Jaha...jag tjatar väl på om Kurt Albrecht von Ziegner. Nåja, när jag fick se hur han red live och även fick känna på ett par av hans hästar som han ridit, precis efter att han suttit på dem - då fattade jag att så som jag red - var inte hållbart även om jag blivit godkänd på förberedande ridledarkurs ett par år innan (detta var hundra år sen). Det var en sån oerhörd lätthet i hjälperna och han bara satt och åkte, fastän hästen tänkte framåt. Det han sa var "forward forward, always forward" och han berömde hästarna hela tiden med mjuk röst och överstrykningar.
Sedan råkade jag hitta Daddes hemsida för ca 7-8 år sen och då fick jag ytterligare aha-upplevelser. "Nosen nosen nosen - ska vara framför lodplan." Ok, tänkte jag, jag testar väl då - och mitt gamla bakom-lod ridna sto (ej RK-riden) bara skrek av glädje och även jag då det var mycket lättare att utföra rörelser och övningar med nosen framför. Istället för att rida en tråkig häst med noll i handen så blev det lite mer ridning, men oj vad vi dansade!
