Tik och hane ihop

Oj, hur gick det till? Alltså, i vilken situation blev det sådär? Jag är van vid att utan problem kunna ha jaktgalna salukis ihop med chihuahua-stora hundar utan konstigheter. Mina hundar har inga som helst problem med att se skillnad på hundar och bytesdjur oavsett storlek. Har bara hört om några få, irländska kappgreyhounds som sett småhundar som bytesdjur innan.
Kan det inte vara så att de i en annan miljö tolkar fel? Jag menar att det är en sak inne och en annan sak ute när alla är uppspelta och pigga?

Edit: Nu såg jag ditt svar @Laa . Det var ungefär så jag tänkte. Usch, så tragiskt. :(
 
Våra tikar är mor, dotter, dotter. Döttrarna har ej växt upp ihop. Men samtliga tre är ranghöga och utmanar ständigt varandra.
Mor+dotter funkar under uppsikt. Hannen funkar med alla men brukar var med den tik som blir ensam.
Men alla tre tikarna går inte ihop så vi har hundarna i två "lag".
Vi gör allt gånger två. Rastar, tränar, matar osv...
Tikarna ingår i uppfödingen. Hanen är enbart sällskap.

Jag hade en bekant som hade två schäfertikar och en hane av en annan ras (spets av något slag). Alla tre trivdes ihop utom vid löp. Tikarna slogs så de fick båda plåstras om hos veterinären. Nu var de ungefär jämngamla och båda ranghöga, så kanske var det en bidragande orsak.

Men oavsett dessa historier vi delar med oss av, så tycker jag att @AliceZeta bör fundera på hur säkert hon kan ha hundarna ihop. En yorkshireterrier är en väldigt liten hund och med stor storleksskillnad så kan den lätt bli ihjälbiten eller ihjältrampad om den stora hunden leker lite våldsamt.

Jag passade en tid en malteser när jag hade min rottweiler. Hon var snäll emot honom men vaktade nogsamt sin mat. Ett felsteg från den lilla hundens sida skulle lätt kunna innebära svåra skador.

Som jag förstår det så är dock ts inne på en lättare vinthund, och då är det som sagt jaktinstinkten man behöver vara försiktig med.

Vidare känns det som att "en av de duktigaste uppfödarna" i det här fallet kan vara vem som helst.

Hade jag velat ge ts ett råd, så vore det att lyssna på @Red_Chili då hon har erfarenhet av vinthundar och ett mycket stort intresse. Ta chansen att få en utomståendes syn och var lite sunt kritiskt till uppfödarens ord, @AliceZeta!

Uppfödaren har intresse av att hitta en bra köpare, och det är säkert du, men du har också ett ansvar att göra research innan du skaffar dig din nya hund.

Tyvärr finns det en del "duktiga" uppfödare som kompromissar med mentaliteten. Som vanlig hundägare skall man vara särskilt noga med mentalitet och se en vacker hund som bonus. Hund med rädslor eller aggressioner blir ledsamma erfarenheter för alla, medan exempelvis ett icke-korrekt bakställ inte spelar någon större roll i vardagen (om man inte har för avsikt att ställa ut och tävla).
 
Förresten, det verkar ju som att du TS är utställningsintresserad så det kan vara värt att tänka på att kastrerade hanar snart inte får ställas ut.
 
Det spelar ingen roll hur snygg en hund är, om den inte har trevligt temperament - och temperament är i högsta grad ärftlig oavsett miljö och oavsett hur "mysigt" den växer upp.
Jo, jag vet att du har rätt. Tempramentet är det viktigast
Uppfödaren är verkligen mån om att det ska fungera med valpköpare, hen tar upp allt negativt som finns och försöker rent av avskräcka mig från rasen, hen vill att jag besöker hundarna många ggr
Uppfödaren skulle aldrig försöka sälja fel hund till mig. Det är jag 100 säker på
 
Pennys säkerhet går före allt annat!
Om hundarna växer upp ihop, finns en risk att den lilla hunden misstas för ett byte då?
Finns det risk att en hane blir aggressiv mot en tik?
 
Uppfödaren skulle aldrig försöka sälja fel hund till mig. Det är jag 100 säker på

Hur går det ihop med att du inte är säker på tiken?

Jag hade dragit öronen åt mig för en hund som inte går att ha ihop med de andra, och som ställer sig och skäller på mig från avstånd... Det är inte vad jag vill se hos mamman till min valp, vare sig genetiskt eller uppfostringspåverkan!

Jag har noll och ingen koll på din ras, men det döljer sig allmänt mycket skräp i raser som har i sin beskrivning att de ska vara reserverade - det skylls mycket dålig mentalitet på att rasen ska vara sådan, vilket inte stämmer. Reserverad är reserverad, inte otrygg.

Det är ett rent helvete att ha en socialt osäker hund, och det är jättejobbigt för hunden dessutom! Är den både osäker med människor och med andra hundar blir det ju etter värre. Jag tycker du ska tänka dig för både en och hundra gånger innan du tar en valp från den tik du beskrivit...
 
Förresten, det verkar ju som att du TS är utställningsintresserad så det kan vara värt att tänka på att kastrerade hanar snart inte får ställas ut.
Aha, det va min nästa fråga, trodde att så va fallet. Har tänkt att sterilisera tiken om det behövs
Finns det risker med att sterilisera tikar?
 
Hur går det ihop med att du inte är säker på tiken?

Jag hade dragit öronen åt mig för en hund som inte går att ha ihop med de andra, och som ställer sig och skäller på mig från avstånd... Det är inte vad jag vill se hos mamman till min valp, vare sig genetiskt eller uppfostringspåverkan!

Jag har noll och ingen koll på din ras, men det döljer sig allmänt mycket skräp i raser som har i sin beskrivning att de ska vara reserverade - det skylls mycket dålig mentalitet på att rasen ska vara sådan, vilket inte stämmer. Reserverad är reserverad, inte otrygg.

Det är ett rent helvete att ha en socialt osäker hund, och det är jättejobbigt för hunden dessutom! Är den både osäker med människor och med andra hundar blir det ju etter värre. Jag tycker du ska tänka dig för både en och hundra gånger innan du tar en valp från den tik du beskrivit...

F*n jag vet att du har rätt....ni har alla rätt!

Min magkänsla sa samma sak som ni har sagt här om tiken...

Men jag ville så gärna ha valp på den tiken och den utvalda hanen...
 
Min tanke är så här - att skulle man inte vilja ha mamman till dom tilltänkta valparna, så ska man heller inte välja valp efter den. Risken är stor att du får en som är som mammahund.

Reserverad är en sak - det är en hund som inte är intresserad av främmande människor. Rädsla och aggressivitet är helt andra saker.
 
Oj, hur gick det till? Alltså, i vilken situation blev det sådär? Jag är van vid att utan problem kunna ha jaktgalna salukis ihop med chihuahua-stora hundar utan konstigheter. Mina hundar har inga som helst problem med att se skillnad på hundar och bytesdjur oavsett storlek. Har bara hört om några få, irländska kappgreyhounds som sett småhundar som bytesdjur innan.

Jag (och ägaren till greyhounden) har fått kliva in och bryta en gång när shiban och hennes hund lekte tafatt. Min hund älskar verkligen tafattlekar och kutar som en idiot, det var väldigt tydligt när det hela slutade vara en lek och blev jakt för greyhounden - men den var mycket riktigt en pensionerad kapphund.
Och shiban är ju inte särskilt liten egentligen.
 
För att svara på grundfrågan om tik & hane ihop: Här hemma har vi två intakta tikar och tre intakta hanar (varav två av hanarna har gått i avel och den tredje är en avkomma till en av dem).

Det "enda" vi gör vid löp (äldsta tiken löper ex nu) är att inte låta dem vara ensamma tillsammans, separerar dem om vi behöver åka iväg någonstans och delar av sovrummet på natten. Annars är de tillsammans som vanligt, äter tillsammans, går på promenad tillsammans och leker tillsammans. Avelshanarna bryr sig endast lite grann när det är höglöp (de vet ju när det är dags att para och när det skulle vara ogjort arbete :p ), den yngsta hanen tycker att det är lite spännande genom hela löpet. Men inget värre än att man säger till honom att gå därifrån om han blir lite för kär ;) . Man får ju inte vara dumdristig och man måste ha järnkoll, men jag ser inte några problem med blandad flock utöver det ansvaret.

Det här med "rang" som måste göras upp om och att man generellt inte skulle kunna ha hundar av samma kön/blandad flock pga slagsmål osv... trams och gammalt bjäfs säger jag :p! Vissa individer som inte går att ha ihop däremot, sånt kan ju alltid hända!
 
Ja,
Min tanke är så här - att skulle man inte vilja ha mamman till dom tilltänkta valparna, så ska man heller inte välja valp efter den. Risken är stor att du får en som är som mammahund.

Reserverad är en sak - det är en hund som inte är intresserad av främmande människor. Rädsla och aggressivitet är helt andra saker.
ja vi sa precis det...
Vi skulle aldrig velat köpa den tiken, oavsett hur snygg hon är...
Vad jag tycker är konstig är att uppfödaren är så noga var valparna kommer och att valparna få bra liv med mycket kärlek
Hen är också supernoga vilken hane hen väljer, och åker utomlands för att få den perfekta hanen
Det går inte ihop i mitt huvud, om tiken är fel mentalt
 
Jag säger som fler i tråden, huruvida man kan ha tikar o hanar ihop under t ex löp beror dels på rasen/raserna o dels på hur hundarna är uppfostrade.
De gånger jag haft hundar som rykt ihop typ som på liv eller död så har det funnits en anledning, även om den kanske inte varit uppenbart för andra.

Det händer att tikar ger sig på hanar o det kan sluta illa om hanen svarar upp. Naturligtvis finns det raser där man inte kan räkna med att kunna ha två samkönade vuxna individer tillsammans, detta är inte helt ovanligt bland bullhundar av olika slag. Sen så finns det ju avarter av uppfödare som tvångsparar sina tikar med hjälp av en sk parningsvagga o där uppfödarna stolt berättar att de måste göra så för annars skulle tiken ha ihjäl hanen.
 
Vad jag tycker är konstig är att uppfödaren är så noga var valparna kommer och att valparna få bra liv med mycket kärlek
Hen är också supernoga vilken hane hen väljer, och åker utomlands för att få den perfekta hanen
Det går inte ihop i mitt huvud, om tiken är fel mentalt

SÄRSKILT om hunden är instabil mentalt är man ju EXTRA noga med var hunden hamnar. Jag hade gärna försökt avskräcka köpare jag inte egentligen velat säga nej till. Så det är en oönskad köpare som backar från köpet, inte jag som uppfödare som behöver säga nej.

Har man en hund som man är osäker på mentalt (eller vet att det är en idiot) är det ju supernoga med vem som köper, annars kan det bli väldigt dyrt för säljaren, särskilt om det någon som bedriver verksamhet och är beroende av inkomst och rykte.

(nej, föder inte upp men tar emot omplaceringshundar av svår ras)
 
Jag säger som fler i tråden, huruvida man kan ha tikar o hanar ihop under t ex löp beror dels på rasen/raserna o dels på hur hundarna är uppfostrade.
De gånger jag haft hundar som rykt ihop typ som på liv eller död så har det funnits en anledning, även om den kanske inte varit uppenbart för andra.

Det händer att tikar ger sig på hanar o det kan sluta illa om hanen svarar upp. Naturligtvis finns det raser där man inte kan räkna med att kunna ha två samkönade vuxna individer tillsammans, detta är inte helt ovanligt bland bullhundar av olika slag. Sen så finns det ju avarter av uppfödare som tvångsparar sina tikar med hjälp av en sk parningsvagga o där uppfödarna stolt berättar att de måste göra så för annars skulle tiken ha ihjäl hanen.
Egentligen fattar jag inte att någon vågar köpa mer än en hund och ha i huset...

Vinthunden jag köper ska definitivt vara trygg, mild snäll och säker bland andra hundar
Tråden har fått mig att förstå att det är ännu viktigare val med hund nr 2 i familjen

Det bara MÅSTE fungera Den otrygga tiken går bort jag har bestämt mig,jag kan inte chansa med lilla Penny Lane i huset

Har det varit samma kön på dina hundar som rykt ihop?
 
SÄRSKILT om hunden är instabil mentalt är man ju EXTRA noga med var hunden hamnar. Jag hade gärna försökt avskräcka köpare jag inte egentligen velat säga nej till. Så det är en oönskad köpare som backar från köpet, inte jag som uppfödare som behöver säga nej.

Har man en hund som man är osäker på mentalt (eller vet att det är en idiot) är det ju supernoga med vem som köper, annars kan det bli väldigt dyrt för säljaren, särskilt om det någon som bedriver verksamhet och är beroende av inkomst och rykte.

(nej, föder inte upp men tar emot omplaceringshundar av svår ras)
Uppfödare vill sälja till oss, det är uppenbart. Hen talar för att vi köper en valp, men vill att vi ska veta vad vi ger oss in på.
Uppfödare är "på" när det gäller kontakt med mejl FB och foton på tidigare valpkullar. Uppfödaren är mer på än vad jag är med kontakten.

Som jag ser det vill uppfödare avla på den fina tiken och hanen, hen vet att valparna kan bli svåra och vill ta oss på pulsen
Uppfödaren vill också att jag ställer ut ev valp, hen ska hjälpa mig med det.
 
Jag vet inte om tiken har mentala brister eller om det är rastypiskt att den rasen är så reserverad
Uppfödarens andra hundar hade gärna hoppat upp och satt sig i vårt knä för att mysa... Deras beteende va inte rastypiskt enl uppfödare

Va tiken och resten av kullen till din hund också otrygg och med mentala brister eller hade du otur med din hund?

Min tik var ensamvalp så det går tyvärr inte att jämföra henne med några syskon. Angående tiken och de andra hundarna uppfödaren hade var jag lite i din sits, jag såg brister hos dem när jag var där och hälsade på men valde tyvärr att blunda för det (det var min första valp, hade en omplacering sedan tidigare så jag hade tyvärr inte så mycket erfarenhet).
Nu blev min hund extremt mycket värre än hur jag upplevde att uppfödarens hundar var, men visst är jag säker på att hennes rädslor var genetiska och det gör att jag passar mig för att köpa valp från en tik som inte har den mentaliteten jag är utanför, för de brister tiken har kan absolut bli ännu värre hos valpen även om man själv gör "allt" rätt med den när den väl har kommit hem till en.
 
VARFÖR avlar man på erkänt svåra individer som ger erkänt svåra avkommor? Redan där känns det ju som oerhört oseriöst avelsarbete.

Det är ju att göra skit för en hel ras.
Ja, om det genetiska arvet spelar så stor roll, så fattar jag inte heller varför man väljer sådana hundar... Hanen dom har valt till tiken är en social trevlig och vacker. Kanske hoppas dom att valparna får hans mentalitet.

Jag trodde miljön spelade störst roll i hur en hund utvecklas från valp

Om det bara är utseendet på hunden som spelar roll, så är det ju tragiskt.
Hittar jag ingen bra tik/hane i den rasen, så får jag tänka om och välja annan ras.
Första magkänslan när man träffar en hund, brukar stämma
 

Liknande trådar

Hundavel & Ras Hej! Någon här som har gråhund eller erfarenhet? Vi står just nu på kö på en kull som ev föds i januari om de tog sig. 2a plats på en...
Svar
9
· Visningar
909
Senast: _Taggis_
·
Övr. Hund Hej! Jag har 2 tikar ( fransk bulldog) den ena är 9 år kastrerad & hon har bott med mig sedan hon var 8 v. Den andra tiken är en rescue...
Svar
3
· Visningar
814
Senast: animalasia
·
Hundhälsa Min 10-åriga tik (snart 11) har kissat oftare än vanligt de senaste dagarna, och nu imorse såg jag ljusgula flytningar från vulva (inte...
Svar
8
· Visningar
990
Övr. Hund Hej, Jag och min sambo skaffade hund i mars, en springer spaniel hane. Vi har sen innan pratat om att vi gärna skulle ha två hundar. Vi...
2
Svar
25
· Visningar
1 795

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp