss i löparskor, peppar varandra med nya kuliga löprundor och utmaningar, och funkar allmänt som bollplank för varandra i framgång och bakslag. Hade jag inte haft honom att bolla med hade jag antagligen hängt mer i den här tråden, och fanns inte den här tråden hade nog min motivation varit mycket sämre oftare än vad den är nu.

Det där tåls att upprepas! Att nörda ner sig och faktiskt bli lite intresserad av träningen och den egna kroppen. Och att ha ett bollplank att dela nörderiet med (den här tråden är en guldgruva! ❤).
 
Vad är det som blir tråkigt? Har du sällskap? Om inte kan du ha sällskap?
Du kanske kan lyssna på intressanta poddar eller bra musik om du inte redan gör det?

Vad är det för begränsningar?
Det jobbigare är väl att jag gruvar mig för att det är jobbigt. Har svårt att gå istället för att jogga eller minska belastningen på cykel.
Jag är född med en svagare vänstersida.
 
Det jobbigare är väl att jag gruvar mig för att det är jobbigt. Har svårt att gå istället för att jogga eller minska belastningen på cykel.
Jag är född med en svagare vänstersida.
Ok, där har du ju en superbra anledning till att fortsätta träna :) Så att vänstersidan inte blir ännu svagare!
Har du testat typ vattengympa?
Varför är det svårt att gå i stället för att jogga och minska belastningen på cykeln? Blir det någon prestationskänsla som gör att det blir jobbigt?

Lyssnar du på musik/podd? Jag tycker det är mycket lättare att ta mig igenom när det är jobbigt eller jag tappar motivation under träningspass när jag kan gå in i musiken/podden.
 
Ok, där har du ju en superbra anledning till att fortsätta träna :) Så att vänstersidan inte blir ännu svagare!
Har du testat typ vattengympa?
Varför är det svårt att gå i stället för att jogga och minska belastningen på cykeln? Blir det någon prestationskänsla som gör att det blir jobbigt?

Lyssnar du på musik/podd? Jag tycker det är mycket lättare att ta mig igenom när det är jobbigt eller jag tappar motivation under träningspass när jag kan gå in i musiken/podden.
Ja men det är ju inte svårt att hitta anledningar. Det är lusten. Och jag gör det ju men jag vill inte.
Har alltid musik när jag tränar.
Ja träningen ska ju ge ngt. Med mindre liten belastning ger det ju mindre.
 
Det där tåls att upprepas! Att nörda ner sig och faktiskt bli lite intresserad av träningen och den egna kroppen. Och att ha ett bollplank att dela nörderiet med (den här tråden är en guldgruva! ❤).

Ja tack och lov för den här tråden! :love: Jag har inga träningskompisar IRL vilket är rätt tråkigt emellanåt, även om jag gillar att träna ensam också.
 
Ja men det är ju inte svårt att hitta anledningar. Det är lusten. Och jag gör det ju men jag vill inte.
Har alltid musik när jag tränar.
Ja träningen ska ju ge ngt. Med mindre liten belastning ger det ju mindre.
Fast jag tänker lite att om du ska hitta lust kanske du måste tänka utanför boxen och kanske inte köra så hårt som du brukar.
Är det att du inte ser resultat / inte ser resultat tillräckligt fort?

Annars är det ju inte bra psykiskt. Om du alltid går och tränar och från början tycker att det kommer suga. Till slut blir träningen enbart negativ och tär psykiskt konstant i stället för att bli något som får hjärnan att bli "glad" 🤔

Eller så accepterar du att träning är pest men gör det ändå. Typ som mig med dammsugning eller att rensa avlopp. Hatar det men gör ändå 🤷‍♀️
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

  • Låst
Kropp & Själ En tråd om allt som har med träning, hälsa och kost att göra :) Före detta "Beach-tråden" men bytte namn i förra tråden då vi som...
99 100 101
Svar
2 000
· Visningar
92 502
Senast: Kiwifrukt
·
Övr. Hund (... Varför så fattiga kategorier här? Hälsa, avel, bilder - inte en enda om typ träning? :cautious:) Nåväl, såhär ligger det till: jag...
3 4 5
Svar
83
· Visningar
7 203
Senast: Monstermom
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp