Sv: TANT OCH GUBBTRADEN, Vad haller ni pa med?? PART 4
KL
Välkommen Tant Anita
Iaf, läst ikapp mig i tråden å ser att ni avhandlat både overaller, snömängd,gamla fornminnen och handhygien vid fika dags...
Kan ju säga att fornminnen har jag massor av, fast inga hästar är inblandande i dom, overall skulle jag inte överleva utan vintertid, snömängden fortsätter växa för varje dag och detta om detta att komma ihåg å tvätta händerna efter ett stallpass/ridtur är det dåligt me....
dessutom så är jag ju en urusel husmor som obestridligen HATAR allt vad hushållssysslor vill säga, dammtorkar 1 ggr per år och alltid drar in hästprylar, foderhinkar å halva höbollen med mig in på kvällen.... spånet i trosorna är mer en regel än ett undantag och jag vet faktiskt inte i ärlighetens namn hur ända in i h-vete det kan hamna där.....
det är ju inte som om jag struttar runt i boxarna med bara trosorna på heller..... å jag har aldrig fått maken till att kuckelimucka i spånet heller så det kan inte vara orsaken...så jag VET INTE varför det finns spån där....
dessutom, jag är ganska övertygad om att det inte är så pass torrt så det boder damma spån just där...men iof, kanske....om det läcker från själva skallebasen...rakt nedstigande...
JO, så är det nog.....
Well well... förutom att El Camelo med kompizar fick blinka rejält snabbt för att inte ögonfransarna skulle frysa ihop i går har vi inte gjort så mkt ( Göte hade inte fattat det, så han fick uppleva att vänster öga förblev stängt för ett par sekunder
) Minen han gav när ögat inte gjorde det som var tänkt var totalt obetalbart.....
...Såg nästan ut som en fågelholk... ni vet..så där frågande, vandrande blick och gapande mun.....
Idag har jag blivit väckt av lillprinsen som vid detta laget är hela 5 månader...ojojoj, mosters lilla korv.... Ni kan ju tro att jag snosar, gosar, smakar, kelar och kramar den lilla.... Dessutom ska jag lura med den lilles mamma på en redig tur med pållarna... har längtat mig fördärvad till att få rida i sällskap av henne igen... vi var alltid ute tillsammans med våra hästar medans hon bodde här och det blev ganska ensamt när hon flyttade hela vägen ner till Skåne...
Vi har klarat oss från kräksjuka vilket är skönt, dock ropar jag inte HEJ innan vi är över bron, den kan slå till när som helst och hur som helst...
Jag och pållarna vill iaf önska er ett GOTT SLUT och ett GOTT NYTT ÅR, vi ska äta gott, njuta underbart sällskap och lyssna vad hästarna säger vid tolvslaget inatt...för det vet ni väl...att 1 ggr per år, alldeles när året är sekundernytt kan vi människor höra vad hästarna säger med ord vi redan kan...så, mina vänner.... lyssna tyst och klokt så kanske ni får höra lite pålleskvaller.....
KRAMAR i tusen....
