Jag tycker att om man inte vet vad som gäller så frågar man. Jag skulle aldrig tänka att mina vänner vet ju om att jag jobbar och då kan jag inte lämna hundarna ensamma igen så jag tar med dem utan att säga något. I en liknande tråd på Hund-forumet verkar det självklart men när det gäller barn resonerar tydligen många annorlunda.
Sen blir det ju ofta så att man i en vänskapskrets när man umgåtts ett tag har kommit fram till ett gemensamt förhållningssätt. Jag har vänner jag inte frågar om jag får ta med mig hundarna eftersom jag alltid har fått det och om det ändras utgår jag från att de säger till. Vid särskilda tillställningar och innan vi lärde känna varandra såg jag det dock som självklart att fråga.
De få vänner som har små barn umgås jag oftast med utomhus om de kommer hit. Jag har två glada burdusa hundar och en liten lägenhet. Om de tagit med sina småttingar till en tjejkväll utan att fråga hade jag antagligen blivit ganska fundersam på hur tusan de tänkt.
Visst är idén om att ha ett öppet och välkomnande hem trevlig i sig men jag hade inte fixat det. Att umgås tar generellt mycket med energi och att umgås med främlingar tar ibland mer energi än jag har. Om någon då tar med extra personer utan att ens nämna det kan jag tycka att det är ganska respektlöst att inte tänka på att människor faktiskt är olika.
När det gäller att ogilla barn ser jag det väl som ungefär samma sak som att inte gilla hundar, trots den extrema variation det finns av hundar också. Däremot skulle jag inte använda ord som motbjudande även om jag tänker på att det mycket handlar om en motreaktion mot de krav man känner från samhället. Men brukar själv inte tycka att det är särskilt roligt att höra om någon man håller kärt (i mitt fall husdjur och inte barn) .
Sen blir det ju ofta så att man i en vänskapskrets när man umgåtts ett tag har kommit fram till ett gemensamt förhållningssätt. Jag har vänner jag inte frågar om jag får ta med mig hundarna eftersom jag alltid har fått det och om det ändras utgår jag från att de säger till. Vid särskilda tillställningar och innan vi lärde känna varandra såg jag det dock som självklart att fråga.
De få vänner som har små barn umgås jag oftast med utomhus om de kommer hit. Jag har två glada burdusa hundar och en liten lägenhet. Om de tagit med sina småttingar till en tjejkväll utan att fråga hade jag antagligen blivit ganska fundersam på hur tusan de tänkt.
Visst är idén om att ha ett öppet och välkomnande hem trevlig i sig men jag hade inte fixat det. Att umgås tar generellt mycket med energi och att umgås med främlingar tar ibland mer energi än jag har. Om någon då tar med extra personer utan att ens nämna det kan jag tycka att det är ganska respektlöst att inte tänka på att människor faktiskt är olika.
När det gäller att ogilla barn ser jag det väl som ungefär samma sak som att inte gilla hundar, trots den extrema variation det finns av hundar också. Däremot skulle jag inte använda ord som motbjudande även om jag tänker på att det mycket handlar om en motreaktion mot de krav man känner från samhället. Men brukar själv inte tycka att det är särskilt roligt att höra om någon man håller kärt (i mitt fall husdjur och inte barn) .
?
