Tramstråden

[Monimaker]

@Monimaker: Man brukar ofta få bonus när man får diagnoser. Utred för 1, få 3 typ

I mitt fall blir det nog 'utred en, få 125!'

 

[Reykjavik]

I mitt fall blir det nog 'utred en, få 125!'

Välkommen till klubben?

 

[Monimaker]

Välkommen till klubben?

Tack! OCD/Tvångssymptom vet jag att jag skulle få i alla fall. Det märks extra mycket när jag är själv och måste dra i ytterdörren femtio gånger och fota den för att våga gå ut.

 

[Reykjavik]

Tack! OCD/Tvångssymptom vet jag att jag skulle få i alla fall. Det märks extra mycket när jag är själv och måste dra i ytterdörren femtio gånger och fota den för att våga gå ut.

Åh du också

 

[Monimaker]

Åh du också

Så många foton jag har på min hand som rycker i en dörr och en avstängd spis - skulle kunna skapa en utställning.

 

[Reykjavik]

Så många foton jag har på min hand som rycker i en dörr och en avstängd spis - skulle kunna skapa en utställning.

Du går fel utbildning. Du skulle blivit konstnär! "En själ som brister" eller något annat djupt?

 

[Monimaker]

Du går fel utbildning. Du skulle blivit konstnär! "En själ som brister" eller något annat djupt?

Men jag utbildar mig ju brett om kulturarv och eftersom vi alla är med och formar kulturarvet kan jag minsann påverka, trots att jag är museologstudent. Bra att ha läst museipedagogik då man formger utställningar.

 

[Asko]

Har faktiskt inte funderat så långt, det är nog för att jag sällan måste utsätta mig för det som ger mig ångest ett längre tag. Det har blivit lite mer och mer, jag brukar säga att jag är en enda stor fobi. (Med lite inslag av tvångstankar, ingen diagnos men ja - det skulle jag nog få.)

Jag kan ju inte säga vad du ska/borde göra men för min egen del så satt jag mest hemma och åkte inte till många platser under gymnasietiden så jag inte fick ångest så mycket. Det var ju skönt i sig att inte behöva utsätta sig för de där sakerna men ... jag vet inte om det är så vettigt egentligen. Det blir nog svårare ju längre man låter bli (tex så fick jag aldrig problem med tåg men nu känns det lite nervöst det också ... fast kanske mera hur man skulle ta sig till tåget). Men jag är knappast den rätte att säga det då jag fortsätter att undvika/inte göra en del saker trots allt Men jag tror ändå att medicinen har hjälpt en del för när man väl sitter där när man brukar få ångest så har det varit lägre nivå än vad jag trott, vilket har varit fantastiskt även om kanske inte något direkt mirakel. Det har funnits något slags litet stopp och man tänker lättare på andra saker. Men å andra sidan så har jag alltid haft problem med magen mer eller mindre så jag har ju något problem i bakgrunden också då jag får kramp i magen om jag tycker att något ska bli spännande/läskigt/kul (dumma idiotiska mage som inte tycker att jag får tycka att saker är roliga tex så fick jag sluta på ridskolan som liten pga det)
Ehh ... nu babblar jag
Men så tänkte jag också säga att diagnoser är inget dåligt, när jag fick en diagnos om depression hos en psykolog så kändes det mera bekräftande på ens känslor och det var skönt i sig.

 

[Monimaker]

Jag kan ju inte säga vad du ska/borde göra men för min egen del så satt jag mest hemma och åkte inte till många platser under gymnasietiden så jag inte fick ångest så mycket. Det var ju skönt i sig att inte behöva utsätta sig för de där sakerna men ... jag vet inte om det är så vettigt egentligen. Det blir nog svårare ju längre man låter bli (tex så fick jag aldrig problem med tåg men nu känns det lite nervöst det också ... fast kanske mera hur man skulle ta sig till tåget). Men jag är knappast den rätte att säga det då jag fortsätter att undvika/inte göra en del saker trots allt Men jag tror ändå att medicinen har hjälpt en del för när man väl sitter där när man brukar få ångest så har det varit lägre nivå än vad jag trott, vilket har varit fantastiskt även om kanske inte något direkt mirakel. Det har funnits något slags litet stopp och man tänker lättare på andra saker. Men å andra sidan så har jag alltid haft problem med magen mer eller mindre så jag har ju något problem i bakgrunden också då jag får kramp i magen om jag tycker att något ska bli spännande/läskigt/kul (dumma idiotiska mage som inte tycker att jag får tycka att saker är roliga tex så fick jag sluta på ridskolan som liten pga det)
Ehh ... nu babblar jag
Men så tänkte jag också säga att diagnoser är inget dåligt, när jag fick en diagnos om depression hos en psykolog så kändes det mera bekräftande på ens känslor och det var skönt i sig.

´
Jag tycker absolut inte att diagnosticering är något att se ned på, jag tycker det är superbra att man tar sina problem till en läkare om man känner att man vill ha hjälp, både genom medicin eller kanske remiss till en instans som kan hjälpa en och stödja en! Det var mest det att jag såg en lång lista på alla möjliga diagnoser framför mig. Och det är superbra att medicinen har hjälpt dig hantera din ångest! heart

Är det en medicin du tar kontinuerligt eller enbart när du måste utsätta dig för saker du tycker är obehagliga eller jobbiga? Tänkte att om man flyger med bara års mellanrum känns det lite jobbigt att äta medicin fram och tillbaka rent förebyggande? Om man inte är så påverkad i vardagen, tänkte jag.

Vad jobbigt att ha ont i magen ändå! Det känns som när man har uvi och inte riktigt vågar gå ut på grund av rädsla för smärtan som eventuellt kommer slå till och lamslå en. Man vill inte riktigt lämna sin bekvämlighetszon.

 

[Asko]

´
Jag tycker absolut inte att diagnosticering är något att se ned på, jag tycker det är superbra att man tar sina problem till en läkare om man känner att man vill ha hjälp, både genom medicin eller kanske remiss till en instans som kan hjälpa en och stödja en! Det var mest det att jag såg en lång lista på alla möjliga diagnoser framför mig. Och det är superbra att medicinen har hjälpt dig hantera din ångest! heart

Är det en medicin du tar kontinuerligt eller enbart när du måste utsätta dig för saker du tycker är obehagliga eller jobbiga? Tänkte att om man flyger med bara års mellanrum känns det lite jobbigt att äta medicin fram och tillbaka rent förebyggande? Om man inte är så påverkad i vardagen, tänkte jag.

Vad jobbigt att ha ont i magen ändå! Det känns som när man har uvi och inte riktigt vågar gå ut på grund av rädsla för smärtan som eventuellt kommer slå till och lamslå en. Man vill inte riktigt lämna sin bekvämlighetszon.

Jo, jag ville bara ge lite stöd till dig ifall du kände för att vilja gå till någon som kunde kanske hjälpa dig även om du kanske får diagnoser också även om det kanske blir en lång lista

Det är en medicin som jag tar varje dag även om jag inte utsätter mig för ångest framkallande saker så ofta. Jag tror att de är mindre beroendeframkallande än de som man tar när man behöver. Ett kort tag hade jag en medicin som hjälpte mig att somna när jag hade det som svårast men det var definitivt inte någon långsiktig lösning. Men ja, jag skulle nog behöva träna mera och utsätta mig för saker mera nu när jag har den här medicinen men det känns betryggande att min psykratiker inte verkar ha så bråttom att få mig att sluta på medicinen, för jag vet inte om jag vill det nu vilket var lite det jag fruktade innan jag började men å andra sidan så får det ju mig att må bättre ....
Men om man bara fruktar att åka flyg så tror jag att det kan vara på tal om annan medicin, det här är ju anpassat efter mig och det finns massor av möjligheter

Det lustiga är att jag hade ett tag en annan medicin som hjälpte för att ta bort krampen i magen, men när jag började med den här ångestdämpandet så slutade krampen också. Eller jag har iallafall inte haft det sedan dess. Så det är verkligen kopplat till mitt psyke hur min mage reagerar och alltid när det är roliga saker
Bekvämlighetszonen känner jag också väl till - amen!

 

[Asko]

För att tramsa lite också

 

[Asko]

Eller om du känner dig djävulsk och vill se dem lida under en hel dag

 

[Monimaker]

Jo, jag ville bara ge lite stöd till dig ifall du kände för att vilja gå till någon som kunde kanske hjälpa dig även om du kanske får diagnoser också även om det kanske blir en lång lista

Det är en medicin som jag tar varje dag även om jag inte utsätter mig för ångest framkallande saker så ofta. Jag tror att de är mindre beroendeframkallande än de som man tar när man behöver. Ett kort tag hade jag en medicin som hjälpte mig att somna när jag hade det som svårast men det var definitivt inte någon långsiktig lösning. Men ja, jag skulle nog behöva träna mera och utsätta mig för saker mera nu när jag har den här medicinen men det känns betryggande att min psykratiker inte verkar ha så bråttom att få mig att sluta på medicinen, för jag vet inte om jag vill det nu vilket var lite det jag fruktade innan jag började men å andra sidan så får det ju mig att må bättre ....
Men om man bara fruktar att åka flyg så tror jag att det kan vara på tal om annan medicin, det här är ju anpassat efter mig och det finns massor av möjligheter

Det lustiga är att jag hade ett tag en annan medicin som hjälpte för att ta bort krampen i magen, men när jag började med den här ångestdämpandet så slutade krampen också. Eller jag har iallafall inte haft det sedan dess. Så det är verkligen kopplat till mitt psyke hur min mage reagerar och alltid när det är roliga saker
Bekvämlighetszonen känner jag också väl till - amen!

Tack för ditt stöd - det är så fint av dig!

Intressant att det verkar vara psykosomatiskt, ditt magbesvär! (även om just det begreppet är lite utdaterat är det så pass täckande att jag vägrar släppa det). Och skönt att din psykiatriker inte verkar vara den rushade typen, det känns som att det lätt blir fel annars och man tappar tilliten till människor.

Bekvämlighetszonen är förrädisk - just i dess anspråkslösa bekvämlighet.

 

[Asko]

Eller om du känner dig djävulsk och vill se dem lida under en hel dag

Citat:
Q: What hurts the most, ya'll?
A: My pride. My pride probably hurts the most of all. (<- den som är sämst på att gå i dem)

 

[Monimaker]

Igenkänningsfaktorn i högklackat är HÖG, @Asko

 

[Reykjavik]

Igenkänningsfaktorn i högklackat är HÖG, @Asko

Jag har försökt lära mig i några år, det ser fortfarande ut som i videon

 

[Asko]

Tack för ditt stöd - det är så fint av dig!

Intressant att det verkar vara psykosomatiskt, ditt magbesvär! (även om just det begreppet är lite utdaterat är det så pass täckande att jag vägrar släppa det). Och skönt att din psykiatriker inte verkar vara den rushade typen, det känns som att det lätt blir fel annars och man tappar tilliten till människor.

Bekvämlighetszonen är förrädisk - just i dess anspråkslösa bekvämlighet.

Jag begriper själv inte på mitt magproblem så det är intressant om andra har ord som går att sätta på det lite. Jag har haft det ända sedan jag var liten, jag minns inte hur det var i dagis men ända sedan jag typ började skolan iallafall. Sedan dess har det varit knepigt på första dagen på det nya skolåret, föreställningar (där jag är med alltså), ridlektioner, djurparken och andra superroliga saker som jag sett fram emot Så under senare år när jag insett vad som pågick så har jag varit tvungen att coola ned mig så att jag inte varit så "extatisk" för något och tyckt att det varit sååå roligt, för det är då som det kan gå fel
Däremot har jag varit "lite" mobbad i taxin (som jag åkte med ett antal andra elever till skolan tills jag kunde börja åka buss själv) så det kan jag tänka mig har påverkat det lite, men det är knäppt/fascinerande/intressant hur det har påverkat mig så långt
Men andra har inte verkat tycka att det varit så intressant att de velat sätta ord på det, vilket har gjort mig lite besviken ibland för jag är ju själv intresserad och det hade varit skönt att kunna sätta ord på det.

 

[Asko]

Igenkänningsfaktorn i högklackat är HÖG, @Asko

Gud ja, jag har inte ens provat att ha såna höga klackar ett-två cm är tillräckligt för att få mig att snubbla. Men just därför är det kul att se på dem

 

[Asko]

Jag har försökt lära mig i några år, det ser fortfarande ut som i videon

Men vaderna blir fantastiska! Lägg in några gympapass i veckan genom att gå i högklackat
Jag har själv gett upp, försöker mig som mest på kilklack

 

[Asko]

Are you ready to step up a level?

Be prepared for sexiness