Jag tycker inte att man kan jämföra med vildhästar. Tidigare tyckte jag det, jag ville att hästen skulle ha ett så naturligt liv som möjligt, och det vill jag fortfarande. Problemet är bara att hur vi än förösöker och hur gärna vi än vill kan vi inte erbjuda hästen vildhästförhållanden. Den har inte milsvida områden att ströva runt på, vi ger den foder som den inte själv har valt, och vi avlar. I naturen överlever de individer som är starka nog att klara det tuffa livet, så är det inte för tamhästen. Vi gör självklart allt för att det lilla fölet ska överleva, vi parar ihop individer som kanske inte ger de bästa förutsättningarna osv.
Visst är hästar starka och härdiga, visst har de en päls som är gjord för att klara det mesta. Men om den funktionen är försvagad av aveln? Om man inte kan erbjuda precis de förhållanden som hästen själv hade sökt sig till i vilt tillstånd? Om vi ger foder som inte erbjuder hästen det maximala (och nu menar jag inte fett och proteiner!)? Då kan man fråga sig hur nyttigt det är att släppa ut en genomsvettig häst i blåst och kyla.
Förresten, vem vet tvärsäkert att hästen inte fryser för att den huttrar? Det kan nog sägas om oss också, att vi inte fryser när vi huttrar, vi bara håller musklerna varma.
Jag tänker numera att det är individuellt hur mycket hästar fryser och behöver täcken. Mina äldre arabston har ALDRIG täcke, däremot den gamla hingsten, han skakar och mår inte bra om det regnar och blåser. Förmodligen är han uppfödd med täcke och varma stall, alltså har han inte blivit härdad. Sånt måste man också ta hänsyn till, tycker jag.