Sv: Tittar in i ditt kök - del 6
Petruska, har du tid och lust att skriva om din grönsaksätardiet?
Passar på nu när jobbets mailserver har bangat ur och jag därför inte kan göra det jag hade planerat.
Eftersom jag har en historia av sjukt ätande (icke-ätande) och rätt störd kroppsuppfattning (jag minns tex inte att jag någonsin har varit smal, trots rejäl undervikt periodvis) så ville jag vara ganska försiktig när jag gick ner i vikt.
Som du, är jag ju också förtjust i mat och dryck, ser det som livets goda och är glad att jag kan se det som livets goda med tanke på ovanstående. Det är också viktigt för mig att jag inte har en diet som innebär att jag inte kan äta "som folk" tex vid jul, födelsedagar och andra fester.
Jag tänkte också seriöst igenom hur smal jag vill vara och varför. Resultatet är att jag nu ligger rätt exakt i mitten av normalintervallet enligt BMI, det passar mig bra. Jag har breda höftben och axlar etc, så jag kan inte bli spenslig utan att bli mager och knotig (vet detta från bilder, har egentligen inget minne av det).
Sen tänkte jag igenom vad av det jag äter som är negativa viktfaktorer och kom fram till
- vin (annan alkohol)
- ost
- kakor och desserter (godis)
- för stora portioner.
Däremot är sådant som
- läsk, chips, hamburgare, pommes frites, fish&chips osv
inte negativa viktfaktorer för mig då jag äter så väldigt lite av det (runt två fish&chips om året, i princip inget av det andra).
Jag ändrade inte min frukost. Jag har "alltid" ätit två smörgåsar och kaffe till frukost, och orkar inte ändra på det då jag är så morgontrött.
Lunchen är den stora förändringen. Varje dag som jag alls kan kontrollera min egen lunch, åt jag under viktminskningen ett berg av grönsaker (alltså tex 6 hekto broccoli, en hel påse blandade frysta grönsaker, el dyl) och så antingen lite kött till det eller lite pasta/ris/bulgur. (Däremot helst inte en stadig bit getost, för det är så fett.)
Normal matlagning: jag steker i olivolja som vanligt, inga konstigheter därvidlag.
Middagen är friare, men jag var lite petig med att tänka att det antingen fick ingå något fett (tex ost) eller något kolhydratrikt (tex pasta). Eftersom jag gillar att äta stora volymer, har jag varit mer restriktiv med fettet än med kolhydraterna. Fast jag har också skurit ner mängderna pasta/ris/potatis/bulgur rätt mycket. Särskilt pasta, eftersom det är godast och jag därför överätit det mest. Så nu äter jag kanske halva mängden eller lite mer pasta mot förut (jag väger det före kokning) per gång, och fyller ut med grönsaker så att portionen inte blir sorgligt liten och går för fort att äta upp.
Om jag tex äter indisk hämtmat (eller utelunch) så är jag så förtjust i naanbröd att jag äter det, men då tar jag bara en symbolisk mängd ris. Själva huvudrätten äter jag däremot upp hela.
Om lunchen blir väldigt stadig - särskilt under viktminskningstiden - så äter jag ett halvt kilo grönsaker och lite kött till middag istället, alltså som grönsaksluncherna ovan.
Vin - under viktminskningen: kanske en tredjedel av min tidigare mängd, valfritt fördelad.
Ost - under viktminskningen: klart färre ost&vin-kvällar, kanske 2 på hela hösten.
Nu ligger jag stabilt på den nya vikten och laborerar lite med vad och hur jag kan äta för att förbli stabil. Jag äter mer generöst nu än vad jag beskrivit ovan och det funkar.
Har inte ändrat motionen, promenerar en del, en del stall- och trädgårdspyssel, ridning ca 6 ggr/vecka, stillasittande jobb.
Fast min huvudpoäng är att ha funderat ut hur jag vill leva, och vilken vikt det är mest troligt att en sådan livsstil resulterar i. Jag vill inte ha vikten som mål med livsstilen, utan mer som en konsekvens av livsstilen. Därför går "att trivas med mina vanor" före "bli smal". Med en matchvikt tex mycket lågt i normalintervallet enligt BMI, skulle jag inte kunna leva ett liv jag trivs med.
Mycket viktigt för mig är också att det sociala ätandet (med andra än min partner som jag bor med) inte påverkas. Det får inte synas på mitt ätbeteende att jag bantar - det var jätteviktigt och hade med min historia att göra. Alltså tog jag en långsam viktnedgång före en snabb.
Ja, så tänker jag. Hoppas att det kan inspirera!
Som jag tänker, borde du först och främst fråga dig om du verkligen behöver/bör gå ner så mycket som 15 kilo?