Sv: Svenskavlade islandshästar efter icke godkänd hingst
Nu är det ju en del år sen jag slutade med turridningen och därav "gamla" hingstar. Men vem är förfäder till dagens yngre hingstar om inte dom gamla???
Självklart kan inte ALLA bli lugnaste familjehästen lika lite som ALLA kan bli topptävlingshästen.
Du kan däremot styra hästen mot det ena eller det andra -därmed inte sagt att du kan komma hela vägen fram.
Ett exempel från min tid med turridning, jag köpte en mycket villig valack E: Dreyri 834 frá Álfsnesi (passkung på Island). Säljaren sade att hästen bara kunde ridas av jättevana personer. Hästen var mycket pigg, taktade fram i skritten och uppenbart van att bli hållen tillbaka. Efter endast 3 veckor på tur med i början mig eller väldigt van ryttare så kunde en 12 åring rida honom på tur och efter ytterligare veckor gick han med nybörjare. Jag upplevde att dom bästa turhästarna fick jag av dom som i början var för heta. Dom som från början var lagom blev för slöa efter några månader på turridning.
Nu liksom förr i tiden så finns det vissa linjer man ska välja om man vill ha en avkomma med det eller det lynnet. Problemet är att man pratar inte öppet om det, man säger inte att X lämnar heta lättöltade avkommor eller att V lämnar snälla skogsmullar med passaktig tölt. Så gemene man har egentligen lite kunskap om vad hingstarna lämnar och vad som ligger i vissa linjer. Här vore en öppen het mer på sin plats, det finns ju en hästtyp som är drömmen för varje avlare. Sen har vi ju stona, vilka linjer ligger bakom här? Är jag rätta personen att värdera om mitt sto är lämpligt att ta föl efter? Man måste försöka vara självkritisk och inte bara avla för att avla. SKa jag själv ha avkomman eller ska den säljas? Vad vill folk i sådana fall köpa och vilken typ av häst kan jag få i den här kombinationien?
Hur hästen växer upp tycker jag också är av väldigt stor betydelse, dom måste få friheten, flocken och ytor.
Själv försöker jag (som vanligt) få allt i ett, jag vill att mina avkommor ska kunna användas till det mesta. Det finns linjer som jag absolut inte avlar på med mina mål.
Men jag avlar alltid på registrerade och godkända hingstar som förstärker mina ston och dom ska vara trevliga att handskas med och ha ett gott rykte för avkommor ( här är islänningarna bra att ha, dom pratar gärna om vad hingstar har lämnat på Island, men man bör ta en del med en stor nypa salt. Där precis som här är det lite svårt att bli profet i eget land och Jantelagen råder)
Åter igen finns alltid ett sto med i bilden även om det är "gamla" hingstar. Två spetsade föräldrar ger ju inte bara mer spets i steget utan också mer spets i lynne och vilja och det är ju de mest spetsade avkommorna som premieras att föra vidare generna till nästa generation!
Här skriver du annars en massa som jag håller med om, vilket glädjer mig! Ärligt talat skulle jag aldrig betäcka med en obedömd hingst som jag inte kände till mycket väl, dvs den måste tillhöra mig själv eller en nära bekant så jag verkligen känner till hästen! Fast de enda jag använt är mina egna, Silfur-Reynir, som nog hade gått in om han fått leva, och hans son som inte går att bedöma i Sverige därför att han är reggad i bilaga. Nu skall jag ställa några frågor till dig:
1. Om du har ett sto du är kanonnöjd med, hon är precis som du vill ha henne, skulle du tveka att ta föl på henne även om hon inte är bedömd?
2. Du har en hingst som är kanon, precis så som du vill ha honom men han går in pga att han inte har den önskvärda exteriören, men det är inga veterinära fel. Du älskar hästen just som han är. Skulle du inte ta föl efter honom om du gavs möjlighet?
3. Om det är en mycket lovande unghingst men inte hög blup, men han rör sig excellent och har verkligen toppexteriör och är allt du drömt om. Tyvärr skadar han sig och blir därefter inte ridbar. Visst skulle du vulja ha en avkomma efter honom då?
Fall 1 tycker alla är självklar men inte de två andra fallen! Varför? Jo då kommer det att en hingst ger fler avkommor. Jaha men hur många av er i denna tråden skulle välja att betäcka med en obedömd hingst? Är det inte bara de närmast sörjande som gör det? För de jag har träffat på har mestadels rört sig om avkommor efter just fall 2 och 3 eller tjuvbetäckningar. Såvida de inte är importer eller livmoderimporter för det finns det väldigt gott om och jag har ägt några stycken själv! Dessutom finns det ju godkända hingstar som bara får ett sto!
En bra hingst får många ston och en bra hingst skall man avla på, bedöms eller inte. En mindre bra får färre eller inga ston och de skall man inte avla på heller! Det finns faktiskt flera godkända hingstar som jag aldrig skulle använda i min avel hur billiga de än var att betäcka med eller ens om jag fick betäckningen gratis! Och det är här problemet kommer: Vem har rätt att bestämma om hästen är bra? Den enda objektiva tycker jag är en veterinär som ser utifrån sundhet, vilket gäller alla hästar. Och är hästen frisk och sund så är den ok att avla på! Det kommer aldrig bli så att en dålig häst blir populär! Ingen hingst som lämnar dåliga avkommor på något sätt får många ston och troligen vill man se vad en obedömd hingst gett. Så den som får lida för en dålig hingst är hingstägaren själv!
Jag kommer aldrig att ångra att jag tog en avkomma efter Silfur-Reynir. Jag visste han var dödssjuk och att han skulle dö inom en snar framtid av förtvinade njurar. De få % som överlever en ekollonförgiftning går tyvärr den vägen. Och jag har haft en himla tur som fick en så bra avkomma efter honom, för att inte tala om de helt kanon barnbarnen. Men tack vare SIF är jag fast i bilageavel och då kan jag inte bedöma och tvingas alltså att betala hutlösa priser om jag vill regga i SIF!
Jag anser dessutom att ju fler hingstar som finns tillgängliga ju bättre konkurrens och om det kommer en obedömd hingst som blir populär så måste det bero på att den ger oerhört bra avkommor i marknadens ögon! Det är troligen lättridna och lättränade hästar och inte topptävlingshästar och det är kanon om det kommer fram sådana. Jag missunnar inte en sådan hingstägare sin inkomst! Och kanske blir man tvungen att justera avelsvärderingarna så att även andra typer av hästar kan få bra bedömning. Jag är inte så intresserad av oekonomiskt höga lyft på en häst och skimmeln som en bekant har som gått SM och inte kan gå i en korrekt form utan att knocka sig själv med framknäna så hon blöder från nosen är ett skräckexempel på avel som är extrem!